Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Den nordiska tullunionsfrågan, av WS - Industrianställdas löneförhållanden, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.396
TEKNISK TIDSKRIFT
särskilt för industrin skulle möjliggöra billigare
massproduktion. Därigenom ökas bl.a. även möjligheterna för
utveckling av exportindustrin, och på detta sätt förbättrar
en tullunion deltagarländernas ekonomiska ställning. För
de nordiska länderna synes en sådan utveckling desto mer
nödvändig som deras egna hemmamarknader, i jämförelse
med andra industrialiserade länders, är relativt små, vilket
i sin tur har medfört, att de nordiska länderna på många
områden har haft sämre konkurrensförmåga än andra
länder.
En gemensam nordisk hemmamarknad skulle omfatta ca
14,2 milj. personer. Även om denna marknad icke i storlek
kan mäta sig med de stora industriländernas
hemmamarknader, skulle de nordiska länderna genom en tullunion
erhålla ett betydligt vidgat avsättningsområde för sin
produktion. Man måste för övrigt i allmänhet räkna med att
fördelarna av en större marknad ökas endast till en viss
grad, men att man därutöver icke kan vinna ytterligare
fördelar genom en fortsatt marknadsutvidgning. En
gemensam nordisk hemmamarknad torde därför i många fall
vara tillräckligt stor för att möjliggöra lika låga
produktionskostnader som i de större industriländerna.
I tidigare diskussioner om en nordisk tullunion har
anförts, att den nordiska samhandeln är av relativt ringa
betydelse för de nordiska ländernas ekonomi och att
införandet av en union skulle få mycket begränsade
verkningar på detta område, då under normala förhållanden
endast 12—13 % av den totala nordiska exporten stannar
inom Norden. Det är emellertid uppenbart, att den
inbördes handeln med tidigare tullbelagda varor skulle
kunna ökas betydligt, om tullmurarna och andra hinder
för varuutbytet länderna emellan avlägsnades. Samtidigt
bör emellertid starkt understrykas, att det inte är riktigt
att bedöma en tullunions värde endast med hänsyn till den
större eller mindre ökning av den internordiska
samhandeln, som unionen skulle medföra. En tullunions
största betydelse ligger i stället i den allmänna
förstärkning av unionländernas konkurrensförmåga utåt, som den
genom unionen möjliggjorda sänknigeen av
produktionskostnaderna åstadkommer.
Inom utskottet har man även varit fullt på det klara med
att en tullunion i Norden skulle medföra åtskilliga
övergångssvårigheter för samtliga länder. För att mildra dessa
har man ansett sig böra räkna med en allmän
övergångstid om ca tio år. Vidare har man varit enig om att den
avgörande skillnad som finnes mellan å ena sidan det av
världsmarknadens priser beroende danska jordbruket och
å andra sidan jordbruket i Norge och Sverige, där
prissättningen är mindre beroende av prisbildningen på
världsmarknaden, ofrånkomligen medför att särskilda
bestämmelser måste utformas för jordbrukets ställning inom
en nordisk tullunion.
När det har gällt att bedöma de allmänna verkningarna
för olika industrier och näringar har bedömandet av
dessa måst bli högst preliminärt, då något utformat förslag
till gemensam tulltaxa inte föreligger, och då tiden inte
har medgivit en tillräckligt ingående utredning av olika
näringars läge och förhållanden. Redan nu har emellertid
de norska medlemmarna av utskottet funnit, att de
problem som skulle uppkomma i Norge vid en nordisk
tullunion skulle bli för landet mycket allvarliga. I Norge har
hemmamarknadsindustrin, som i främsta rummet skulle
drabbas av den ökade konkurrensen inom en tullunion,
icke efter kriget kunnat moderniseras i erforderlig
utsträckning. Vidare är den norska industrin huvudsakligen
inriktad på produktion av råvaror och halvfabrikat, vilka i
stort sett möter betydligt lägre tullar än högre förädlade
varor. Man räknar i Norge med att denna inriktning av
industrin kommer att bli bestående en tid och att Norge
därför inte skulle erhålla samma fördelar av en tullunion
som Danmark och Sverige, vilkas industrier är inriktade
på framställning av mera högförädlade produkter. Vidare
framhåller norrmännen, att utbytesförhållandet mellan
export- och importvaror, "terms of trade", för Norges del
skulle kunna försämras genom en tullunion. De norska
medlemmarna anser därför, att en tullunion vore till
fördel för Norge, endast om särskilda anordningar träffades,
som kunde motbalansera de nämnda nackdelarna för
Norges näringsliv. Såsom exempel på dylika åtgärder nämnes
koordinering av investeringarna mellan deltagarländerna,
kvarhållande av vissa tullar m.m.
