Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1950 - Kursräknare, av D H - Mindre bildrör för TV, av sah - Ny metod för mätning av små magnetfält, av D H - Subminiatyrelektronik, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.526
TEKNISK TIDSKRIFT
felet i distansmätningen är mindre än 3 % och felet i
själva kursräknaren uppskattas omräknat i navigeringsfel
till ca 1,5 km inom 80 km radie från fyr.
Då ovan beskrivna utrustning framdeles blir använd av
det civila transportflyget kan de enskilda flygplanen i en
flygkorridor utan kollisionsrisk framföras med en lucka
i sidled mellan dem på mindre än 15 km, oberoende av
väderleken (Inst. aeronaut. Sci. Prepr. 232). D il
Mindre bildrör för TV. RCA har utvecklat ett nytt
televisionsrör, kallat "vidicon", vilket är en tiondel så stort
som det konventionella bildortikonet; röret är endast
25 mm i diameter och 15 cm långt. Kameran får härigenom
samma storlek som en 16 nnn amatörfilmkamera med en
vikt av 31/, kg, jämfört med 60 kg för en vanlig TV-kamera.
Kameran kopplas till belysningsnätet och kräver en effekt
av 350 W; den kan sända impulser över en 150 m lång
koaxialkabel. övrig utrustning är placerad i en "master
control unit", som väger ca 25 kg och innehåller 44 rör.
Det nya röret har möjliggjorts genom användningen av
en ny princip. Medan bildortikonrörets ljuskänsliga del
utgöres av en fotosändare, dvs. ett ämne som utsänder
elektroner då den träffas av ljus, är vidiconröret en
fotoledare, dvs. den ändrar sin ledningsförmåga då
ljusimpulsen träffar den. I båda fallen blir resultatet en
ändring i den elektriska ström som utsändes från röret, men
känsligheten är i det senare fallet betydligt större än i det
första.
Vidiconröret beräknas tillsvidare främst få användning
för televisionens industriella ändamål, då bildkvalitet och
livslängd ännu inte är tillräckligt tillfredsställande för
upptagning av TV-program för hemmen. Att märka är dock,
att röret sänder bilder med samma linjetal som den
vanliga televisionen, så att normala televisionsmottagare kan
användas (Bus. Wk 18 mars 1950). sah
Ny metod för mätning av små magnetfält. När man
började använda tråd- och bandspelartekniken för mera
vetenskapligt ändamål, blev det aktuellt alt få fram en
metod för studium av den magnetiska fältfördelningen
såväl runt inspelad magnettråd som runt in- och
avspelningshuvuden. Man använde då ett speciellt katodstrålrör
med magnetisk fokusering. Röret utformades så att det
magnetiserade föremålet kunde inskjutas omedelbart
bakom magnetlinsen (fig. 1). På lämplig plats längre fram
i röret insattes ett finmaskigt fintrådigt nät. Då
elektron-strålen påsläpptes, avtecknades nätet genom
skuggbild-ning på katoskopskärmen som ett rutat koordinatsystem.
Detta har givetvis inget direkt med magnetismavbildningen
att göra, men är en god referens vid
fältfördelningsstu-dierna. Det magnetiska fältet från det magnetiserade före-
Fig. 1. Elektronstrålen i katodstråleröret före (upptill) och
efter (nedtill) införandet av den magnetiserade tråden.
Fig. 2.
Kato-skopbild av
magnetflödet
runt en 6 mm
bred
häst-skomagnet.
målet påverkar elektronstrålen så, att man på skärmen
ser de magnetiska flödeslinjerna och även deras riktning
och täthet (fig. 2).
Det är tydligt att metoden även kan användas vid
studium av ett otal andra ferromagnetismproblem och den
bör även kunna användas t.ex. vid studier av den sfäriska
aberrationen i elektronlinser, av vissa vågledarproblem
osv. (Tele-Tech okt. 1949; Mechan. Engng jan. 1950). D H
Subminiatyrelektronik. Hjärnan i en flygrobot har
betydligt mera komplicerade uppgifter än en
rundradiostation. Den skall både sända ut information om
bränsleförbrukning, temperatur, tryck, flygriktning, avdrift m.m.
och dessutom motta signaler för sin styrning under
flykten. Hjärnan består därför av hundratals olika elektroniska
kretsar, vilka omfattar mellan 500 och 1 000 elektronrör.
För att denna utrustning skall kunna få rum i det
begränsade utrymmet har man tillgripit tre nya slag av
teknik. Den ena är subminiatijriseringcn, vilken innebär att
man för alla beståndsdelarna går ner till en tiondel av
normalskalan. Ett elektronrör kommer ned i samma
storlek som en pappersklämma; spolar lindas, vilka innehåller
1 000 trådvarv på ett utrymme, motsvarande satsen på en
tändsticka; i en tändsticksask får 20 kondensatorer lätt
rum. För sammankopplingen använder inan en
tryckningsteknik (Tekn. T. 1947 s. 661, 743) och vidare ing jutes
sammanhörande delar i plast till små kompakta enheter, som
tål stötar, fukt o.d.
Full användning av tryckningstekniken kräver dock
mycket stora serier. Man har emellertid utvecklat en del
mellanformer mellan tryckta kretsar och vanliga delar, vilka
ger låga kostnader även för endast medelstora serier. En
annan svårighet vid subminiatyrisering är
värmeöverföringsproblemet. Vid lika spänning och effekt hos t.ex. ett
elektronrör är värmeutvecklingen densamma, men vid
subminiatyrisering blir den koncentrerad på en betydligt
mindre yta. Utvecklingen på detta område har i varje fall
fortskridit så långt, att man nu har lyckats få
subminiatyr-rör att hålla i 7 h vid 230°C (Bus. Wk 11 mars 1950). sah
Fig. 1. Komplett [-subminiatyr-sändare; strömkretsen-]
{+subminiatyr-
sändare; ström-
kretsen+} omger
röret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
