Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Svetsning inom flyget, av Artur Fransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
561
Svetsning inom flyget
Flygdirektör Artur Fransson, Linköping
De första helsvetsade flygplanen i världen
byggdes redan för ca 30 år sedan. Med tanke på att
svetstekniken vid den tidpunkten ännu befann
sig i sin linda måste det steg, som då togs,
betecknas såsom ganska djärvt. Säkerligen var
dock redan den tidens konstruktörer på det
klara med, att de måste försöka åstadkomma så
lätta flygplan som möjligt. Detta framtvingade
allt djärvare konstruktioner och
byggnadsmetoder. Det föll sig därvid naturligt, att den då ännu
svagt spirande svetstekniken — av mången mött
med stor misstro — skulle tas i flygets tjänst.
Så kom det sig, att flygtekniken och
svetstekniken bildlikt talat kom att växa upp sida vid
sida stimulerande varandras utveckling.
I flygets barndom förekom uteslutande
gassvetsning med acetylensyrgas. Själva
flygkroppen byggdes oftast i fackverkskonstruktion av
tunnväggiga, heldragna stålrör (fig. 1). Detta
byggnadssätt inbjöd till svetsning och tack vare
det faktum att de stålrör, som på den tiden stod
till förfogande, var tillverkade av mjukt kolstål,
Bearbetning av föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik den 26 oktober 1949.
Fig. 1. Helsvetsad, kropp till skolflygplan i
fackverkskonstruktion av stålrör.
Fig. 2. Genomskärning av
kroppen till ett flygplan
i skalkonstruktion.
621.791 :629.13
erbjöd svetsningen i allmänhet inga större
problem. Under drygt ett decennium stod sig detta
byggnadssätt relativt oförändrat. Vid ingången
av 1930-talet uppges1 över 75 % av alla i USA
tillverkade flygplan vara utförda med helsvetsad
kropp. Men åren 1931—32 betecknar övergången
till en ny epok i flygplanbyggandet —
skalkonstruktionens2. Flygkropp och vingar började nu
i allt större omfattning konstrueras med
bärande skalplåtar av lättmetall i stället för den
tidigare använda med trä eller tyg överklädda
stål-rörsstommen (fig. 2,3,4). Eftersom skalplåten
— härdad duraluminium — av flera skäl icke
lämpade sig för svetsning, innebar detta nya
byggnadssätt en viss tillbakagång för svetsningen
inom flygindustrin ehuru blott kvantitativt sett.
Det alltjämt ökade kravet på högre hastigheter
hos flygplanen medförde i sin tur krav på större
motorenheter. De högre landningshastigheterna
ställde ökade krav på hållfastheten hos
landstället. Därmed har vi berört de två väsentligaste
användningsområdena för en kvalitativt
högtstående svetsning i moderna flygplan, nämligen
Fig. 3. Bakre partiet av kroppen till ett flygplan i
skalkonstruktion.
Fig. 4. Genomskärning av en del av en vinge till ett
modernt flygplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
