Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Böjhållfastheten hos furuvirke och dess beroende av kvistar och dimensioner, av Einar Lindholm - Två ryska bilmodeller - Krigsflygfält - För transport av vätskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
förts för uppnående av överensstämmelse just
för små kvistar, kan man ifrågasätta det
berättigade i att utan motivering utelämna
korrektionstermen för provkroppar med kvistkvoten
noll.
Böjhållfasthetens beroende av dimension och kvistar
Vid den nya bearbetningen av
mätningsresultaten förutsättes att böjhållfastheten beror
linjärt av kvistkvot, fuktkvot och volymvikt.
Allmänna formeln blir därför
.[1—7(11 — 15)] [1 + (Kr —0,40)] k p/c m2
där k" är kvist kvoten, a fuktkvoten, r
volymvikten och x, ß, y och d konstanter. Dessa konstanter
varieras tills överensstämmelsen med
mätresultaten blir så god som möjligt. Då erhålles
1" X 1": 656 •
. [1—0,025(u—15) ][ 1+2,5(r—0,40)] kp/cm2
2" X 4": g b = [670—527 A-"] .
• [1—0,024(ii—15)] [1+2,8(r—0,40)] kp/cm2
2" X 6": oB = [605—476 A-"] .
. [1—0,024(«—15)] [1+3,7(r—0,40)] kp/cm2
2" X 8": o B = [515—370 A"] .
• [1—0,023(m—15)] [1+3,2(r—0,40)] kp/cm2
3" X 9": a B = [470 340 A"] .
. [1— 0,021 (n—15)] [1+4,3(r—0,40)] kp/cm2
Ur dessa formler framgår tydligt, att samtliga
konstanter uppvisar en jämn variation med
dimensionen. Vi ser även, att de små
provkropparna på 1" X 1" ej på något sätt avviker från
virket av handelsdimensioner. Detta visar
tydligt, att dimensionsberoendet hos träs
böjhåll-fasthet är en realitet, som ej kan försummas.
Böjhållfasthetens dimensionsberoende har
påvisats även av utländska författare (Ylinen4 och
Monnin5). Vidare har av Ylinen4 och
amerikanska författare3 framhållits, att för
konstruktionsvirke hänsyn måste tas till detta
dimensionsberoende.
Vid användningen av konstruktionsvirke har
man ej möjlighet att uppmäta volymvikt och
fuktkvot; ej heller intresserar man sig för
böjhållfasthetens medelvärde utan endast för dess
minimivärde. Ur mätningsresultaten har sådana
minimikurvor beräknats för följande
virkesdimensioner
2" X 4": omin = 505—487 A" kp/cm2
2" X 6": omin = 400—350 A" kp/cm2
2" X 8": omin = 360—325 A" kp/cm2
3" X 9": o)Hin = 350—350 k" kp/cm2
Dessa formler innebär, att man förutsätter, att
volymvikt och fuktkvot är normala (u = 15 %).
När kvistkvoten är känd, kan då omin beräknas.
Detta omin-värde innebär, att i medeltal 2,5 % av
provkropparna har sämre hållfasthet än detta
värde.
Dimensionsberoendets praktiska betydelse
Vi kan nu använda dessa formler för att
beräkna minimihållfastheten för
konstruktionsvirke T 100 med hjälp av reglerna i
"Anvisningarna"
Kantsidekvist Flatsidekvist
k" Gmin k’ Omin
kp/cm2 kp/cm2
2" X 4" 0,40 310 0,20 407
2" X 6" . . 0,40 260 0,20 330
2" X 0,40 230 0,20 295
3" X 0" . . 0,40 210 0,20 280
Som synes är den beräknade hållfastheten för
flatsidekvist avsevärt högre än den för
kantside-kvist, varför man kan ifrågasätta, om det ej
skulle vara möjligt att tillåta större
flatside-kvistar.
Vidare framgår, att säkerhetsfaktorn varierar
starkt med dimensionen. Såvida detta ej av
hänsyn till andra faktorer kan visas vara
nödvändigt, kan man ifrågasätta, om det ej skulle vara
lämpligt att vidta sådana förändringar, att
samnia säkerhetsfaktor erhålles för de olika
dimensionerna. Härvid är två utvägar tänkbara.
Di-mensionsberoendet kan beaktas redan vid
sorteringen i sågverken, vilket sannolikt kommer att
visa sig vara förenat med svårigheter. Den andra
möjligheten är att vid sorteringen i sågverken
ingen hänsyn tas till dimensionsberoendet utan
detta sker först vid användningen, varvid för de
olika dimensionerna tillåtes olika påkänningar.
Litteratur
1. Thunell, B: Inverkan av vissa kvalitetsbestämmande faktorer
på hållfastheten mot böjning hos svenskt furuvirke. Sv.
Träforskn.-Inst., trätekn. Avd., Medd. 1.
2. Lindholm, E: Synpunkter på böjhållfastheten hos svenskt
furuvirke. Tekn. Skr. nr 145 (1930).
3 a. Wilson, T R C: Guide to the grading of structural timbers.
US Dept Agric. niisc. Publ. nr 185, Washington 1934. b. ASTM
Standards: D 245—33, D 215—37 och D 245—49T.
4. Ylinen, A: über den Einfluss der Probekörpergrösse auf die
Biegefestigkeit des Ilolzes. Holz als Roh- und Werkstoff 5 (1942)
s. 299.
5. Monnin, M: L’essai des bois. Kongressbuch Zürich Int. Verb.
Mäter.-Prüf. 1932 s. 85.
Två ryska bilmodeller säljes fritt i USSR, båda
fyr-cylindriga och femsitsiga: folkbilen Moskvitj för 8 000
rubel (en årslön) och den bättre inredda Pobjeda, som har
rattväxel, värme m.m., för 12 000 rubel. Båda finns i
sedan-och cabrioletmodeller, Moskvitj dessutom som
herrgårdsvagn (ry. "kolchosvagn"?). Årsproduktionen är 05 H00 (som
Kaiser-Frazer) och försäljningslokaler finns i de 16 största
städerna.
Krigsflygfält med betongbanor kräver 15 000 t cement,
75 000 t grus och sex månaders byggnadstid. Flygfält av
stålplank väger .’5 000 t (för mera permanent bruk
tillkommer 10 000 t grus) och tar två veckor att bygga.
Flygfält av tjärimpregnerad juteväv väger 800 t och kan byggas
på två dagar till en vecka; duken blir dock lätt skadad,
och om regn tränger igenom kan marken aldrig torka ut
ordentligt.
För transport av vätskor med högt ångtryck användes
stålfat, försedda med en skiva av högporöst kol. Metoden
har använts för exportskeppning av svavelsyra med 66° Bé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
