Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Kavitation vid propellrar — forskningens nuvarande läge och mål, av Hans Edstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
579
Fig. 8. Kavitation längs projektilliknande försökskropp (bilden tagen i kavitationstanken vid California Institute
of Technology, Pasadena, USA).
lampan endast köras under 1/B s, varvid således
6 000 bilder erhålles.
Fig. 8 visar en projektilliknande kropp, som på
ovan beskrivna sätt med hjälp av kamera
studerats i anläggningen ’ Pasadena. Själva
projektilen kaviterar med typisk "bubble cavitation",
under det staget uppvisar vad propellerforskarna
vill kalla "sheet cavitation". Fig. 9 visar ett
montage av en serie successiva bilder, tagna av pro-
Fig. 9. Successiva bilder av försökskroppen i fig. 8. Varje
ljus strimma i figuren är en separat exponering
(bildhastighet 20 000 per sekund). Bilderna skall ses i ordning
uppifrån och ned, med den högra bildserien i följd efter
den vänstra.
jektilen i fig. 8. Varje ljus strimma i figuren är
således en separat exponering. Av bilderna
framgår ett märkligt förhållande. Kavitationen visar
likheter med ett svängningsfenomen. Om man
nämligen följer en enskild blåsa, finner man, att
den från bildandet växer till en största volym,
för att därefter med ungefär samma hastighet
åter avta och kollapsa (implosion). Förloppet
upprepas omedelbart och kan i det ifrågavarande
fallet repeteras upp till sex gånger. Det kan
påpekas, att man även lyckats uppta liknande
bildserier med enstaka bilder mellan två successiva
förlopp, där den betraktade blåsan var
fullkomligt försvunnen. Livslängden för en blåsa från
bildandet till implosion sjunker inom förloppet
och uppgår i den sista fasen endast till ca
0,0002 s.
För övrigt kan ur bildserien i fig. 9 ett annat
intressant förhållande noteras. När blåsan
utvidgats till sin största volym, synes den anta en
form, som är cylindrisk snarare än sfärisk,
vilket kan tvda på, att ytspänningskrafter ej spelar
större roll vid formgivningen.
Litteratur
1. Edstrand, H: Kavilalionslanken för fartygspropellrar. Tekn. T.
1944 s. 601.
2. Bow-ERS, W H: The 12-inch variable pressure ivater tunnel
propeller testing procedure. Rep. 505 David W Taylor Model Basin,
Washington 1943.
3. van Lammeren, W P A: Enige beschouwingen over het cavitatic
en erosievraagstuk bij scheepsschroeven, möderne cavitatie criteria.
Schip en Werf 1948.
4. Lewis, F M: Propeller tunnel nötes. Träns. Soc. nav. Arch.
mar. Eng. 55 (1948) s. 284.
5. Lerbs, H: Untersuchung der Kavitation an Schraubenpropellcrn.
Mitt. 131 Hamb. Schiffb.-Versuchsanst., Hamburg 1936.
6. Rossell, H E & Chapman, L B: Principles of naval
architec-ture. Soc. nav. Arch. mar. Eng. (1947) II s. 179.
7. Edstrand, H: Skeppsprovningstekniken av i dag i USA. Tekn. T.
1948 s. 589.
8. Edstrand, H: The effect of the air content of water ön the
cavitation point and upon the characteristics of ships propellers.
Medd. 6 Stat. Skeppsprovn.-Anst., Göteborg 1946.
9. Ackehet: Experimentelie und theoretische Untersuchungen über
Hohlraumbildung (Kaviation) im Wasser. Techn. Mechan. u.
Ther-modyn. 1 (1930).
10. Rasmussen, R E H: Experiments ön flow with cavitation in
ißater mixed with air. Träns. Dan. Acad. techn. Sci. 1949 nr 1 s. 63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
