Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1950 - Konstitution och biologisk effekt hos vitamin A, av SHl - Nytt insektsmedel, av SHl - Böcker - Handbok i industriell anläggningsteknik, bd 1 & 2, av Gösta Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.458
TEKNISK TIDSKRIFT
har metyletern visat sig ha samma verkan som alkoholen;
butyletern har något mindre biologisk effekt och
fenyl-eterns verkan är ännu svagare. Ett stort antal estrar har
framställts; de är alla högaktiva. Om man utbyter
OH-gruppen mot aldehyd- eller ketogrupp, fås ämnen med
biologisk, effekt, ehuru t.ex. metylketonen blott har 1/10 av
A-vitamins verkan.
Även flera kolväten har framställts och provats. Härvid
har man funnit, att
Jo • CH : CH • C(CHS) : CH • CH : CH ■ C(CHS) : CH • CH3
visar en A-vitaminverkan, som är 1/B—1/0 av A-vitamins.
Däremot är
Jo • CH : CH C(CH3) : CH CH : C(CH3) C(CH3) : CH CH3
Jo • CH : CH • C(CH3) : CH • CH : CH . C(CH3) : CH • C3H7
Jo • CH : CH • C(CH3) : CH • CH : CH . C(CH3) : CH2
fullständigt overksamma.
Genom undersökningar av karotinoider har man lyckats
få veta ännu mera om sammanhanget mellan konstitution
vitamineffekt. Djurkroppen kan nämligen omvandla vissa
av dessa ämnen till vitamin A, vilket antagligen sker i
levern med hjälp av ett enzym, som kallas karotinas. Hittills
har man i naturen funnit tio sådana provitaminer A.
Dessutom känner man flera ur karotinoider erhållna syntetiska
produkter, som också kan omvandlas till vitamin A. Härvid
har det visat sig, att blott de ämnen är fysiologiskt
verksamma, som har minst en /5-jononring och den typiska
omättade sidokedjan. Vidare får /8-jononringen icke vara
substituerad; syrehaltiga ämnen, t.ex. xantofyll, är sålunda
icke provitaminer (F B o hl mann i Angew. Chem. 7 jan.
1950). SHl
Nytt insektsmedel. I Latinamerika har boskapen sedan
lång tid tillbaka plågats särskilt av två insekter: fästingen
och en fluga, vars larver lever i djurens hud. Båda suger
blod och försvagar därigenom kreaturen, så att de blir
magra och deras förmåga att effektivt omvandla
vegetabilier till mejeriprodukter och kött minskas. Dessutom
lär fästingen sprida boskapsfeber, och fluglarverna förstör
hudarna genom att göra hål i dem.
Det traditionella medlet mot fästingar är doppning av
djuren i en lösning innehållande arseniksyrlighet, en
metod som med framgång använts i USA. I tropiska
Sydamerika har den emellertid icke visat sig tillräckligt
effektiv, och på senare år har den rentav varit värdelös. Man
tror orsaken härtill vara, att den systematiska
behandlingen av djuren under många år medfört uppkomsten
även insektsform, som är okänslig för arsenik.
Ett nvtt vapen mot insekterna behövdes alltså, och ett
sådant tycks man ha fått i toxaphene, som framställts av
Hercules Powder genom klorering av kamfern erhållen ur
terpentin. Sandard Oil, som har ett system av filialer i
Sydamerika, tog upp saken, sedan det visat sig, att
toxaphene för vissa ändamål är minst lika värdefullt som DDT
och gammexan. Man framställde en blandning av det nya
insektsmedlet med petroleumprodukter och några andra
ämnen. Den har kallats Esso Livestock Insecticide A, och
ger i vattenemulsion ett besprutnings- eller
doppnings-medel, som år 1948 började provas på boskap i stor skala.
Att döma av hittills inkomna underrättelser tycks
toxaphene ha gjort stor lycka. Det provades tillsammans med
DDT och gammexan, varvid alla tre insektsmedlen visade
sig mycket effektiva mot fästingen. Toxaphene har
emellertid den fördelen framför de andra, att kreaturen förblir
nästan fria från angrepp under ca fyra månader efter en
besprutning, vilket är dubbelt så lång tid som för de båda
andra insektsmedlen. Fluglarverna är givetvis svårare att
komma åt, men angreppen på boskapen tycks upphöra
efter en viss tids regelbunden behandling med toxaphene.
