Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Brytning av pelarna i Bolidengruvan, av Karl Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
555
Brytning av pelarna
i Bolidengruvan
Överingenjör Karl Johansson, Boliden
622.273.3
I Tekn. T. 1938 s. B 85 har Bolidenmalmens brytning och
förhållanden i övrigt allsidigt belysts av H Abenius. Den
uppläggning av brytningen, för vilken där redogöres, har
visat sig synnerligen ändamålsenlig, och samma system
tillämpas allt fortfarande. Brytningen har dock
framskridit så långt, att även pelarna har börjat brytas.
Hur brytningen sker
Bolidenmalmen brytes normalt dels genom pallbrytning
i dagbrott, dels genom takbrytning med igensättning som
underjordsmetod. Pallbrytningen i dagbrott är planerad
att fortgå till ett så stort djup, att igensättningsbrytningens
fyllbergsbehov kan tillfredsställas genom gråbergsbrytning
efter dagbrottets sidor. På detta sätt erhålles med de valda
brytningsmetoderna bästa möjliga ekonomi, dels genom
att igensättningsbrytningen erhåller ett billigt
fyllnadsmaterial med minsta möjliga transportvägar, dels genom
att gråbergsbrytningen ger en släntning av dagbrottets
väggar, vilket ger möjlighet att driva den billiga
pallbrytningen till ett större djup än vad som eljest skulle ha
varit fallet.
Pallbrytningen i dagbrott har inom Bolidengruvans
västra malm drivits till ett djup av 50 m och där avslutats,
under det att inom östra malmens östra del pallbrytningen
ännu pågår och skall fortsättas till ett djup av 90 m.
Igensättningsbrytningen återigen pågår på 90, 130, 170, 210 och
250 m nivåerna. Att brytningen sålunda splittrats på många
nivåer beror dels på, att relativt många angreppspunkter
erfordras för att trygga malmförsörjningen, och dels på,
att en så jämn produkt som möjligt är önskvärd, för både
vad som går direkt till smältverk och vad som först
undergår uppdelning i Rönnskärs anrikningsverk.
Att takbrytning med igensättning har valts som
brytningsmetod för underjordsdriften beror på, att en
kvalitetsuppdelning av malmen är erforderlig, och att
gråbergsinblandningar om möjligt bör undvikas med hänsyn till
den senare behandlingen. Bolidenmalmen uppdelas redan
vid brytningen i tre kvaliteter nämligen smältmalm, vilken
går direkt till smältverket, svavelanrikningsmalm samt
hårdmalm, vilka undergår anrikning i Rönnskär. Alla tre
malmkvaliteterna förekommer oftast tillsammans i samma
rum. Igensättningsbrytningen har dessutom för en så
värdefull malm som Bolidenmahnen fördelen, att
malm-förlusterna blir små. Malmen själv har i regel goda
hållfasthetsegenskaper, under det att sidberget, som består av
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 10 mars 1950.
Fig. 2. Byggnadssätt för fördelningsväggarna mot pelarna
och stegväg intill pelaren (enligt modell).
sericitkvartsit, ej går att blotta på större ytor, utan att risk
för ras uppstår.
Inom de delar av malmen, där malmbredderna
understiger 12 m, har längsgående igensättningsbrytning
använts. Här har således all malm kunnat utvinnas direkt
med användande enbart av denna metod. Där
malmbredderna återigen överstiger 12 m, har tvärgående
igensätt-ningsrum kommit till användning. Rummens bredd har
härvid satts till 8 m och mellan rummen har kvarlämnats
en 5 m bred pelare. Rummens längd varierar givetvis med
malmbredden och kan maximalt uppgå till 40 m. Med
rumsbredderna 8 m och pelartjockleken 5 m blir inom
de delar av malmen, där tvärgående igensättningsbrytning
tillämpas, 38,5 % av malmen kvarstående i pelare. Även
dessa måste givetvis brytas, vilket tillgår på följande sätt.
Utförande av fördelningsväggar mot pelarna
Redan vid brytningen av igensättningsrummen tas hänsyn
till den kommande pelarbrytningen därigenom, att för varje
skiva fördelningsväggar av trä byggs mot pelarna och att
rullschakten för malm- och stegvägar byggs intill pelarna,
fig. 1. Fördelningsväggarna har till uppgift att hindra
fyllnadsberget att vid brytningen av en pelare rasa in i
denna och där späda ut den brutna malmen. Väggarna,
fig. 2, utförs av en stomme, bestående av vertikala stolpar
Fig. 1. Sektioner genom tre igensättningsrum och mellanliggande pelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
