Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Svetsning inom flyget, av Artur Fransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.562
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Helsvetsat
motor fundament av
stålrör, avsett för
stjärnmotor.
Fig. 6. Balkar till
helsvetsade
motor-fundament för
radmotor.
motorfundament (fig. 5, 6) och landställ (fig 7,
8). I båda dessa konstruktioner användes
numera uteslutande legerat stål, som efter
svetsningen härdas till hög hållfasthet. Förutom
motorfundament och landställ förekomma vissa
andra svetsade ståldetaljer, som har att uppta stora
påkänningar såsom koppel för infästning av bl.a.
vingar, fena och stabilisator samt vissa styr- och
manöverorgan. Dessutom svetsas andra
detaljer, där hållfasthetskravet är mindre, inen där
fordringar på korrosionsmotstånd i stället är
framträdande. Exempel på sådana detaljer är
avgassamlare för kolvmotorer, tankar och
ledningar för bränsle, olja, kyl- och tryckvätska m.m.
En tredje grupp svetsade flygplandetaljer utan
större krav på vare sig hållfasthet eller
korrosionsbeständighet representeras av diverse
inredningsdetaljer såsom stolar, konsoler av olika
slag etc.
Vad flygmotortillverkningen beträffar har
under den hittillsvarande kolvmotorepoken någon
nämnvärd svetsning icke förekommit. I och med
reaktionsmotorns införande har emellertid en ny
era för tillämpad svetsteknik inom flyget brutit
in. Dessa motorer är till stor del uppbyggda av
svetsade plåtkonstruktioner, där stora krav
ställes på hög hållfasthet i förening med
värmebeständighet. Svetstekniken ställs ofta på hårda
prov bl.a. av den anledningen, att materialet som
regel är svårsvetsat, samtidigt som fordran på
snäva måttoleranser och frånvaron av
deformationer måste upprätthållas3.
Särskilda krav på svetsning inom flyget
Vad är det då som i viss mån ställer svetsning
inom flyget i särställning i förhållande till
svetsning inom annan verkstadsindustri? Ett antal
olika orsaker kan här nämnas. Inom flyget
förekommer huvudsakligen tunna godstjocklekar,
vanligen 1 till 4 mm, sällan över 6 mm, ehuru
utvecklingen går mot större materialtjocklekar.
Man söker såvitt möjligt svetsa i horisontalläge,
vilket i regel är mest bekvämt och ger det bästa
resultatet. Detta erfordrar ofta specialbyggda
jiggar och svetsmanipulatorer för bekvämt
hanterande av arbetsstycket under svetsningens
gång. Bland fogtyperna är stumfogen vanligast.
Kälfogar förekommer, fast i mindre omfattning.
Överlappsfogar är numera mycket sällsynta.
Numera förekommer praktiskt taget ingen
svetsning i kolstål, utan i stället i legerade stål,
vilka efter svetsningen värmebehandlas till en
brottgräns av minst 90 eller ibland 110 kp/mm2.
Dessutom förekommer svetsning i rostfritt,
aus-tenitiskt stål till avgassamlare o.d. I
reaktions-motorerna förekommer som tidigare nämnts
även svetsning i komplicerade
högtemperaturle-geringar. I tankar och ledningar av olika slag
svetsas aluminium- och magnesiumlegeringar. I
viss utsträckning söker man inom flyget ersätta
Fig. 7. Svetsad
landställs-cylinder, härdad efter
svetsningen.
Fig. 8. Hjulgafflar till
landställ, svetsade och härdade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