En undersökning har visat, att små mängder toxaphene
absorberas genom huden och upplagras i djurens fett.
Det anrikas emellertid icke så mycket, att det kan bli
skadligt för människor, ty det omsätts lätt i djurkroppen och
utsöndras. Endast små mängder toxaphene har kunnat
påvisas i mjölk från behandlade kor, men hittills har man
för säkerhets skull förbjudit användning av toxaphene på
djur, som skall ge mejeriprodukter (M SiMON i The Lamp
bd 31 h. 34). SHl
Böcker
Handbok i industriell anläggningsteknik, bd 1 och 2,
redigerad av Stig Ödéen & Torsten Frendin. Natur och
Kultur, Stockholm 1949. 1 281 s., 1 159 fig. 120 kr.
Innan en industrianläggning utföres skall den i detalj
projekteras. Mot denna självklara sats har det tyvärr
syndats alltför ofta. Orsaken till detta kan vara att
projekteringsarbetet uppdras åt tjänstemän inom företaget att
utföras vid sidan av det löpande arbetet, eller att arbetet,
om det uppdras åt utomstående, kommer i händerna på
folk, som icke äger tillräckligt djupa kunskaper inom alla
hithörande områden. För att ge industriledare och andra
härav intresserade en introduktion och förberedelse till
fortsatta studier i hithörande frågekomplex har denna
handbok utarbetats.
Handboken, för vars tillkomst 30 författare har lämnat
bidrag inom sina specialområden, avser att ge dem, som
intresserar sig för och sysslar med
industrianläggningsprojektering, en komplettering av deras kunnande på de
områden, där de icke själva är specialutbildade. Verket
kan givetvis icke vara och utges ej heller för att vara en
uttömmande redogörelse för alla hithörande problem, utan
är närmast att betrakta som en allmän orientering i
ämnet som grundval för fortsatta studier inom resp.
fackområden. De olika författarna har dock, var och en inom
sitt fackområde, så långt det begränsade utrymmet
medgivit, på förtjänstfullt sätt lyckats belysa problemen så
allsidigt som möjligt.
I handbokens första band behandlas bl.a. följande
områden: arbetsmaskiner för mekanisk industri, apparatur
för kemisk industri, arbetsplatsen, förråd, lager,
laboratorier och kontor, transportanordningar, anläggningar för
kraft, värme, ventilation, belysning, vatten och avlopp
samt ljuddämpning och isolering. Kapitlet om
arbetsmaskiner lämnar en kortfattad men rikt illustrerad
redogörelse för de vanligaste arbetsmaskinerna inom
metallindustri och träbearbetning. Bildmaterialet är i stort sett
gott, medan texten måst inskränkas till att i huvudsak
lämna en kortfattad redogörelse för vilka maskiner och
maskintyper, som vanligast kan komma i fråga. Härutöver
ger emellertid förf. även en del goda råd beträffande
maskinernas uppställning.
Apparater för kemisk industri beskrives i korthet för att
lämna en orienterande överblick av mera allmänt använd
kemisk apparatur. Förf. har lyckats att på några få
textsidor men med hjälp av utförligt bildmaterial ånge vad en
anläggningsprojektör i stort sett behöver veta för att i
speciallitteraturen kunna studera de problem, som i varje
särskilt fall kan vara aktuella.
I kapitlet arbetsplatsen och anordningar i samband med
denna lämnas med såväl bilder som rikt statistiskt
material en redogörelse för den mänskliga faktorn. Med
utgångspunkt från såväl svenska som utländska
undersökningar anges sålunda lämpliga värden på arbetsbordens
höjd, utrymmesbehov vid arbetsplatsen m.m. Många goda
råd ges, men det borde framhållits starkare, att i artikeln
angivna måttuppgifter måste i driften kunna varieras med
hänsyn till individernas olika egenmått. Lämpligheten av
att utjämna skillnader i arbetshöjden vid stående arbete
med plattformar av olika höjd kan dock med hänsyn till
bl.a. snavningsrisken ifrågasättas.
I de följande kapitlen om förråd, lager, laboratorier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
