Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Bildning av sulfatiska beläggningar och syrakondensat vid förbränning, av Gordon Whittingham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Samband
mellan
svavelsyrakoncentration och daggpunkt; rökgasens vatten-ånghalt A 15 %,
B 10 %.
15 % vattenånga, medan kurvan B ger värden,
som erhållits av Taylor på gaser innehållande
10 % vattenånga. Såsom senare skall visas är
det emellertid mycket svårt att bedöma
svavelsyreinnehållet hos gaser i pannanläggningar
genom mätning av daggpunkten.
Med hänsyn till den betydelse, som
alkalisul-faterna har vid bildningen av
högtemperatur-beläggningar och till den roll, som svavelsyran
spelar genom att förorsaka kondensation på
luft-förvärmareytor, har uppmärksamheten riktats på
svaveloxidernas betydelse, och särskilt då på
bildning och reaktion av Sü3 under förbränningen.
rhodium termoelement, monterade i änden av ett
metallrör. Spänningen pålägges mellan
elektroderna och de heta gaserna tvingas mot elementet
under försöket. Elementet kyles med luft, som
blåses mot undersidan av glaselementet, och när
en syrafilm bildas på elementet ökar den
elektriska ledningsförmågan snabbt. I)en temperatur,
vid vilken detta händer, definieras såsom
syra-daggpunkt. Mätningar genomföres även för att
undersöka ökningen av ledningsförmågan, när
elementet kyles under daggpunkten. Ändringen
i ledningsförmågan hos den uppbyggda
syra-filmen kan på detta sätt följas. Instrument
utförda av Pyrexglas har en vidsträckt användning
vid laboratorieundersökningar, men vid
pann-mätningar är det nödvändigt att ha ett betydligt
kraftigare instrument. En härför avsedd "intern"
daggpunktsmätare, vilken insättes direkt i
rökgasen, visas schematiskt på fig. 2. Ett "externt"
instrument har även utförts för undersökning
av högtemperaturgaser i förbränningskammare
och i överhettare och detta element monteras i
slutet av en vattenkyld hylsa, på vars insida det
finnes ett elektriskt uppvärmt provtagningsrör
av kvarts. Gaserna sugs kontinuerligt genom
kvartsröret och över elementet.
Medan daggpunktsmätarens huvudändamål var
att mäta mängden svavelsyra i gaserna, har
vidare försök visat, att den även kan påvisa
närvaron av andra ämnen, särskilt alkali och sura
sulfat. En tolkning av mätvärden, som erhållits
vid ångpanneanläggningar, är svår att göra och
erfordrar en ansenlig erfarenhet.
Metoder tör mätning av SOs i rökgaser
För att kunna följa bildningen av svaveltrioxid
under förbränningen var det nödvändigt att ha
metoder för bestämning av ytterst små mängder
S03 (av storleksordningen 0,01 vol-%) i närvaro
av betydligt större kvantiteter S02 (0,1—0,2
vol-%). En direkt kemisk metod har utvecklats
av Flint7 och Corbett3 varvid
förbränningsprodukter, som erhålles vid temperaturer omkring
200°C (för att undvika kondensation av syra
under provtagningen) har absorberats i en
lösning av vatten och isopropylalkohol. Den senare
är en effektiv inhibitor mot oxidation av i vätska
löst svaveldioxid, som annars lätt oxideras.
Glycerin är även användbart. Den svavelsyredimma,
som bildades, då de heta gaserna passerade
genom absorptionslösningen, samlades på ett
sintrat glasfilter (G4) sedan dimpartiklarna har haft
tillfälle att koagulera i ett större rum.
Den tydliga inverkan, som SOa, eller efter
förbindning med vatten lf,S04, har på gasens
dagg-punkt ger en annan metod för mätningen. En
detaljerad beskrivning av den
daggpunktsmätare, som konstruerades av BCURA, har gjorts av
Flint’. Apparaten består huvudsakligen av ett
glaselement, som uppbär två platina-platina-
Fig. 2. Intern
daggpunktsmätare, konstruerad för
drift-mätningar.
Fig. 3. Experimentanordning för
erhållande av beläggningar; A
bränslebädd, B eldfast material, C krossad
sten, ü asbestringar, E
lättmetall-cylinder, F ståltuber på vilka
beläggningar bildas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
