Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1950 - Hänt inom tekniken - Vid Sjunde nordiska kemistmötet - Böcker - Model code of safety regulations for industrial establishments for the guidance of governments and industry, av H Starland - Applied hydrology, av Anders Wärnfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 maj 1950
513
Vid Sjunde nordiska kemistmötet, som hålles i
Helsingfors 21—25 augusti 1950, anordnas en utställning av
följande fyra varugrupper: laboratorieutrustning;
apparatur och instrument för kemisk industri; kemiska
industriprodukter; litteratur. Företag, vilka är intresserade att
delta i utställningen, kan vända sig till Kemiska
Centralförbundet, Mikaelsgatan 11 C, Helsingfors, tel. 26 215.
Böcker
Model code of safety regulations for industrial
establishments for the guidance of governments and
industry, utgiven av Internationella Arbetsbyrån (ILO),
Genève 1949. 468 s.-f- 14 s. bil. 4
Denna samling normerande säkerhetsföreskrifter för
industriföretag är avsedd att vara regeringarna och
industriföretagen i olika länder till ledning vid utarbetande av
nya skyddsföreskrifter eller revision av tidigare utfärdade.
Arbetet bygger på ett beslut av ILO:s styrelse 1941 och är
resultatet av ett flerårigt arbete inom Arbetsbyrån. Det
har tillkommit under medverkan av experter och i
samarbete med byråns korresponderande kommitté för
förebyggande av olycksfall. Arbetsbyråns förslag har därefter
granskats vid en teknisk trepartskonferens i Genève hösten
1948, vari deltog ett hundratal regerings-, arbetsgivar- och
arbetstagarombud från 26 medlemsstater, däribland även
Sverige. Förslaget blev härvid med vissa jämkningar och
tillägg i huvudsak godtaget. Endast en del föreskrifter om
elektrisk utrustning och om farliga ämnen, som ej
slutbehandlades av konferensen, samt ett tillägg med vissa
föreskrifter om farlig strålning, som samtidigt förordades,
har sedermera under 1949 granskats av särskilda
expertkommittéer och inarbetats i det av konferensen antagna
förslaget. Efter det att föreskriftssamlingen slutgiltigt
godkänts av ILO:s styrelse, ställes den nu i tryckt form —
på engelska och franska — till regeringars och
industriföretags förfogande.
Arbetet innehåller ett mycket stort antal föreskrifter,
fördelade på 16 kapitel. I första kapitlet upptas vissa
allmänna bestämmelser, vari bl.a. anges
föreskriftssamlingens syfte och tillämpningsområde, vissa definitioner samt
skyldigheter som åvilar arbetsgivare, arbetstagare,
tillverkare m.fl. Därefter följer i skilda kapitel en mängd
specialföreskrifter som berör fabrikslokaler, brandskydd,
maskinskydd, elutrustning, handverktyg och bärbara
kraft-drivna verktyg, ångpannor och andra tryckkärl, ugnar av
olika slag, handhavande och transport av material samt
underhåll och reparation. I arbetet upptas dessutom
föreskrifter om farliga och besvärande ämnen, farlig strålning,
skydd mot ohälsa samt personlig skyddsutrustning. Ur
innehållet kan vidare nämnas föreskrifter om urval av
arbetare och läkarundersökning, om första hjälp och
läkarvård samt om lokal skyddsverksamhet
(säkerhetstjänst). Arbetet avslutas med fyra bilagor, som innehåller
uppgifter om slipskivor, skydd vid pressar, högsta
till-låtna koncentration av farliga ämnen (ofarlig mängd gas,
ånga, rök eller damm i luft) samt skydd mot
röntgen-och radioaktiv strålning. Den nära 31 sidor långa
innehållsförteckningen ger en antydan om hur omfattande
föreskriftssamlingen är.
