Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Kortintervalltändning — en ny metod för bergsprängning, av Ingvar Janelid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
717
Kortintervalltändning —
en ny metod för bergsprängning
Bergsingenjör Ingvar Janelid, Stockholm
Vid tandning av en hel serie borrhål, placerade
i en eller flera rader, har under de senaste åren
utexperimenterats ett nytt förfaringssätt, varvid
närmast intill varandra liggande borrhål eller
borrhålsrader tändes med ett tidsintervall av
storleksordningen 0,01—0,04 s. Denna metod
benämnes i Sverige kortintervalltändning och i
Amerika "delayed action blasting". Genom en
sådan tidsuppdelning av initieringen för i olika
borrhål befintlig sprängämnesladdning erhålles
betydligt mindre skakningar och mindre
utkastning av den lössprängda stenen, samtidigt med
att fördelarna av metoden med
momentanskjutning i huvudsak finns kvar. Vid
kortintervalltändning av en salva har det dessutom visat sig,
att bättre sönderslagning av det lösskjutna
berget kan erhållas. Denna metod är alltså ej att
förväxla med den tidigare användningen av
in-tervallsprängkapslar med en eller flera
sekunders fördröjning, varvid någon samverkan av de
enskilda laddningarna ej erhålles.
Försök med kortintervalltändning har pågått
i Amerika i flera år, men först på de senaste
åren kommit till större praktisk användning. Vid
Nitroglycerin AB:s detoniklaboratorium har
unsökningar pågått sedan 1946, och speciellt
metodens användning för minskning av
markskak-ningarna har behandlats av U Langefors i
Tekn. T. 1949 s. 141. Inom Skånska Cement AB
påbörjades skjutning med kortintervalltändning
vid Hällekis i slutet av 1947, sedan disponent
Seb. Tham under en resa i USA studerat dess
användning vid olika stenbrott. För närvarande
användes kortintervalltändning med mycket stor
fördel vid de flesta av Cementbolagets
kalkstensbrott och vid utprovning därav har
Nitroglycerin AB:s specialister lämnat ett värdefullt
bistånd. Denna nya sprängningsmetod har även
upptagits till generell behandling av berörda
kommitté inom Jernkontorets tekniska
forskningsverksamhet.
Markvågor vid bergsprängning
Vid sprängning i marken uppkommer alltid
vågor, vilka uppfattas som skakningar och vars
styrka är beroende på bl.a. kvantitet och typ av
622.235.4
sprängämne, laddningsfördelning, avstånd
mellan observationsplats och sprängningsplats,
bergart m.m. Svängningarna består av kroppsvågor
eller tredimensionella vågor samt ytvågor. Dessa
båda vågtyper har olika frekvenser och olika
fortplantningshastigheter. Kroppsvågorna
halden största hastigheten (1 000—7 000 m/s,
beroende på berggrunden) och deras frekvens
ligger i allmänhet mellan 100 och 170 p/s, medan
de mera långsamma ytvågorna har frekvenser
ned till 5—10 p/s.
Våghastigheten är mycket starkt beroende av
bergarten och i allmänhet större i äldre bergarter
än i yngre, som följande genomsnittssiffror av
K Sundberg visar
m/s
K var tära avlagringar ...................... 900—1 800
Tertiära bergarter ........................ 1 800—4 000
Mesozoiska bergarter ...................... 2 000—5 000
Paleozoiska bergarter...................... 2 500—5 800
Arkeiska bergarter ........................ 4 000—7 000
De utsända vågornas styrka är som nämnts
beroende av den detonerade
sprängämnesmängden. Vid initiering av skotten med tidsintervall,
så att de enskilda laddningarnas markvågor blir
fasförskjutna i förhållande till varandra, kan
åstadkommas en amplitudförsvagning, men
genom vågreflexioner i sprickigt och inhomogent
berg finns det även stora utsikter till att
ampli-tudförstärkningar erhålles. I vågfronten kan
någon försvagning genom interferens från
påföljande skott aldrig ske, men i regel ligger
niaximalamplituden icke i fronten, varför detta
torde vara av mindre betydelse. Ju flera skott
man har i en intervallserie, desto större är
utsikterna till att en utjämning sker. Man bör dock
icke räkna med mindre skakningar från en
kort-intervallsalva än från ett enstaka skott av den
storlek, som ingår i salvan.
Apparatur för kortintervalltändning
Kortintervalltändning av sprängskott kan ske
dels med vanliga elektriska sprängkapslar,
kombinerade med särskilda intervallkopplare, dels
med specialtillverkade sprängkapslar, som
tändes med vanligt tändaggregat eller annan ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
