Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Frekvensreglering på det svenska samkörande kraftnätet. Drifttekniska problem, av Bengt Löf - Frekvensreglering. Konstruktiva problem, av E Brodersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652
TEKNISK TIDSKRIFT
Det angivna systemet ställer rätt höga krav på
turbinregulatorerna. Huvudstationen skall
sålunda fås att reglera på en medelkurva utan att
befatta sig med småvariationer men utan att
därför bli för trög. Detta kan uppnås på flera olika
sätt, varav det mest tilltalande är att integrera
avvikelsen från normal frekvens och låta detta
värde styra regulatorn. Vid onormalt stora
frekvensavvikelser skall regulatorn gripa in utan
hänsyn till tidsavvikelsen.
För stödstationernas del är problemet, att ett
flertal stationer i olika delar av landet skall
reglera synkront utan inbördes pendlingar. Detta
fordrar hög mekanisk precision och inställbar
karakteristik hos regulatorn. Det är emellertid
ingen anledning att tro, att detta skall vara
omöjligt att uppnå. Vi har de senaste åren sett
övertygande prov på vad rätt konstruerade
regulatorer förmår.
Inom Statens Vattenfallsverk håller vi för
närvarande på att utrusta våra nyare stationer med
lämpliga regulatorer och kommer inom den
närmaste tiden att prova det angivna systemet. Vi
är glada att också de privata kraftföretagen visar
stort intresse för dessa problem, som ju berör
hela det samkörande nätet.
Det kan möjligen tyckas, att de här omtalade
regleringsproblemen saknar intresse för det stora
flertalet kraftverk, som är för små eller på annat
sätt olämpligt utformade för att kunna sköta
frekvensreglering. Så är emellertid inte fallet.
Varje kraftstation, som över huvud taget varierar
sin produktion, påverkar indirekt
frekvensregleringen och det är naturligtvis ett allmänt intresse
att variationerna göres på ett sätt som är
lämpligt för driften på det samkörande nätet. Det kan
hända, att ett sådant hänsynstagande ibland är
litet obekvämt. Det kan väl dock anses som en
ringa premie, som man får betala för fördelen
att slippa sköta den onekligen ganska fordrande
uppgift, som en god frekvensreglering är.
Litteratur
1. Bonman—Manz—McCormack—Seeley: System load sivings. AIEE
Träns. Suppl. 1941 s. 541.
2. Mabkovitch—Sovalov: Experimentell bestämning av de
parametrar i ett elektriskt system, som påverkar den automatiska
regleringen av frekvens och effekt (på ryska). Elektritjestvo 1948 nr 8
s. 21.
3. Rüdenberg: The frequencies of natural poiver oscillalions in
interconnected generating and distribution systems. AIEE Träns. 1943
s. 791.
4. Gaden: Détermination expérimentale de Vinfluence de la
fré-quence sur la puissance absorbée par un réseau de consommation.
Bull. Soc. Franc. Electr. nov. 1947 s. 574.
5. Keller: Die Beherrschung der stabilen Drehzahlregulierung bei
frequenzunabhängiger Last. BBC Mitt. 1947 s. 99.
6. Anschütz: Frequenz- und Spannungsschivankungen im
Dreh-stromnetz und ihre Auswirkungen. ETZ 1949 s. 513.
7. Smith-Blair: Automatic load and frequency control in
Northwest Power Pool. Electr. World 22 dec. 1945 s. 56.
8. Keller: Neue Methoden der Frequenz-Leistungsregulierung im
praktischen Betrieb. BBC Mitt. 1945 s. 223.
9. Fleischer: Frequenzhaltung und Frequenzabsenkung.
Elektro-technik 1948 s. 227.
Konstruktiva problem
Civilingenjör E Brodersen, Västerås
De senaste kraven som frekvensregleringen
ställer på kraftstationerna inom det samkörande
nätet kan i huvudsak formuleras på följande sätt.
Många stationer skall delta i den allmänna
frekvensregleringen såsom stödstationer, dessutom
skall en del stationer med lämplig geografisk
placering utreglera belastningsvariationer inom
ett visst område och slutligen skall man bland
ett antal lämpliga stationer när som helst kunna
välja en eller flera för huvudstationsdrift.
Regleringen skall vidare ske utan okänslighetsområde,
utan pendlingar och utan onödig tröghet.
Allmänt gäller för samtliga stationer på nätet, att
all annan reglering än frekvensreglering skall
ske på så sätt att störningarna i nätets frekvens
härigenom blir så små som möjligt.
I det följande behandlas en del av de
konstruktiva problem, som uppkommer när dessa krav
skall tillgodoses, nämligen de som hänför sig till
turbinregulatorerna, särskilt regulatorer för
vattenturbiner.
Mekanisk turbinregulator
Det stora flertalet vattenturbiner i Sverige har
mekaniska regulatorer, som emellertid icke är
konstruerade med tanke på de stegrade krav
som den ökade samkörningen har medfört. Detta
yttrar sig genom att regulatorerna ofta har för
liten känslighet och att ingen möjlighet finnes
att bekvämt ändra regulatorns karakteristiska
egenskaper, exempelvis kvarblivande och
övergående olikformighetsgrad.
Ett mindre antal mekaniska regulatorer är
försedda med elektriska tillsatsapparater, som
arbetar på varvförställningsmotorerna. På denna
väg kan vissa förbättringar erhållas, men
verkligt rationella lösningar enligt denna princip är
otänkbara. Utvecklingen av de mekaniska
turbinregulatorerna kännetecknas av en stegvis
förbättring av regulatordetaljernas utformning men
med den klassiska principen bibehållen. Det
senaste steget i denna utveckling har resulterat i
en typ vars frekvenskänslighet är mycket god
och som medger bekväm omställning av
dämpningen mellan två värden.
På den allra senaste tiden har en sådan
regulator provats med ett kontinuerligt arbetande
elektrohydraulisk! varvförställningsdon som
ersättning för den normala
varvförställningsmo-torn. Med denna anordning avses att möjliggöra
reglering efter andra storheter än frekvens och
att möjliggöra ytterligare omställningar av
regulatorn. Fig. 1 visar starkt schematiserat en
sådan regulator.
Regulatorns funktion är, frånsett den nya
varvförställningen, helt i överensstämmelse med de
klassiska principerna. Servomotorns rörelse är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
