Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Bomber och byggnader, av sah - Vermiculit — ett nytt byggnadsmaterial, av E R—s - Byggandet av en liten damm, av G Lbg - Tre rekordstora utskovsluckor, av G Lbg - Ökad utbyggnad av Niagara, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.382
TEKNISK TIDSKRIFT
Vad kan han dessutom göra för att anpassa
byggnadssättet till bombteknikens framsteg?
Det första man härvidlag har att komma ihåg är, att
alla fönster, dörrar och skärmväggar, som står tillräckligt
nära explosionscentrum, förvandlas till projektiler. I en
fabrik är det därför lämpligt, att lätta eller ömtåliga
maskiner skyddas av gjutna betongväggar, vilka är fast
förbundna med konstruktionen, medan en tyngre
maskinutrustning mycket väl kan inrymmas inom skärmväggar.
Vad man i det senare fallet behöver ha till hands är
presenningar för att skydda maskinerna då väggen har blåst
bort. Den bärande tegelväggen, som är så vanlig, är tyvärr
den sämsta ur explosionssynpunkt, likaså väggar av
betongblock eller tak av färdiggjutna betongplattor. Även
en konstruktion av armerad betong har flera svagheter,
som hänger ihop med materialet. Om t.ex. taket eller
ytterligare någon våning perforeras av en bomb, kommer i
många fall det därav förorsakade upptrycket att få pelarna
att brista vid armeringsskarvarna; denna svaghet kan dock
avhjälpas genom enkla åtgärder.
Även i andra fall behövs det relativt litet
förstärkningar för att en byggnad skall hindras från att helt kollapsa.
Erfarenheten har visat många fall, där en byggnad har
blivit stående med relativt liten formförändring även sedan
en huvudbeståndsdel, t.ex. en pelare eller en balk, har
blivit genomskuren. Å andra sidan finns många
tillspillo-givna byggnader, som en ringa ökning av motståndskraften
skulle ha räddat. Denna ökade hållfasthet skulle ha
kunnat nås till en relativt ringa kostnadsökning, genom något
större omsorg vid konstruktionen eller en rikligare
användning av stöd- och tvärförband. Det är känt att
jord-bävningssäkra konstruktioner, sådana de används t.ex. i
Kalifornien, medför en kostnadsökning av endast 10—15 %.
Eldfaran slutligen är en synnerligen allvarlig sak. Även
om eld icke skulle utbryta genom den primära
värmevågen, finns den allra största risk för antändning utifrån
genom de urblåsta väggarna. Som motåtgärd är rikligt
med utrymme omkring byggnaden av största betydelse,
men även normala brandskyddsåtgärder, t.ex. slutna
trapphus, sprinklersystem som matas av byggnadens egna
vattenbehållare, brandväggar och branddörrar, är till god
nytta (Engng News-Rec. 26 jan. 1950). sah
Vermieulit — ett nytt byggnadsmaterial. Vermiculit
är namnet på en grupp hydratiserade silikat, som genom
omvandling har uppkommit ur olika slag av biotit.
Färgen är brungul och specifika vikten 1,9. Genom
upphettning till 1 100°C övergår hydratvattnet i ånga och spränger
partiklarna, vilkas bladform försvinner. Expansionen äger
rum vinkelrätt mot förklyftningsplanen och volymen växer
10—15 gånger, varvid specifika vikten sjunker ned under
0,15. Färgen blir nu blekgul, beroende på oxidationen av
det i glimmern befintliga järnet.
För 25 år sedan hade detta mineral ingen praktisk
betydelse, men i dag utgör det ett av nyckelämnena inom
modern byggnadskonstruktion. Viktigaste
användningsområdet hittills har varit som värme- och
ljudisoleringsmaterial. På grund av den låga vikten och goda
isoleringsförmågan har vermiculiten i Förenta Staterna fått ersätta
sand och glas i cementen vid framställning av olika slag
av betong för tak, väggar och golv. Härigenom har man
erhållit viktminskningar på två tredjedelar av tidigare och
•detta har lett till helt nya och lättare konstruktioner.
Med den nya vermiculitbetongen kunde man i en
skyskrapa minska materialåtgången till 5 000 t mot 19 000 t
vid normal betong. Härigenom minskades den använda
mängden konstruktions- och armeringsjärn från 5 300 till
•4 200 t. Enbart byggnadskostnaderna minskade med 10 %,
besparingarna av olika material oberäknade. Samtidigt
erhölls bättre värme- och ljudisolation. Det visade sig, att
ett 1" tjockt lager av vermiculitbetong isolerade lika
mycket som ett 0,3 m tjockt lager av vanlig betong.