Då utskottet har varit enigt om att en tullunion bör ingås
endast om alla parter känner sig övertygade om nyttan
av den, och då de från norsk sida påpekade svårigheterna
är så stora, att de inte för närvarande torde kunna lösas
av deltagarländerna, har utskottet ansett, att det för
närvarande saknas underlag för att genomföra en tullunion
omfattande alla fyra länderna. Det ekonomiska samarbetet
mellan de nordiska länderna torde nu komma att fortsätta
på det tulltekniska området vid utarbetandet av nya
tulltaxor samt på den industriella produktionens område
(K von Horn i Komra. Medd. febr. 1950). WS
Industrianställdas löneförhållanden. Socialstyrelsen
har från 5 550 industriföretag införskaffat löneuppgifter
om i dessa industrier anställda utom arbetare och
företagsledare. Uppgifterna, som gäller ca 110 000 personer, hänför
sig till september 1949 och är fördelade på följande
personalkategorier:
teknisk personal med kvalificerat arbete: ingenjörer, t.ex.
konstruktörer, kemister med självständigt arbete,
arbets-studieingenjörer, annan vetenskapligt eller konstnärligt
utbildad personal;
övrig teknisk personal: ritare, arbetsstudiemän,
planeringspersonal, sysselsatt med material-, operations- och
verktygsbestämning, kopister, textare, laboratoriebiträden o.d.;
verkmästare: arbetsledande personal, som under sig har
förmän;
förmän: lägre arbetsbefäl (ej deltagande i arbetet), som
under sig har arbetare;
kontorspersonal med kvalificerat arbete: avdelningschefer,
chefsassistenter, prokurister, kontorschefer, inköpschefer,
ombudsmän, kamrerare, kassörer och bokförare samt
kalkylatorer med mera kvalificerat arbete, korrespondenter;
övrig kontorspersonal: kassörer och bokförare samt
kalkylatorer med mindre kvalificerat arbete, stenografer,
kassabiträden, maskinskriverskor, personal vid
kontorsmaskiner, registreringspersonal, lagerkontorister,
inkasse-rare, tidskrivare, telefonister;
butikspersonal: expediter och därmed jämställd personal,
utom lagerarbetare;
vaktmästare;
springpojkar, springflickor.
Av teknisk personal med kvalificerat arbete hade män
i genomsnittlig månadslön 1 121 kr. (2 % högre än i
september 1948) och kvinnor 711 kr. Av övrig teknisk
personal hade män 600 kr. (4 % högre än 1948) och kvinnor
384 kr. För manliga verkmästare och förmän hade
månadslönen stigit med 4 resp. 2 % till 787 resp. 651 kr., för
kvinnliga hade lönen ökat med 2 resp. 4 % till 551 resp.
476 kr.
Av kontorspersonal med kvalificerat arbete hade män i
genomsnittlig månadslön 934 kr. och kvinnor 553 kr.
Jämfört med föregående år hade lönen stigit med 5 % för den
manliga personalen och 6 % för den kvinnliga. I övrigt
var månadslönerna för övrig kontorspersonal 517 kr. resp.
357 kr., för butikspersonal 452 resp. 306 kr., för
vaktmästare 483 resp. 289 kr. och springpojkar och
springflickor 189 resp. 168 kr. Jämfört med 1948 var
löneökningen bland män 3 % för övrig kontorspersonal, 3 %
för butikspersonal, 5 % för vaktmästare samt 2 % för
springpojkar. Bland kvinnor låg lönen för övrig
kontorspersonal 5 % över lönen ett år tidigare.
Sedan 1939 har lönen för teknisk personal och
arbetsledare som hel grupp stigit med 64 % för män och 102 %
för kvinnor samt för kontorspersonal av olika kategorier
med 82 % för män och 94 % för kvinnor (Sociala Medd.
1950 h. 2). WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
