Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Lastbilars bränsleförbrukning, av EBr - Propan-butan för bussdrift, av sah - Det största engelskbyggda landsvägsfordonet, av WS - Böcker - Härar genom luften, av B W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
711
Fig. 1. Bränsle förbrukningens variationer med (len dagliga
körsträckan (de streckade staplarna och den heldragna
kurvan). Den streckade linjen anger den månatliga
bränsle-tilldelningen till företagets olika utkörardistrikt med
hänsyn tagen till bränslekurvan och distriktens dagliga
väglängder.
Lastbilars bränsleförbrukning. Under
bensinransoneringen maj 1948—november 1949 förekom det ofta, att
den icke yrkesmässiga privata lastbilstrafiken, som
övervägande var av typen distributionstransporter, kom i ett
förhållandevis ogynnsamt läge på grund av otillräcklig
bränsletilldelning. Den yrkesmässiga trafiken, särskilt
sådan, som ombesörjde transporter på längre sträckor, fick
i detta avseende en mera gynnsam ställning. Detta
berodde i viss utsträckning på de vid denna tid försämrade
transportkonjunkturerna för den yrkesmässiga trafiken
men också i icke obetydlig grad på en av
trafikkommissionen tillämpad felaktig motorteknisk grund för
bensintilldelningen, nämligen tilldelning efter lastbilarnas lastförmåga,
oberoende av deras, av föreliggande transportbetingelser
bestämda körlängder. För exempelvis 3,5 till 4,5 t lastbilar
beräknades enligt denna "tumregel" en bensinförbrukning
av 3,5 liter per mil. Siffran är bekant från bilfirmornas
reklam och är i och för sig fullkomligt värdelös, om icke
fordonets driftbetingelser samtidigt anges, nämligen
belastningsgrad och hastighet.
AB Stockholms Bryggerier tillämpade under
ransoneringstiden ett privat kvotsystem för sina olika
distributionsdistrikt, varvid den bolaget tilldelade bensinkvantiteten
fördelades mellan distriktens bilar efter en empirisk
förbrukningskurva, fig. 1. Diagrammet är baserat på två års
förbrukningssiffror för 275 lastbilar i 4 t klassen. Som
ordinata har satts bränsleförbrukning i liter per mil.
Fordonens dagliga körlängder har indelats i klasser med en
klassbredd av 10 km och avsatts utmed abskissaxeln.
Kurvan representerar en hyperbel, vars ena asymptot är
ordi-nataxeln och den andra en linje, parallell med abskissan
med ordinatan 2,4 liter per mil. De individuella olikheterna
i fråga om fordon, förare, vägförhållanden etc. kan anses
bli utjämnade genom det stora antalet fordon och den
långa observationstiden.
Av kurvan finner man, alt bränsleförbrukningen i liter
per mil minskas, ju längre sträcka bilen har att
tillryggalägga under sitt dagliga beting och är ungefär dubbelt så
stor i distriktet med 10 km körsträcka under dagen som
i distriktet med 100 km dagsträcka. Om man för ett
distrikt multiplicerar siffran för körlängden under dagen
med motsvarande siffra för bränsleförbrukningen enligt
hyperbelkurvan, erhåller man siffran för erforderlig
ben-sininängd per dag, för att bilen skall kunna fullgöra sin
transportuppgift. Den streckade kurvan motsvarar dylika
värden, multiplicerat med antal arbetsdagar under
månaden, och ger alltså uppgifter om bilarnas månatliga
bensinbehov för de olika distributionsdistrikten.