Smältpunkten för den brända vermiculiten är 1 370°C, varför
materialet även kan anses som eldhärdigt. Vermiculit i lös
form kan packas in mellan redan uppsatta väggar; den kan
också med luft införas i hålsten och andra ursparade
betongkonstruktioner. I vägg- och golvbeläggningar med
vermiculit kan man slå in spikar utan att sprickor uppstår
och spikarna sitter mycket väl fast.
Den förnämsta fyndigheten, där man ekonomiskt kan ta
ut vermiculiten, är Libby (Mont.) och produktionen från
denna och övriga fyndigheter i Förenta Staterna ligger vid
100 000 t/år. Nyligen har stora fyndigheter av vermiculit,
omfattande tillgångar om minst 25 Mt, satts i drift vid
Palabora i nordliga Transvaal. Produktionen i Syd-Afrika
var 1947 något under 16 000 t/år, men den stiger snabbt.
Huvuddelen av materialet går till Förenta Staterna.
Lovande fyndigheter av vermiculit har nyligen hittats i
distrikten Tumpur och Hassan i staten Mysore i Indien, samt i
Väst-Australien, Tanganjika och Uralbergen.
En av de största fördelarna med vermiculit jämfört med
andra isolationsmaterial är möjligheten att transportera
det till användningsplatsen i obränd form, varigenom
transportavgifterna minskas avsevärt. När materialet blir
mera känt och tillgången i marknaden rikligare, kan man
vänta sig att det även kommer att spela stor roll i
europeisk byggnadsindustri (Min. J. 5 febr. 1949). E R—s
Ryggandet av en liten damm. Long Fallsdammen i
Dead River i Maine är belägen i en öde trakt. Den består
av en 200 m lång jordfyllningsdamm, 60 m betongdamm
med botten- och regleringsluckor, flottningsutskov och
fiskväg, samt 135 m bräddavlopp. Härför erfordras 46 000
m3 jordschaktning, 8 000 ms bergsprängning, 5 600 m3
betong, 53 000 m3 tät fyllning och 47 000 m8 annan fyllning.
De geologiska förhållandena var mycket gynnsamma.
Berggrunden var praktiskt taget tät med obetydliga,
ler-fyllda sprickor. I ena stranden fanns idealisk jord för den
tätande kärnan. De korta transporterna erfordrade
endast ett fåtal truckar, vilka under regnperioder kunde
sysselsättas på annat håll, så att jordens vattenhalt ej
rubbades under transporten. Lerhalten var så låg att
materialet kunde sorteras i en fast harpa i 30° lutning. En 1 m3
grävmaskin lastade från schaktet i två 4,5 m3 truckar,
som förde jorden till harpan, varifrån tre andra truckar
transporterade ut den till dammen, där två bulldozers
spred och två tretrummiga fårfotsvältar komprimerade.
Under regnperioder täcktes jorden med presenningar eller
avjämnades blott. Det senare var icke så lyckat; man fick,
innan utfyllningen återupptogs, täcka av den blöta jorden.
Tätningsjorden fylldes ut med släntlutning 1,5: 1 och fick
5,4 m krönbredd. Den genomsläppliga jorden fylldes ut
samtidigt med släntlutningen 1:2,5. Materialet innehöll mindre
än 3 %, som passerade genom 200-mask sikt och
komprimerades av vältar med slingrande gummihjul.
Materialet till betongpartierna transporterades med en flyttbar
krän med 24 m bom, som räckte över hela denna del av
arbetsplatsen (Engng News Rec. 2 mars 1950). G Lbg
Tre rekordstora utskovsluckor har monterats vid
Villalcampo-dammen i Duero i Spanien. Utskovsbredden är
24 m och vattendjupet 11 m. Belastningen på vardera av
segmentluckornas axeltappar är 800 t. Tätning erhålles mot
sidorna med 1IS" gummiark och mot tröskeln med
gummi-bulb. Genom vardera utskovet skall kunna avbördas 1 950
mG/s (A Streiff i Civ. Eng. mars 1950). G Lbg
ökad utbyggnad av Niagara planeras av USA och
Kanada. Efter successiva utbyggnader från 1909 avledes
för närvarande 920 m3/s till USA och 1 570 till Kanada.
Enligt nu ingånget preliminärt avtal skall vattenmängden
delas lika, sedan man först reserverat 2 800 m3/s, som skall
lämnas att fritt strömma utför fallet på dagarna under
turistsäsongen. USA kommer genom denna utbyggnad att
kunna utvinna 1 127 MW, delvis ersättande den gamla
omoderna stationen (Engng News Rec. 9 mars 1950). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