I arbetet behandlas praktiskt taget allt, som inom
industrin är av väsentlig betydelse i skyddstekniskt eller
yrkes-hygieniskt hänseende, och där meddelas detaljerade
föreskrifter och anvisningar om åtgärder, som bör vidtas i
dessa hänseenden. Som exempel kan nämnas, att under
rubriken fabrikslokaler behandlas även föreskrifter om
belysning, ventilation m.m. För motorer, transmissioner och
arbetsmaskiner av olika slag lämnas utförliga föreskrifter
om hur de skall vara anordnade och försedda med
skyddsanordningar. Vidare meddelas bestämmelser om
anordnande och utrustning av ångpannor, hissar, kranar, tra-
verser, transportörer och spårbanor och ett flertal andra
tekniska anordningar. I föreskriftssamlingen redogöres
även för skyddsåtgärder vid tillverkning och handhavande
av eldfarliga, explosiva, giftiga eller andra hälsofarliga
eller besvärande ämnen, liksom även för anordningar för
utsugning av damm, rök, gas eller ånga, för hygieniska
anordningar av olika slag, personalrum m.m. I
anslutning till de olika skyddsföreskrifterna lämnas också i stor
utsträckning måttuppgifter, som kan tjäna till ledning
vid dimensionering av skyddsanordningar,
utsugningsledningar m.m.
Föreskrifterna synes efter svenska förhållanden att döma
i vissa fall vara ganska kategoriska och rigorösa. Det är
emellertid att märka, att de icke är bindande, utan varje
lands regering och industriföretag äger begagna sig av dem
i den utsträckning som befinnes lämpligt. Ett önskemål
är dock, att då det gäller att utfärda nya eller revidera
redan befintliga skyddsföreskrifter och anvisningar, dessa
i görligaste mån anknytes till normerna i syfte att uppnå
största möjliga enhetlighet i fråga om grundläggande
skyddsåtgärder.
Det föreliggande arbetet är otvivelaktigt ett av
Internationella Arbetsbyråns förnämsta verk på det förebyggande
arbetarskyddets område, och byrån har genom det skapat
ett betydelsefullt underlag för det tekniska arbetarskyddet
och givit ett starkt positivt stöd åt detta. Det är ett
standardverk med stor räckvidd och direkt anknytning till
arbetslivet och det industriella arbetet och dess
skydds-problem. För myndigheter och tillsynsorgan, som har att
uppmärksamma och ägna sig åt industrins olika
skyddsfrågor, bör arbetet vara till god ledning och utgöra ett
värdefullt underlag såväl vid utfärdande av föreskrifter
som meddelande av råd och anvisningar i industriellt
arbetarskydd. Men även för företagare, arbetsledare och
skyddsinspektörer inom industrin bör arbetet bli av stort värde.
Dess föreskrifter kan också vara till ledning för arkitekter
vid uppgörande av förslag till fabrikslokaler, liksom även
för konstruktörer och tillverkare av maskiner, tryckkärl,
redskap eller andra tekniska anordningar.
Det är att hoppas, att arbetet skall fylla en viktig
uppgift i strävandena att uppnå största möjliga sundhet och
säkerhet i arbetet inom industriella företag. Med den
snabba takt, varmed den tekniska utvecklingen fortskrider,
är det dock givet, att åtskilliga bestämmelser i
föreskriftssamlingen efter relativt kort tid kan väntas bli
föråldrade. Arbetet måste därför tid efter annan revideras.
Detta har också förutskickats av Arbetsbyrån. Vid den
ovannämnda trepartskonferensen hemställdes, att
föreskriftssamlingen skulle kompletteras med en bilaga med
fotografier, ritningar och förklaringar till de olika
skyddsföreskrifterna och att denna bilaga skulle regelbundet
förnyas för att vara fullt upp to date. Det kan nämnas, att
en sådan bilaga för närvarande förberedes inom
Arbetsbyrån och att den så småningom kommer att utges i
separattryck. H Starland
Applied hydrology, av Ray Linsliey Jr, Max A Köhler
& Joseph L H Paulhus. McGraw-Hill, New York —
London 1949. 689 s„ 329 fig., 78 tab. 8,50 $.
Förf., vilka samtliga är knutna till US Weather Bureau,
har med denna bok velat ge tekniska studeranden och
praktiserande ingenjörer en läro- och uppslagsbok i
till-lämpad hydrologi. De inleder den med en populär
introduktion av den hydrologiska cykeln. En överblick över
några klimatologiska begrepp och en ingående redogörelse
för luftens temperatur- och tryckförhållanden samt för
vindar och nederbörd upptar därefter de närmaste 120
sidorna. Detta meteorologiska avsnitt är i och för sig
mycket intressant och klargör oftast i trevlig form begrepp,
som annars kanske skulle undanhållits den praktiskt
arbetande hydrologens vetande. Jag ifrågasätter dock
nödvändigheten av att så i detalj tränga in i partier av
vattnets kretslopp, vilka visserligen är av primär karaktär i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
