- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
599

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Svensk vattenkraft — återblick och framtidsvy, av Erik A E Blomqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 juni 1950

599

berget föreföll vara relativt gott och av experter
hade godkänts, men hela bergmassan försköts
en tid efter det tätningsdiket hade utsprängts,
sannolikt beroende på att betydande inre
krafter frigjorts vid ingreppet. Man måste då ta bort
allt det förskjutna berget och spränga nytt
tät-ningsdike successivt allteftersom man hann följa
efter med betonggjutningen för tätklacken, som
sålunda återfyllde diket.)

De förberedande arbetena före betonggjutning
och annat egentligt byggnadsarbete kunde fordra
sitt särskilda kapitel. Åtminstone
fångdamms-tekniken karakteriseras inte av några
revolutionerande nykonstruktioner under den
behandlade perioden. Fångdammen för Älvkarleby
kraftverksbygge 1911—15, fig. 14, var imponerande
redan den, och utfördes efter ungefär samma
principer, som fortfarande tillämpas. Vid
Harsprånget har man undvikit höga fångdammar
och fått en i tid och rum sammanhängande
arbetsplats genom att släppa fram älven under
sig under byggnadsarbetet.

En angelägenhet i våra dagar är att virke,
som ju praktiskt taget helt användes endast
för provisoriska ändamål, skall sparas så
mycket som möjligt. Vid ett arbete, som gjordes
för 40 år sedan, fig. 15, synes man ha haft
gott om virke. Mera sparsam föreföll man ha
varit sedermera, men ännu sparsammare kan
man kanske behöva bli. Vid
vattenkraftutbyggnaderna i Skottland som jag besökte 1949,
använde man praktiskt taget endast järn till
ställningar o.d.

Betydande mängder järn går åt till de
permanenta konstruktionerna, t.ex. för armering av
snäckan, fig. 16. En väsentlig besparing har dock
vunnits härvidlag genom kamjärnets införande.

Fig. 11. Fångdamm i Älvkarleby.

Cementåtgången har beräknats till ca 40 000
t/år för nu pågående vattenkraftutbyggnader.
Det gäller att behandla materialet väl för att nå
bästa möjliga resultat med liten cementmängd.
Svårt kan det många gånger vara, när
armeringen är tät.

Psykisk och fysisk påfrestning vid byggandet

Att vara vattenbyggare har nog alltid haft sin
särskilda tjusning, såväl genom att ge utövaren
av yrket en intim kontakt med naturen och låta
honom känna dess krafter som genom att vara
spännande. Det rogivande tempot, som kanske
stundom gällde förr, har nog i allmänhet avlösts
av nutidens jäkt. Intresset från allmänhetens
sida, när något nytt arbete är i görningen, är
oförminskat men kanske icke alltid av samma
godmodiga slag som förr mötte projektören, fig.
17. Fysiska påfrestningar, vilka pressade såväl
arbetare som ingenjörer, har blivit lindrigare,
men de psykiska nog hårdare.

Fig. 13. Skallbölc [-dammbyggnadsarbete.-]
{+dammbyggnads-
arbete.+}

Fig. 15.
Ställnings-bygge för M år
sedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free