Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1950 - Hur man förverkligar sig själv — arbetsfilosofin i bild, av Björn Sjövall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1950
t 433
Hur man förverkligar sig själv
— arbetsfilosofin i bild
Fil. lic. Björn Sjövall, Stockholm
Kvalitativ arbetsvärdering
När man talar om arbetets värde gör man det
vanligen ur ekonomisk synpunkt. Varje arbete
har ett visst marknadsvärde, som bestämmes av
tillgång och efterfrågan. Ett arbete som kräver
stor yrkesskicklighet och en omfattande
teoretisk utbildning blir i stort sett bättre betalt än
ett arbete, som inte kräver några större
kvalifikationer. Orsaken är att det alltid råder
knapphet på kvalificerat folk.
Värderingen av ett visst arbete innebär
samtidigt att en viss människa värderas med hänsyn
till hennes förmåga att utföra ifrågavarande
arbete. Människan som arbetskraft åsättes ett visst
ekonomiskt värde. Det ligger en stor fara i detta
kvantitetstänkande. Man kan lätt glömma bort
att en människa inte är detsamma som hennes
prestation. Skall vi få ett begrepp om människan
själv, måste vi överge kvantitetstänkandet och i
stället bedriva kvalitetstänkande. Varje
människa är nämligen något för sig själv ur
kvalitativ synpunkt, och som kvalitet är varje individ
oersättlig.
Vi kan även nalkas arbetet med
kvalitetstänkandet, och vi får då fram ett annat slags
arbetsvärdering än den vanliga. I stället för en
ekonomisk värdering av arbetet får vi en
psykologisk värdering. Arbetets värde blir beroende
av vad det betyder ur psykologisk synpunkt för
individen, vad arbetet betyder för individens
utveckling.
Det är naturligtvis viktigt för arbetstrivseln att
ett arbete betalas på ett tillfredsställande sätt.
Men det är också viktigt att man ser något mera
i arbetet än enbart en förvärvskälla.
Arbetsfilosofin hävdar, att arbetet skall vara ett verktyg
för personlighetens utveckling. Den innebär
sålunda en kvalitativ arbetsvärdering, och en
sådan behövs som motvikt mot den kvantitativa,
dvs. enbart ekonomiska arbetsvärderingen.
Prestation och gemenskap
Människan vill enligt sin natur vara i
verksamhet och har vidare behov av gemenskap med
sina likar. Dessa båda inriktningar av aktivi-
331.01 : 159.9
teten — mot prestationen och mot
gemenskapen — är bestämmande för utformningen av ett
människoliv. De båda inriktningarna kan
komma att gå i vägen för varandra, och resultatet
blir då en missanpassad och olycklig människa.
En ostörd utveckling av inriktningen på
gemenskapen har till förutsättning att individen
accepteras av andra, oberoende av sina prestationer.
Olyckligtvis saknas för många denna enkla
förutsättning. I stället för att möta kärlek och
förståelse hos omgivningen blir redan barnet ofta
framför allt pålagt vissa krav. Genom att
motsvara omgivningens krav i sitt uppträdande och
sina prestationer vinner barnet omgivningens
gillande. Det lär sig att köpa omgivningens
gillande med sina prestationer. Förhållandet till
andra människor kommer att bli beroende av
prestationer. Man kan säga, att prestationen
fungerar som kontaktmedel.
Detta är vad som har blivit allt vanligare bland
vår tids människor. Vårt förhållande till
varandra präglas därför av två inställningar, som
båda gör kontakten med andra beroende av
prestationen. Den ena inställningen kan betecknas
som tävlingsinställning, den andra soin
underkastelseinställning.
På bilden når båda parterna kontakt med
varandra via prestationen. Mannen till vänster
bestämmes av tävlingsinställning. Personerna till
höger intar gentemot honom en underkastelse-
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 8 februari 1949.
Teckningarna är utförda av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
