Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Nya forskningsresultat inom spänningsoptiken, av Ludwig Föppl - Kraftledningsstolpar - Akustiska varumärken - En luftkanon - En televisionsmast - Gallium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.388
TEKNISK TIDSKRIFT
decimeter. Med dekorit kan man däremot
komma upp ytterligare en storleksordning. Sålunda
har exempelvis hjulparen till ett lokomotiv
framställts i en 80 cm stor modell.
I vissa fall, exempelvis vid tredimensionella
prov förenklas tillverkningen av modeller
avsevärt, 0111 man kan gjuta dem. Även detta är
möjligt, men då måste man ännu så länge finna sig
i att använda material med mindre
spännings-optisk känslighet och betydande optiska
störningar.
Vi har noggrant undersökt alla för
spänningsoptiken viktiga egenskaper hos dekorit,
exempelvis sambandet mellan spänning och töjning,
elastisk efterverkan, krypning, kanteffekt och
temperaturinflytande.
De båda sistnämnda frågorna har varit särskilt
besvärliga att komma underfund med och
behärska. Kanteffekten innebär en obehaglig
förvrängning av den spänningsoptiska bilden i närheten av
modellens kanter, som kan uppträda redan ett
par timmar efter det att modellen tillverkats,
om man ej iakttar särskilda försiktighetsmått.
Vi har funnit följande förklaring till
kanteffekten. Under tillverkningen av plasten frigöres
vatten, som delvis kvarstannar i materialet. Detta
vatten har en tendens att avdunsta och
därigenom förorsaka spänningsoptiska störningar vid
kanterna.
Vår metod att undgå kanteffekten är helt enkelt
att hindra vattnet att avdunsta. Detta sker
genom att den färdiga modellen doppas i olja eller
bestrykes därmed och sedan omsorgsfullt lindas
in i ett eller helst två lager tunt stanniolpapper.
Därefter vidtar värmebehandling" i en särskild
ugn. Värmebehandlingen medför ökad
draghållfasthet, och därför kallar vi den för härdning.
För dekorit har vi funnit, att den bästa
härdningen erhålles efter 7 h vid 115° G. Därigenom får
man bort alla egenspänningar, exempelvis sådana
som uppkommit vid modellens bearbetning. Om
man sedan låter skyddsomslaget sitta kvar till
strax före försökets början, kan man vara säker
på att ha en fullständig spänningsfri modell.
Närmare detaljer om behandlingsmetoden har
avskrivits av Mönch2.
Denna vår metodik användes vid såväl plan
som tredimensionell spänningsoptik, och
speciellt i det senare fallet har den visat sig vara
mycket betydelsefull för att man skall kunna få
tillförlitliga resultat. På detta sätt har vi lyckats
genomföra ett stort antal tredimensionella
undersökningar, vilka redovisas i en bok som
utkommer om någon tid.
Ett nytt spänningsoptiskt material "fosterite",
som uppges vara fritt från kanteffekt och
därigenom synnerligen väl lämpat för
tredimensionella experiment, har utexperimenterats vid
Westinghouse Research Laboratories och
omnämnes av Frocht3. Om de på detta material ställ-
da förväntningarna infrias, skulle man kunna
klara sig utan vår nämnda metodik med
skyddshölje, vilken hittills knappast tycks ha blivit
känd utanför Tyskland och exempelvis icke
omnämnes av Frocht i hans bok.
Använd spänningsoptik mer — men ined omdöme
Efter att här fått en inblick i de stora
möjligheterna att med spänningsoptiken göra
intressanta undersökningar tänker kanske mången, att
han skulle ha användning för sådana experiment
i samband med ett visst problem. Således
inköper han linser, polarisationsfilter och lyckas
kanske även få fatt i spänningsoptiskt
modell-material. Och sedan är det väl bara att sätta
igång och mäta?
Här vill jag uttala en varning: Det viktigaste
fattas ännu, nämligen den rätte mannen till att
genomföra och tolka experimenten. Även om det
vid en demonstration ser mycket enkelt ut, stöter
man snart på en mängd praktiska svårigheter,
om man själv börjar experimentera. Det visar
sig, att erfarenhet och omdöme behövs för att
man skall kunna planera försöken på lämpligt
sätt. Dessutom erfordras en solid
hållfasthets-teoretisk underbyggnad, som bör kompletteras
med grundligt studium av den rikhaltiga
spänningsoptiska litteraturen.
För att utbilda lämpliga personer till sådant
arbete har vi i München under senaste åren
anordnat särskilda kurser i spänningsoptik, där
laborationer ingår som ett viktigt led.
För att undvika missuppfattningar vill jag
gärna sluta med att framhålla, att spänningsoptiska
experiment långt ifrån gör teorin överflödig.
Tvärtom har de visat sig på ett värdefullt sätt
komplettera och stimulera hållfasthetsteorin.
Litteratur
1. Föppl, L: Slow-motion pictures of impact tests by means of
photo-elasticity. J. appl. Mechan. 16 (1949) s. 173.
2. Mönch, E: Praxis des spannungsoptischen Versuches mit Dekorit
als Modellwerkstoff. Ing.-Arch. 16 (1948) s. 267.
3. Frocht, M: Photoelasticity, bd 1, 2, New York 1941, 1948.
Kraftledningsstolpar skall byggas i Norge av 7 mm
aluminiumplåt i form av 25 m höga strutar.
Akustiska varumärken kan nu skyddas i amerikanska
patentverket. Första ansökan gäller National Broadcasting
Co:s paussignal.
En luftkanon, matad med komprimerad luft, användes
i USA för att kasta upp höbalar på 30 kg 6 m högt upp
på höskullen.
En televisionsmast med antennÄ- för fyra sändare skall
monteras på Empire State Building och göra världens
högsta byggnad 60 m högre.
Gallium är en metall som smälter vid 38°C men kokar
först vid 1 400°C. Det utvidgar sig när det stelnar. Gallium
väter de flesta material, och kan t.ex. målas på glas som
en speglande hinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