Antalet körda mil är i detta fall proportionellt mot
transportarbetet (i kpm eller tkm). Man finner därav, att
kurvan motsvarar den inom motortekniken kända hyperbel
kurvan för specifik bränsleförbrukning som funktion av
den utvecklade effekten (eller vid konstant hastighet
belastningsgraden). I detta fall blir ordinatan bensinmängd
per måttenhet för transportarbetet och abskissan motsvarar
transporteffekten. Utnyttjandegraden i form av
transportarbete för bilen är i första hand beroende av
transportuppgiften. Det är sålunda tydligt, att vid en
bensinransonering hänsyn till transportuppgiften icke får åsidosättas
(R Stéenhoff i Sv. Bryggeri-T. 1950 h. 4). EBr
Propan-butan för bussdrift. I många delar av USA kan
propan-butangas erhållas som naturgas till mycket lågt
pris — omkring 21/2 öre/1. Eftersom gasen dessutom har ett
oktantal av 100—130, ger den möjlighet att använda
motorer med mycket hög kompression, mellan 10 och 14 : 1.
För drift med propan-butangas har konstruerats
special-motorer, men även en vanlig bilmotor kan omändras för
gasdrift genom installation av ett nytt cylinderlock eller
nya kolvar, en specialförgasare och en trycktank för
bränslet.
Fördelarna med gasdriflen är i första hand en
synnerligen god bränsleekonomi. Vidare förbrinner gasen
praktiskt taget fullständigt i motorn och avger obetydligt med
koloxid samt ingen lukt. Dessutom går motorn hell fritt
från knackning och mycket ljudlöst. Inte heller riskerar
man någon utspädning av vevhusoljan, varigenom man får
minskad slitning på cyliderväggar, kolvar och kolvringar,
samt lager.
En nackdel är att bränslet måste förvaras under tryck,
ca 15 kp/cnr, vilket kräver en särskilt kraftig
behållar-konstruktion och säkerhetsanordningar, vilka dock är
relativt enkla. Slutligen är förgasaren relativt dyrbar (Bus. Wk
8 april 1950). sah
Det största engelskbyggda landsvägsfordonet är en
sexhjulig traktor med semitrailer, som skall levereras i en
serie på 37 exemplar till Iraq Petroleum Co. för att
användas vid byggandet av en 900 kin lång rörledning från
Kirkuk till Banias vid medelhavskusten. Traktorn drives
av en dieselmotor, som ger 250 hk vid 2 000 r/m.
Semi-trailern är specialkonstruerad för transport av rör och
lar en last av 32 t; vikten av hela ekipaget med full last
är 100 t. Rören som skall transporteras har 76 cm diameter,
är 28 m långa och väger ca 7 t (Mod. Transp. 4 mars 1950).
WS
Böcker
Härar genom luften, av James M GavTN. Natur och
Kultur, Stockholm 1950. 156 s., 11 fig., 13 pl. 10,50 kr.
Redan så tidigt som på de gamla faraonernas och
perserkungarnas tid utfördes invasionsföretag med härar och
stridsvagnar över landgränser samt med flottor och
transportfartyg över vattengränser. Under det senaste
världskriget utökades metodernas rad genom att en ny väg
öppnades, nämligen invasion genom luften.
Allmänheten har erhållit en mycket god uppfattning om
bombkrigets verkningar mot städer, industrier och
transportmedel, men däremot torde invasionsföretagen genom
luften icke framstå i sin rätta belysning, genom att de i de
flesta fall framstått såsom lyckade eller eventuellt
misslyckade kuppförsök i mindre skala. Orsaken härtill kan
vara, att de mest kända av luftlandsättningarna har varit
mindre företag, vilka har lyckats på grund av
överraskningsmomentet och vilka vid den senare utredningen har
visat sig ha kunnat stoppas, om endast de rätta
förberedelserna hade vidtagits i tid. Förf. vill genom denna bok
rätta till denna missuppfattning hos allmänheten och
klarlägga, vad invasionsflyget kunde åstadkomma, när kriget
slutade, vad det kan åstadkomma i dag och vad det
kommer att kunna åstadkomma inom en överskådlig framtid
av 5—10 år.
Boken börjar med en kort historik från olika länder,
varvid de tyska företagen vid början av kriget icke har givits
tillräckligt utrymme för att klarlägga huru små förband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
