Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Betong, dess utveckling och betydelse, av Hjalmar Granholm - Bomber och byggnader, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
381
samma försök har lett till, och de djärva
konstruktioner som man nu åstadkommer i
armerad betong.
Man behöver inte gå särskilt långt tillbaka i
mänsklighetens eller det svenska folkets historia
för att finna, hur tekniken har förändrat
levnadsvillkoren. Min egen far berättade, hur han
som barn under nödåren i övre Norrland
omkring 1870 fick samla bark för det dagliga
brödet. Svälten var på den tiden en hemsk realitet
här i landet. Genom teknikens utveckling har
förhållandena i detta avseende helt förändrats.
Betongens bidrag till den tekniska och
ekonomiska utvecklingen är härvid av stor betydelse.
Den är vår tids förnämsta byggnadsmaterial och
utan den vore våra kommunikationer, vår
industri och våra bostäder inte vad de i dag är.
Av egen erfarenhet vet jag att det är mången
som anser det särskilt fint att studera
humanistiska vetenskaper, t.ex. konst, litteratur, historia
och annat sådant. Det finns också en hel del
ingenjörer, som skäms över att de inte är så
hemmastadda i humaniora. Jag vill dock påstå,
att det också är en kulturgärning att ägna sin
kraft åt tekniska problem. Dessa kräver en
helhjärtad insats, om man skall åstadkomma något
av värde. Arbetet med ett tekniskt problem eller
en forskningsuppgift kan också skänka sin
utövare intellektuell tillfredsställelse och dessutom
bidra till att förbättra de materiella villkoren
som ju — när allt kommer omkring — ändå är
grunden för all kultur.
Bomber och byggnader. Då en bomb exploderar
uppstår först en plötslig tryckökning i luften och därefter en
trycksänkning, vilkas amplituder minskar med avståndet
till detonationspunkten, medan tryckvågornas varaktighet
ökar med detta.
Den negativa tryckvågens huvudsakliga inflytande är, att
luft av normaltryck, som är innesluten i väggar, golv och
tak, bryter sig ut och tar med sig puts och
väggbeklädnader; inverkan på byggnadens hållfasthet är obetydlig,
personskadorna däremot kan bli avsevärda.
Den positiva tryckvågen åter utsätter byggnaden för en
dynamisk belastning av mycket kort varaktighet. Den
påkänning som härav uppstår i de olika lastbärande delarna
av byggnaden är en funktion av deras vibrationsfrekvens,
vilken är mycket varierande. Vidare inverkar den
geometriska formen hos den belastade byggnadsdelen på
påkänningen, på samma sätt som gäller i fråga om
vindtryck. De försök till matematisk behandling av
påkänningarna som har gjorts har därför inte givit några
resultat av praktiskt värde.
Det vore för övrigt synnerligen oekonomiskt att
dimensionera de olika delarna av en byggnad, så att de kunde
motstå belastningen från en bombexplosion, eftersom en
sådan kan komma att inträffa en enda gång, om ens
någonsin, under byggnadens livstid. Man har visserligen
föreslagit att beräkna konstruktionen så, att den skulle
kunna utstå en permanent formförändring, som är hälften
av den som skulle medföra kollaps, men detta är i sanning
ett nytt begrepp för säkerhetsfaktorn! Skall man dessutom
i praktiken göra dessa beräkningar med hänsyn till
atombomben, måste man hålla i minnet, att det inte finns bara
en atombomb, utan flera. Nagasaki-bomben var kraftigaxe
Oanvändbar golvyta
Fig. 1. Förstörelse hos byggnader av olika slag i Hiroshima
och Nagasaki med varierande avstånd från
explosionscentrum.
än den som föll i Hiroshima, och de som provades i
Eniwetok var ännu kraftigare. När nu vätebomben
skymtar vid horisonten som en ännu mera okänd faktor, blir
det ännu fåfängligare att söka finna teoretiska metoder för
beräkningen av bombhållfastheten hos en byggnad.
Emellertid kan det vara till hjälp för förståelsen av det
allmänna problemet att studera de rapporter i ämnet, som
i början av 1950 utsläpptes om byggnaders beteende i
Hiroshima och Nagasaki. I dessa städer fick bomberna
explodera på en höjd av ca 500 m uppe i luften. En bomb
som exploderar på denna höjd ger fyra olika slag av
verkan i de marknära skikten: en tryckvåg som rör sig med
ungefär ljudets hastighet; en orkanvind, som följer på
explosionsvågen genom expansionen av den upphettade
luften i explosionscentrum; en värmevåg, som rör sig med
ljusets hastighet; och slutligen gamma- och
neutronstrålning med stark genomträngningsförmåga. Härutöver
utlöses ett moln av starkt radioaktiva klyvningsprodukter,
vilka emellertid oskadliggöres genom att de sprides på
hög höjd i atmosfären.
Värmevågen åstadkommer blåsbildning på taktegel och
får granit att flagna inom en area av några hektar omkring
explosionscentrum; träföremål förkolnar inom 3 km från
denna punkt och eldsvådor uppstår i brännbara material. I
vilken utsträckning tryckvågen och vindstöten förorsakar
allvarligare skador på byggnadskonstruktionen framgår av
fig. 1. Denna visar t.ex., att i en flervåningsbyggnad blir
genom skador på sådana vitala konstruktionsdelar som
balkar eller stödpelare 50 % av golvytan obrukbar på
550 m avstånd från explosionscentrum.
De japanska bostadshusen var byggda på timmerstomme
med väggar av putsad bambumatta. Effekten på dem var
följande:
Avstånd från
explosionscentrum
Fullständig kollaps .................. 750
Oreparabel .......................... 1 500
Obeboelig utan grundlig reparation ... 2 250
Obeboelig utan nödreparation ........ 2 500
På ett avstånd av 1 500 m från explosionscentrum har den
positiva delen av tryckvågen från en bomb av
Nagasaki-typ ungefär 1 s varaktighet, och den negativa delen det
dubbla. På detta avstånd uppgår tryckökningen på ytor,
som är vända mot explosionscentrum, till ungefär
atmosfärstrycket, och till halva detta värde på sidställda ytor.
Under denna tid och med denna intensitet omsluter
tryckvågen slutna byggnadskonstruktioner öch strävar att krossa
dessa. I och med att fönster och lätta väggar kollapsar,
tränger tryckvågen in i byggnaden och stöttar
ytterväggarna innan deras tröghet har övervunnits och den utifrån
verkande tryckvågen har satt dem i rörelse.
Vad kan nu konstruktören göra för att öka
byggnadskonstruktioners motståndskraft mot bombexplosioner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
