Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Svensk vattenkraft — återblick och framtidsvy, av Erik A E Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U juni i 9 50
597
Fig. 5. Trollhättefallet 1887, 1907 och 1938.
tillgänglighet för i stort sett envar i Sverige.
Dessutom kan även en kraftstation vara ett
vackert inslag i landskapsbilden. Även om den ej
är av samma pittoreska slag som den gamla
kvarnen, fig. 7, är den desto mera storslagen,
fig. 8. I teknisk utveckling är skillnaden stor
mellan kvarnen och storkraftverket, men i tid
ligger de ej långt åtskilda. Båda verken var i drift
då bilderna togs för ett par år sedan, det första
fortfarande och det andra nyligen igångsatt.
Byggnadsstilen hos detta är luftig och lätt,
vilket icke alltid karakteriserade de för tiotals år
sedan byggda verken, som ibland liksom tungt
har lagt sig att vila i forsen och spärrar denna.
En likväl rätt monumental stil präglar dock
enligt mitt tycke åtskilliga av dessa tidiga, större
vattenkraftverk såsom Knäreds övre i Lagan
och Forshults kraftstation i Klarälven, byggda
omkring år 1910.
Med Krångfors och Hammarforsens
kraftstationer, fig. 9, införde Osvald Almqvist en helt
ny stil på kraftverken. Man ser att detta är ett
vattenkraftverk och icke något annat. Ibland kan
det sålunda vara betydligt lättare att se det på
byggnadens yttre, frånsett givetvis dammen, än
av det inre, där maskinernas synliga delar mer
och mer har krympt samman. Ett av de
vackraste kraftverken, som byggts under senare år
är enligt mitt tycke Ljusne Strömmar, fig. 10,
och Nämforsens kraftverk har karakteriserats
som "det kultiverade kraftverket", därför att
man lagt särskild vikt vid att skydda natur och
speciellt fornminnen.
Även om ett kraftverk i fråga om effekt är stort,
behöver det inte dominera landskapsbilden. Det
kryper numera mångenstädes ned i underjorden
och gömmer sig där. Ovan jord återstår blott
relativt blygsamma delar, såsom vid Hj älta, där
effekten dock blir ej mindre än 165 000 kW, och
kraftverket där blir Sveriges tredje verk innan
Harsprånget och Kilforsen blir färdiga.
Fig. 7. [-Överfallshjul-]
{+Överfalls-
hjul+} till
kvarn vid
Nykvarn.
Fig. 8. Traryds kraftstation i Lagan.
Fig. 6. Storbofallet i Jämtland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
