Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1950 - Böcker - Standard för transformatorer för ortsnät - Normer för funktionsprovning av elvärmeapparater för hushåll - Electrical engineers' handbook, av Gunnar Jancke - Engineering optics, av sm - TNC: 9. Storheter och enheter, forts., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1950
t 431
Normerna kommer att i hög grad underlätta och säkert
även förbilliga anskaffning och utbyte av transformatorer
för landsbygdsdistributionen.
Normer för funktionsprovning av elvärmeapparater
för hushåll, SEN 41 — 1948. Sveriges
Standardiseringskommission, Stockholm 1948. 41 s. 4,50 kr.
Normerna som har utarbetats av SEK i samarbete med
Elverksföreningens kvalitetsprovningsanstalt (KPA),
omfattar bestämmelser för provning av den funktionella
kvaliteten hos häll- och rörkokplattor, elektriska hushållsugnar,
elektriska vattenvärmare samt kokkärl, avsedda att
användas i samband med elektriska hällkokplattor.
Det måste hälsas med tillfredsställelse att fastställda
normer nu finnes, särskilt för provning av kokplattors
planhet. Här har länge bristen på enhetliga provningsmetoder
varit hindrande för fabrikanterna. Detta gäller även i hög
grad kokkärl för elspisar.
Electrical engineers’ handbook: Electric power: 4:e
uppl., av Harold Bender och William A Del Ma®.
Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall,
London-1949. 1 612 s„ ill. 18,50 $.
Handboken gavs första gången ut 1914 och omfattade
då hela elektrotekniken. När tredje upplagan kom 1936,
gjordes en uppdelning på en del för kraftteknik och en
del för tele- och radioteknik. Den nu utkomna
krafttekniska delen är helt omarbetad och moderniserad. Bland
nyheterna märks nätstabilitet, symmetriska komponenter,
flygutrustning, värmepumpar, servomekanism,
plastmate-riel, induktionsvärme och dielektriskt värme. De 71
medarbetarna är framstående tekniker från amerikanska
kraftföretag, industrier och högskolor, många av dem välkända
även hos oss.
De 19 huvudkapitlen omspänner hela elkrafttekniken.
Man börjar med grundläggande matematiska och
fysikaliska begrepp, enheter, datatabeller och grafiska
symboler samt fortsätter med olika detaljer och
anläggningsobjekt. Därpå behandlas kraftstationer och kraftledningar
samt slutligen konsumtionssidan med avsnitt om ljus och
värme, industrielektrifiering, traktion, elektrokemi och
landsbygdselektrifiering. Redigt uppställda register gör, att
man lätt hittar vad som önskas.
En mera ingående behandling får givetvis ej plats i en
handbok, men man får en god bild av nutida praxis. En
synnerligen omfattande litteraturförteckning finns fogad
till varje kapitel till tjänst för den, som vill tränga djupare
in i ett specialproblem. Boken vänder sig i första hand
till amerikansk publik, vilket på vissa områden kan
medföra svårigheter för en svensk läsare, då ju normer och
föreskrifter skiljer sig. Dessutom har man ibland besvär
med de amerikanska måtten, vilket dock lindras av att
överskådliga omräkningstabeller finns i den allmänna
delen.
Boken är rikt illustrerad och innehåller ett stort antal
överskådliga tabeller och kurvor inom olika områden. Den
kan varmt rekommenderas varje anläggningstekniker, som
kommer i beröring med elkraftteknikens olika grenar.
Gunnar Jancke
Engineering optics, av K J Habell & A Cox. Pitman,
London 1948. 411 s., 182 fig. 35 sh.
Boken behandlar optiska hjälpmedel och instrument,
framför allt för verkstadsindustrin. Den följer samma
schema som sina många kontinentala föregångare i samma
eller liknande ämnen; halva boken behandlar
grundläggande optik, omfattande optiska konstruktionselement,
av-bildningsteori, ljusets natur samt den elementära teorin för
mikroskopet och kikaren. Den andra halvan behandlar
praktiska instrumentkonstruktioner, nämligen mikroskop,
kikare, projektorer och profilmikroskop samt
interferens-instrument. På slutet finns ett kapitel (tydligen
obligatoriskt i anglosaxisk litteratur), som handlar om tillverk-
ning av optiskt glas, maskinbearbetning av mekaniska
detaljer, ytbehandling osv.
