Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1950 - Prov på seriekondensatorn i 200 kV nätet, av Gunnar Jancke och Karl-Fredrik Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 1950
755
Prov på seriekondensator!!
i 200 kV nätet
Förste byråingenjör Gunnar Jancke
och byråingenjör Karl-Fredrik Åkerström, Stockholm
621.315.054.42
I Tekn. T. 1949 s. 91 lämnades en redogörelse för
dimensionering och utformning av seriekondensatorn i Alfta.
Märkeffekten utgör 31,4 MVAr och märkspänningen 20,5
kV. Anläggningen har kostat ca 1,1 Mkr. och beräknas öka
nätets överföringsförmåga med 30—35 MW. Fig. 1 och 2
visar den nu färdiga anläggningen. Den inkopplades i
200 kV kraftledningen Stadsforsen—Hallsberg den 10
januari 1950 och har sedan dess varit i kontinuerlig drift.
Här skall redogöras för de omfattande prov, som
anläggningen utsattes för i samband med idrifttagningen. De har
i huvudsak skett i Vattenfallsstyrelsens regi, ehuru
mätningarna främst utförts av Aseas laboratorium i Ludvika.
Anläggningen i Alfta utgör den första seriekondensator,
som inkopplats i ett storkraftnät. Omfattande teoretiska
beräkningar har utförts om dess inverkan på nätet vid
olika driftförhållanden samt de påkänningar, som den
själv kan utsättas för. Dessa har kontrollerats genom prov
1 full skala på nätet. Vid framtida anläggningar torde ett
upprepande av dessa prov ej vara erforderligt, utan man
kan nöja sig med leveransprov i verkstaden, som utformats
med hänsyn tagen till resultaten från dessa typprov i nätet
och till drifterfarenheterna.
Prov före tagningen i drift
Batteriet har byggts upp av normala
shuntkondensator-element, men leveransproven skärptes något utöver det
svenska normförslagets fordringar med hänsyn till de
väntade påkänningarna vid användningen i
seriekondensator-drift. Samtliga enheter har provats med likspänning sex
gånger märkspänningens effektivvärde. Leverantörerna
garanterar, att enheterna uthärdar tre urladdningar inom
2 min vid likspänning fem gånger märkspänningens
effektivvärde samt växelspänning 3,5 gånger märkspänningen
under 50 s. Detta har kontrollerats genom tvpprov.
Fig. 2. Skyddsgnistgap, skyddskondensator,
kondensator-brytare och urladdningsreaktor har placerats på en
plattform isolerad från jord för 200 kV.
Efter montage av Asea gjordes på initiativ av firman
fältprov för undersökning av skyddsgnistgapens
hållfasthet och av urladdningskretsens egenskaper.
Seriekondensatorn laddades med likspänning tills gnistgapen tände vid
ca 85 kV. Urladdningsenergin utgjorde ca 300 kWs och
frekvensen blev ca 1 500 p/s. Gnistgapen uthärdade utan
skador urladdningspåkänningarna. Däremot skadades
några kondensatorelement. Dessa utsattes dock för avsevärt
svårare påkänningar än de som uppstår vid störning i
växelströmsdrift. Uppladdningen tog lång tid, ca 5 min,
och spänningsfördelningen blev ojämn på grund av
variationer i läckmotstånd hos de olika elementen.
Katod-oscillogram visade att kondensatorskadorna uppstod under
urladdningsförloppet. För att mildra detta tillverkades och
monterades därför dämpresistanser för urladdningskretsen.
Anläggningens slutgiltiga kopplingsschema framgår av
fig. 3.
Kondensatorbrytaren är av normal oljefattig typ för
40 kV. Kontaktrörelsen kan ej göras speciellt snabb,
varför risk föreligger för återtändning i brytaren vid frånslag,
dvs. inkoppling av batteriet. Detta urladdar sig därvid över
brytaren, varvid energiutvecklingen i brytkamrarna kan
Fig. 1. Alfta
kondensatorsta-tion. 1 förgrunden Sieverts
Kabelverks
kondensatorgrup-per, i bakgrunden Aseas
kon-densatorgrupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
