- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
553

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Gasprovare, av Tosten Wilner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

553

Gasprovare

Civilingenjör Torsten Wilner, Stockholm

621.317.39 : 614.72

Den apparat som här kommer att beskrivas har
ursprungligen utarbetats vid Försvarets Forskningsanstalt för att
möjliggöra upptäckande av mycket sinå mängder
stridsgas i luft. Apparaten lämpar sig emellertid även
synnerligen väl för snabbt påvisande och ungefärlig
koncentrationsbestämning i luft av inom industri och teknik
förekommande halogensubstituerade ämnen såsom
exempelvis koltetraklorid, trikloretylen, klorbensol och
kylmedier av freontyp. Känsligheten är synnerligen hög.
Apparaten, fig. 1, är liten och enkel. En elektriskt driven
miniatyrfläkt driver den provade luften genom ett litet
katalysatorrör, där de ämnen som skall påvisas
sönderdelas genom kontakt med en elektriskt uppvärmd
platinaspiral. De sura sönderdelningsprodukterna framkallar
ett väl markerat rött färgomslag på ett
specialimpregne-rat reagenspapper. På grund av apparatens små
dimensioner är det elektriska energibehovet ringa. Vid 5 V
driflspänning är total erforderlig strömstyrka omkring
0,3 A. Reagenspapperet användes torrt.

Känsligheten är störst, om papperet förvaras i behållare
med torkmedel (blågel) och tas fram omedelbart före
provet. För de flesta praktiska fall är det dock
tillräckligt om papperets fuktighet står i jämvikt med normal
rumsluft. Utslaget är reversibelt, dvs. färgomslaget blekes
relativt snabbt åter ut efter provets avslutande. Papperet
ger ej utslag för svaga syror. Härigenom har känsligheten
eliminerats för en hej rad ämnen, som annars skulle
kunna verka störande. Klorhaltiga föreningar kan
emellertid upptäckas i koncentration ned till under 1 mg/m3 luft.
Utslag visar sig redan då så små mängder som 10~7—10 ~8 g
passerat genom katalysatorröret. För halogenfria
svavelföreningar är känsligheten lägre, bl.a. på grund av att
dessas sönderdelningsprodukter, ej effektivt absorberas av
reagenspapperet.

Detaljkonstruktionen framgår av fig. 2. Skaftdelen 1
innehåller en liten elmotor, vilken driver fläkten 3, belägen
inom det löstagbara fläkthuset 2. Detta senare är försett
med en hållare 4, vilken bär det lätt utbytbara
katalysatorröret 5. Då papperet är insatt i den fjädrande
hållaren 6 ligger det vinkelrätt direkt an mot rörmynningen.
Denna senare är planslipad och försedd med två i kors
slipade utströmningsspår, genom vilka
förbränningsprodukterna strömmar ut i direkt kontakt med papperet.
Utslaget på papperet får därför formen av ett kors. Det kan
under pågående prov lätt observeras, om man genom lätt
tryck på klaffen 7 kortvarigt lyfter papperet från
rörmynningen. Vill man låta provet fortsätta, exempelvis för
att öka utslagets styrka, måste man tillse, att papperet
ej rubbas i hållaren. Samma del av papperet som förut
måste komma i kontakt med röret. Trycker man klaffen 7

Fig. 1. Gasprovare.

Fig. 2. Sektion av
gasprovare.

belt i botten, öppnar sig pappershållarens klämmare, vilket
underlättar insättning eller borttagande av reagenspapper.
Invid motoraxeln bildas ofta ett tunt oljeskikt, vilket vid
provningarna kan absorbera halogenhaltiga ämnen. För
att undvika härav framkallade störningar har mellan
fläkthuset och motorn en luftkammare 8 anordnats. En
svag luftström drivs in i denna genom en öppning invid
axeln och går vidare ut genom sidhål. Denna anordning
jämte annat bidrar till att snabbt befria apparaten från
efterverkan även efter mycket kraftiga utslag.
Batteriledningen 9 är försedd med stickkontakt för anslutning till
en liten ackumulator i en bärbar väska.

Vid koncentrationsbestämningar mätes den tid som åtgår
för att ett färgomslag av viss bestämd intensitet skall
utbildas på reagenspapperet. Som hjälp härför har
uppgjorts en färgnormal, som av praktiska skäl försetts med
två olika färgintensiteter, den ena motsvarande ett svagt
men väl synligt utslag och den andra motsvarande ett
starkt utslag. Som exempel på apparatens känslighet visar
fig. 3 de tider, som vid mycket låga halter av
trikloretylen i luft fordras för utslag enligt den förstnämnda
normalen. Dessa prov har utförts med reagenspapper, som
omedelbart före provet uttagits ur behållaren med
torkmedel. För de flesta tekniska ändamål kan proven
emellertid utföras på mycket enklare sätt för att man snabbt skall
kunna avgöra, om halten ligger inom tillåtna gränser.
Reagenspapperet kan härvid användas lufttorrt, om ej
relativa fuktigheten är särskilt hög. Följande tabell visar
exempel på korttidsprov med trikloretylen och paradiklorbensol,
varvid färgomslagen motsvarar normalen för starkt utslag.
Tidssiffrorna har avrundats titi hela sekunder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free