Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1950 - Produktionsplanering och kostnadskontroll, av W B Atchison, Jr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1950
t 467
förutsätter att hundraprocentigt
maskinutnyttjande kan uppnås. Detta är naturligtvis omöjligt
i praktiken. I själva verket är det vanligt att man
bestämmer den stilleståndstid, som är
ofrånkomlig, och bestämmer standarden för
verkningsgraden med hänsyn härtill. De
ofrånkomliga stilleståndstiderna erhålles i regel
erfarenhetsmässigt för olika maskingrupper var för sig
och adderas sedan ihop för uträkning av de
standards, som skall gälla för varje avdelning.
Sedan maskinrapporterna förts under 4—6
månader eller under en tillverkningssäsong, om
verksamheten är säsongbetonad, kan tillförlitliga
standards fastställas. Då dessa bestämts,
fortsätter avdelningarna att rapportera på samma
sätt som ovan beskrivits, men debiteras endast
för sådan outnyttjad maskinkapacitet, som
överskrider den fastställda standarden.
Kostnader för arbete
Den ovan beskrivna tanken att decentralisera
kontrollen så mycket som möjligt och ändå
bibehålla koordination och översiktlig kontroll
centralt inom organisationen kan också tillämpas på
arbetskostnaderna. Det är självklart, att
förmännen och deras medhjälpare har de bästa
möjligheterna att kontrollera dessa kostnader
under förutsättning att de får tillräckligt
specificerade upplysningar för detta ändamål.
Då en förman erhåller sådana upgifter och ges
tillfälle att omedelbart korrigera ofördelaktiga
variationer, medan han ännu har de
bakomliggande omständigheterna i färskt minne, kommer
han att mycket lättare acceptera och förstå de
kostnadsrapporter, som tillställes honom, och
som visar hur effektivt han skött sin avdelning.
Ju direktare dessa resultatsrapporter anknyter
till de omständigheter, som bestämmer
produktionseffektivitet och kostnader i
tillverkningsavdelningarna, desto effektivare hjälpmedel blir de
för såväl avdelningsbefälet som driftledningen.
I många fabriker kan standards för
arbetskostnaderna lätt nog erhållas ur tidsstudiematerialet
eller med ledning av produktionskontrollens
erfarenheter av tidigare verksamhet. De flesta
företag använder tidskrivare för att hålla reda på
den tid, som åtgår för varje order eller
operation, och för de olika maskinernas produktivitet.
Det är en relativt enkel sak att inordna
tidskrivarnas arbete i planen för decentraliserad
kostnadskontroll genom att lägga om deras rutin i
någon mån och träna dem att samarbeta med
förmännen. Tidskrivarna kan i förväg färdigställa
arbetssedlarna för följande dags arbeten. Dessa
arbetssedlar skall angiva ordernummer,
detalj-nummer, avdelning och operationens beteckning,
den maskin, som bör användas, och normal
maskintid. Standardmaskintiderna införes på
ar-betsordern för nästa dag. En kopia av
arbetsordningen behålles av tidskrivaren.
När en maskinoperatör får ut ett nytt arbete,
lämnar tidskrivaren ut det arbetskort, som
ligger i tur för maskinen i fråga och stämplar
eller antecknar starttiden. När arbetet är
avslutat lämnar maskinoperatören in arbetskortet,
och tidskrivaren noterar sluttiden, varefter han
räknar ut den förbrukade tiden. Om den
förbrukade tiden är längre än standardtiden, antecknas
omedelbart överskottstiden på arbetskortet.
Skulle arbetet utföras på annan än därför
angiven maskin, lämnas arbetskortet först till
förmannen som, innan han godkänner
förändringen, undersöker anledningen och gör anteckning
därom på kortet. Två gånger om dagen lämnas
alla kort, som visar avvikelse från standards
både med avseende på tid och arbetsmetod, till
förmannen eller dennes ställföreträdare. Dessa
kan sålunda, medan de har dagens händelser i
färskt minne eller genom att omedelbart göra
en undersökning, bestämma orsakerna till
tidsförluster och anteckna dessa på därför avsett
utrymme på korten.
De kort. som utvisar variationer från
standardtid, adderas varje dag och införes av
tidskrivaren på en kostnadsvariationsrapport, som anger
summorna för varje maskintyp och slag av
orsak. Denna rapport granskas av tidskrivaren och
förmannen påföljande dag.
Utvecklingstendensen analyseras och rättelser vidtas omedelbart
för sådana omständigheter, för vilka förmannen
har ansvar. Till sådana omständigheter, över
vilka förmannen icke råder, påkallas
uppmärksamhet från förmannens överordnade genom en
liknande kostnadsvariationsrapport, som
förmannen uppgör.
Kostnadsberäkningsavdelningen använder i sin tur samma källmaterial för
sina vecko- och månadsrapporter. Personal från
kostnadsberäkningsavdelningen går sedan
igenom de framsteg, som gjorts eller uteblivit, med
förmannen, verkmästaren eller andra, som har
ansvar för att kostnaderna hålles nere.
Kostnadsberäkningsavdelningen fungerar som
koordina-tor för de olika leden i organisationen för att
åstadkomma rättelser efter de linjer, som
anvisas i dess rapporter. För att kunna sköta denna
uppgift måste personalen på
kostnadsberäkningsavdelningen kunna samarbeta med annan
berörd personal och stimulera den till sådana
gemensamma ansträngningar, som krävs för att
kostnaderna skall reduceras.
Endast sådana variationer, vilka icke kan
korrigeras genom samarbete av detta slag, behöver
ge anledning till ingripanden från högre ort.
Dessa är eller borde vara undantagsfall, eftersom
de flesta nödvändiga åtgärder ligger inom
verkstadsbefälets ansvarsområde och mycket
snabbare kan vidtas av dessa personer.
Denna moderna utveckling av
kostnadskontrollen, vilken baserar sig på konkreta uppgifter
direkt från avdelningarna, har visat sig skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>