I det stora hela gör boken ett mycket vederhäftigt
intryck. Den del, som handlar om optikens grunder, är väl
avvägd, text och figurer är enkla och lättförståeliga och
framställningen tyngs icke av oväsentliga detaljer. Denna
del är av intresse inte bara för verkstadstekniker utan kan
rekommenderas åt alla, som önskar en praktisk
orientering i optik.
Bokens senare del står i tekniskt hänseende lika högt.
Förf. lägger mindre vikt vid detaljer i instrumentens
konstruktion än vid principerna för deras användning, fel i
resultaten och deras eliminering. Särskilt är kapitlet om
optisk projektion värt ett omnämnande.
Projektionsmätningar ställer särskilt höga krav på belysningssystemet och
den ovane råkar lätt ut för felmätningar. Förf. har tydligen
speciellt studerat detta område och anmälaren har i
modern litteratur icke stött på någon framställning, som lika
fullständigt behandlar detta viktiga område.
Vid behandlingen av de enskilda
instrumentkonstruktionerna låtsas emellertid förf. inte om att det existerar någon
optisk industri också på Europas fastland. Det är nästan
uteslutande engelska instrument, som beskrives, även när
dessa nästan skruv för skruv är kopior av kontinentala
instrument och endast i nödfall skymtar man namnen Zeiss
och Hauser. Denna obegripliga blindbocksattityd är inte
bara missklädsam, den gör också framställningen
ofullständig. Härtill kommer att det skulle vara av utomordentligt
intresse att nu sedan den tyska optiken på nytt fått vind i
seglen få en saklig jämförelse mellan den engelska och
tyska teknikens ståndpunkt. sm
TNC
9. Storheter och enheter, forts.
1 anslutning till föregående TNC-spalt följer här
ytterligare några definitioner:
storhetsvärde, sammanfattning av alla uppgifter som
behövs för att uttrycka en storhet i ett enskilt fall; längd, tid,
temperatur är olika storheter, men 2 meter, 500 meter,
1,5 sjömil är olika värden av storheten längd;
storhetsvärden kan även vara negativa eller komplexa; en
måttenhet är ett storhetsvärde
absolutvärde — (absolut) belopp, 1 reellt positivt tal,
vilket för komplexa tal utgör den positiva roten ur summan
av komponenternas kvadrater, räknade som positiva, och
för reella tal själva talvärdet, 2 storhetsvärde vars mätetal
bestämts enligt 1
storhetsekvation, ekvation som uttrycker samband mellan
storheter, strängt matematiskt sett endast mellan
mätetalen men symboliskt även mellan enheterna, vilket
innebär att man låter varje storhetsbeteckning representera en
(symbolisk) produkt av mätetal och enhet; jfr
mätetalsekvation
En tid av 2 sekunder kan uttryckas som t = 2 1 sekund,
och i hastighetens definitionsekvation v = lit, fattad som
storhetsekvation, kan man i ett enskilt fall insätta Z = 10
meter, t = 2 sekunder, då man erhåller v = 10 ■ 1 meter _
2 • 1 sekund
= 5-1 meter/sekund, vanligen skrivet 5 m/s. Denna
kvotbeteckning, m/s, för hastighetsenheten, liksom t.ex.
po-tensbeteckningen ms för kvadratmeter, stämmer överens
med det symboliska räknandet med enheter såsom vore de
talstorheter. •
(fysikalisk) dimension, matematiskt uttryck för en
storhets proportionalitetssamband med vissa utgångsstorheter;
t.ex. acceleration har dimensionen längd : (tid)2; en storhet
och enheten vari den mätes ävensom alla tillhörande
storhets- och enhetstillämpningar har samma dimension
enhetsekvation, ekvation som uttrycker ett (symboliskt)
samband mellan enheter; den kan innebära en identitet,
t.ex. 1 m/s = 1 ra : 1 s, 1 ton ■= 1 000 kg, eller resultatet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
