Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1950 - Produktionsplanering och kostnadskontroll, av W B Atchison, Jr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1950
t 465
Fig. 3. Sammanställning av maskinstatistik
vis med en skriftlig kommentar för varje
avdelning. De avdelningar, som uppvisar de största
stillestånden, undersökes ytterligare.
Jag har förklarat några av de förhållanden, som
gör att planering och tillverkningskontroll är
någonting mer än endast en viss metodik. Man
måste noga överväga planeringens organisation
och sambandet med andra avdelningar, lämpliga
metoder att planera på kort och lång sikt, de
rapporter som ger fundamentala data ävensom
de som skall gå till ledningen och utgöra
förbindelsen mellan denna och verkstaden. Man
observerar icke alltid så lätt den del av
planeringen, som består i träning och förmåga att i
förväg tänka igenom ett produktionsproblem.
Betraktar man tillverkningsplaneringen som
bestående av enbart teknik, blanketter och rutin, ser
man endast halva bilden. Först och sist fordrar
emellertid planeringen samarbete och man måste
stimulera sådant mellan alla berörda parter i
organisationen.
Kostnadskontroll
Metoderna för en detaljerad
kostnadsredovisning har snabbt utvecklats under de senaste åren,
men samtidigt har tendensen varit att mer och
mer centralisera bokföringen och
kostnadsberäkningen inom företagets organisation. Detta är
naturligtvis en nödvändig förutsättning för god
koordination och för att företagsledningen skall
kunna utföra sin kontrollerande funktion.
Emellertid har det visat sig, att många moderna
kostnadsberäkningssystem, som utformats med
tanke på centraliserad kontroll, icke gjort det
möjligt att komma åt de verkliga skälen till allt
för höga kostnader. Ett verkligt effektivt system
för kostnadsminskning förutsätter att sådana
brister i kostnadsberäkningen elimineras.
För att uppnå detta mål, måste man
decentralisera de delar av kostnadskontrollen, som syftar
till en minskning av alla onödigt höga kostnader
i den dagliga driften. Kostnadskontrollen bör
utformas så, att förmännen, som härvidlag har det
närmaste ansvaret, uppmärksammas på
orsakerna till avvikelserna från fastställda standards, så
att de kan upptäcka hur, när och var
variationerna uppstår. Det är mycket få driftledare, som
genom analys av kostnads- och
resultatsrapporter kan utläsa skälen till ogynnsamma
variationer. Blott de, som förmår detta, kan sägas ha
full kontroll över sina tillverkningskostnader.
Det är vanligt, att personer i driftledande
ställning har svårt att förstå och på bästa sätt
använda redovisningens statistiska uppgifter.
Kostnadsberäkningens värde minskas om icke sådana
svårigheter undanröjes, men tyvärr har många
företag ännu icke tillräckligt väl tillgodosett
detta krav. Rapporterna från
kostnadsberäkningsavdelningen måste utformas så, att
driftledarna — verkstadschefer, verkmästare, förmän
m.fl. — utan vidare analyser och utredningar
kan gå till roten av det onda.
I fig. 4 ges ett exempel på resultatsredovisning
i en form, som är allmänt använd inom
amerikansk industri. Som exempel har jag valt endast
ett slags kostnadsvariation, nämligen "förlust på
grund av outnyttjad tillverkningskapacitet", som
i det ifrågavarande exemplet uppgår till 2,945
Variationer i arbetskostnader, materialkostnader
och andra tillverkningskostnader kan behandlas
på samma sätt, men med de olikheter i metoder
och teknik, som betingas av kostnadselementets
art. Den förlust, som kommer till synes i denna
rapport, är en varningssignal, som påvisar behov
av ett ingripande, men första frågan är var detta
skall göras. Är förlusten mycket stor, och saknas
anvisningar om var och varför den uppstått,
kräves ytterligare utredning, vilken kan ta veckor i
anspråk, och snart har en månad eller mera gått
och en rättelse är kanske icke längre möjlig.
Fig. 5 ger exempel på sådana nödvändiga
upplysningar, som gör det möjligt för driftledarna
att snabbt fastställa de olika anledningarna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
