Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Gasprovare, av Tosten Wilner - Koncentrationsändringar i genomströmmande system, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.554
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Tid för
utslag vid olika
halter av
tri-kloretylenånga
i luft.
Apparatens totala längd
är 11,3 cm.
Koncentration, mg/m3
50 100 200 250 500
Trikloretylen ............................— 2 1 — 0
Paradiklorbensol ........................ 8 5 — 2 1
Apparaten kan med fördel användas för täthetsprovning
av kylanläggningar, innehållande klorerade kylmedier,
såsom freon eller metylklorid. På grund av apparatens
höga känslighet kan det första provet göras som en allmän
översikt över hela anläggningen. Det utföres så, att
apparaten under några minuter får gå i maskinrummet eller
eventuellt i därifrån ledande luftkanaler samt i övriga
lokaler dit ledningssystemet sträcker sig. Fås härvid intet
utslag, kan man utgå från, att inga mera svårartade läckor
finns. Detaljundersökningen av maskineriet och
ledningssystemet utföres därpå på vanligt sätt, varvid apparaten
hålles invid dess olika partier. Ibland har det för att
underlätta lokaliseringen av en läcka visat sig lämpligt att på
apparatens insugningssida löst anbringa en liten plåttratt
med spetsen riktad mot det undersökta stället.
Apparaten kan slutligen även användas för att konstatera
om personal som bearbetar ämnen av här ifrågavarande
slag fått nämnvärda mängder därav invärtes. Man utför
provet på en plats, där luften genom förprov befunnits
icke ge utslag. Man bör också undersöka, om
ifrågavarande persons kläder etc. innehåller nämnvärda mängder av
ämnet i fråga. Huvudprovet kan utföras så, att
försökspersonen gör en djup inandning och därefter andas ut så
långsamt som möjligt invid insugningssidan på den i gång
varande apparaten. Apparaten bör hållas så, att den
ut-andade luften ej påverkar strömningshastigheten genom
katalysatorröret. Har personen nämnvärda mängder av
ifrågavarande ämnen i blodet, brukar det ge sig tillkänna
redan efter ett enda andetag. Utslag visar sig härvid långt
innan förgiftningssymtom iakttas.
Det är därför av intresse att härleda ekvationer för
några tekniskt viktiga fall. Härvid antas, att behållarens
innehåll och tillfört är biandbara i alla förhållanden och
att fullständig blandning uppnås. För gaser och lågviskösa
vätskor torde detta i allmänhet stämma med verkligheten,
men skulle full blandning icke uppnås, blir resultatet i
praktiken gynnsammare än beräkningarna. Är alla
komponenterna icke fullständigt biandbara, uppstår
naturligtvis andra förhållanden. Följande beteckningar används:
t .= tiden
Mo i= systemets volym vid tiden 0
M c= systemets volym vid tiden t
y0 i= nyckelkomponentens A koncentration vid tiden 0
y nyckelkomponentens A koncentration vid tiden t
z ,= nyckelkomponentens koncentration i tillfört
b i= tillförd mängd blandning per tidsenhet
a i= avtappad mängd blandning per tidsenhet
Fall 1. Volymen i behållaren är konstant, och tillfört är
fritt från A, dvs. M ,= M0 = konst., z i= zx i= 0 och a<=b.
Detta är det enklaste men samtidigt viktigaste fallet, ty
det uppstår nästan alltid vid spolning av tankvagnar,
ledningar och döda rum i apparater. Man får genom
derive-ring dM = 0; vid tiden t är mängden A i behållaren My,
och under tiden dt växer den med d[My) i= Mdy, som
måste vara lika med tillförd minus bortförd mängd, dvs.
med 0 — aydt. Alltså blir
i/j j, —at/M
Mdy = — aydt; y = y0 e
eller
ln y = ln y0 — at/M;
t = 2,303 M logi*0
« y
Fall 2. Volymen i behållaren är konstant, tillfört har en
konstant halt z± av A. Härvid gäller
d (My) = Mdy = a (zi — y) dt; y = Zi + (y0 — Zi)
eller
f = 2,303 ^ log
a y — zi
Fall 3. Volymen i behållaren är variabel, och tillfört är
fritt från A; per tidsenhet bort- och tillförda mängder är
alltså olika. Detta fall är viktigt för gasklockor och
lager-tankar. Man har b ‡ a; z\=0; M M0 + (b — a)t; ur den
sista ekvationen fås genom derivering dt ,= dM (b— a).
Liksom i första fallet gäller d[My) i= — aydt, som
tillsammans med föregående ekvation ger
Mdy + ydM = — aydM/[b — a)
I M \ b, (a-b) r (b —a) t ma-b)
Fall 4. Systemets volym är variabel och tillfört har en
konstant halt zx av A. Detta fall inträffar bl.a. för
gasklockor och lagertankar vid ojämn drift. Man har a 4= b;
z Zj i= konst.; M i= M0 + (b — a) t. 1 detta fall blir
skillnaden mellan till- och bortförd mängd A under tiden dt
d(My) = {bz1-ay) dt
Koncentrationsändringar i genomströmmade system.
I praktiken uppstår ofta problemet att bestämma en
blandnings sammansättning i ett system, från vilket den
bortförs, samtidigt med att en annan blandning tillförs.
Härvid kan till- och bortförda mängder vara lika, t.ex.
vid urspolning av en tankvagn, eller olika, t.ex. för
gasklockor eller lagercisterner. Vidare kan den tillförda
blandningen, i fortsättningen kallad "tillfört", endera vara fri
från nyckelkomponenten A eller innehålla denna i viss
koncentration. 1 vanliga fall följer man
koncentrationsändringarna genom provtagning och analys, då
beräkningar blir för invecklade. Vid t.ex. rengöring av en tank
innebär denna metod ofta onödigt arbete både med
spolning och analys.
ydM + Mdy = —i— dM
b — a
y = zi +
b —a
M0\b/(b-a)
ydM
De ovan härledda ekvationerna är litet svårhanterliga
för praktiskt bruk, men de kan uttryckas i nomogram,
vilka visas i originaluppsatsen. Skall man t.ex. spola ren
en tankvagn, ger nomogrammet den spolningstid, som
behövs för att nedbringa en förorenings koncentration under
ett visst värde. Detta skall givetvis kontrolleras genom
provtagning och analys, men man slipper oftast göra
flera sådana. ( H WalENDA i Chem.-lng.-Technik 14 febr.
1950.) SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
