Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1950 - Radioaktiva isotopers användning inom tekniken, av Sigge Hähnel - Atomforskningens biprodukter, av SHl - Radioaktiva band, av sah - Isotopeffekt vid supraledning, av SHl - Sterilisering med elektroner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 1950
773
lösandet av problem både på laboratorier och i
fabriker. Allteftersom flera tekniker blir
förtrogna med deras hanterande och utnyttjande,
kan man vänta, att radioisotoper skall användas
vid automatisk kontroll av kemiska,
metallurgiska och andra processer och att de på detta
sätt blir av oskattbart värde för industrin.
Litteratur
1. Aebersold, P C: Isotopes as tools of engineering. Mech. Engng
71 (1949) s. 987.
2. Birchenall, C E & Philbrook, W O: Evaluation of radioactive
isotopes in metallurg]). Iron Age 10 nov. 1949 s. 77.
3. Hähnel, S: Laboratoriearbete med radioaktiva ämnen. Tekn. T. 79
(1949) s. 365.
4. Matvov, G G & Lintz, D o: Safe handling of radioisotopes. Mech.
Engng 71 (1949) s. 991.
5. Safe handling of radioactive isotopes. Handbook 42 Nat. Bur.
Stånd. sept. 1949.
Atomforskningens biprodukter. Nyligen har
amerikanska Atomic Energy Commission tillkännagivit att 124
patent och patentanmälningar står till allmänhetens förfogan-
de utan royalty. Ehuru många av dessa patent gäller
uppfinningar inom kärnfysikens område, finns det ett
antal, som synes kunna få vidsträckt industriell
tillämpning. Omkring 10 % av patenten gäller ny metodik, 25 %
framställning, separering och rening av kemiska för-
eningar och resten ny apparatur; ungefär 1/3 av den sista
gruppen gäller uteslutande apparater för påvisande av
strålning.
Av intresse för kemisten är t.ex. ett patent, som beskriver
framställning av ett 5 ja. tjockt, slitstarkt och
korrosions-fast skikt på olika metaller, såsom järn, stål, kobolt och
nickel genom inverkan av gasformig diboran vid 3—5 torr
och 500—700°C. Enligt ett annat patent används en
svets-tråd av molybden och en låga av atomärt väte för
svetsning av kol till molybden. I två andra patent omtalas,
hur poryfor, reducerad nickel kan stabiliseras genom att
först vätas och sedan delvis torkas i luft och hur
kolfluo-ridoljor innehållande mindre än 1 % väte stabiliseras
genom behandling med utspädd fluor vid en serie
stigande temperaturer på 60—300°C och helst i närvaro av en
vattenfri katalysator, t.ex. koboltfluorid.
För att underlätta hanterandet av fri fluor (Tekn. T. 1950
s. 455) har man framställt ett korrosionsfast, plastiskt
tät-ningsmedel för rörskarvar, som är en blandning av
kal-ciumfluorid med fluorsmörjmedel. Kalciumhydrid
framställs ur väte och renad metall erhållen genom dubbel
destillation av kommersiellt kalcium vid närvaro av
titan-oxid. Framställning av reduktionsmedel beskrivs, t.ex.
alkalimetallborohydrider, genom inverkan av diboran på
alkoxiborohydrider, alkoxider och tetraalkoxiborater av
alkalimetaller.
Apparatpatenten gäller till allra största delen indikation,
mätning och kontroll. I ett av dem beskrivs ett av
stan-dardinstrument sammansatt automatiskt system för
kontroll av en ugns tid-temperatur-perioder vid
värmebehandling av metaller. Ett annat anger konstruktion av ett
mätinstrument för bestämning av små vattenhalter i gaser
genom att låta dessa passera genom ett
vattenabsorberan-de ämne med högt hydratationsvärme, t.ex.
magnesium-perklorat, och mäta temperaturförhöjningen. Enligt ett
tredje bestäms läget för en flottör med metallspets
elektroniskt med en induktionsspole, som omger flottörens
väg. Termisk ledningsförmåga hos en vätska bestäms
exakt genom att placera den mellan två sfäriska skal, av
vilka det yttre är nedsänkt i en termostat och det inre
värms med ett elektriskt värmeelement. Ledningsförmågan
beräknas ur elektriska och termiska mätningar och
systemets geometri (Ind. Engng Chem. juli 1950). SHl
Radioaktiva band. Vid US Naval School of Aviation
Medicine i Florida har utvecklats tvådimensionella band
av radioaktivt material, vilka är endast en molekyl, dvs.
2 miljondels millimeter tjocka. Molekylerna är ordnade i
skiktet så att de berör varandra utan mellanrum eller
överlappning, varigenom man erhåller ett fullkomligt homogent
band av radioaktivt material. På grund härav kommer
strålningen i en viss riktning från skiktet att komma
direkt från varje molekyl, utan reflektion, absorption eller
inflytande från de övriga. Man erhåller på detta sätt i
närheten av det monomolekylära skiktet ett radioaktivt
fält, som är fullkomligt homogent. En sådan "ren"
strålning har tidigare icke varit möjlig att erhålla från de
tredimensionella stycken av radioaktivt material, som
man hittills har använt.
Dessa monomolekylära skikt väntas få användning som
likare för radioaktivitet; eftersom radioaktiviteten från
skiktet kan bestämmas med stor noggrannhet, kan önskad
radioaktiv intensitet noggrant utportioneras genom att
man klipper av ett stycke med lämplig yta av materialet.
Vidare kan dessa skikt användas för beläggning av
fotografiskt material för kontaktfotografering t.ex. av tunna
prov, vilka är för genomskinliga för att ge en skugga vid
belysning med röntgenstrålar, eller för studium av tunna
membraner. Som en framtida möjlighet kan man även
tänka sig att det radioaktiva bandet kan användas som
bränsle i en atommotordriven bil. Fordonets hastighet kan
då med stor noggrannhet regleras genom att man m^d
"gaspedalen" reglerar den yta av bandet, som per
tidsenhet inmatas i atommotorn (Chem. a. chem. Engng in
the US maj 1950). sah
Isotopeffekt vid supraledning. Med supraledning
menas, att metaller fullständigt förlorar sitt elektriska
ledningsmotstånd vid en viss tillräckligt låg temperatur,
omvandlingspunkten. Fenomenet iakttogs hos bly och tenn
redan 1911 av Kammerlingh Onnes. Fastän mycket arbete
under senare år nedlagts på undersökningar av materias
egenskaper vid låga temperaturer, finns ännu ingen
tillfredsställande förklaring av supraledningen. Man har
antagit, att denna uteslutande beror av
elektronkonfigurationen kring atomkärnorna. Iakttagelser, som gjorts vid
National Bureau of Standards och vid Rutgers University,
visar emellertid, att den temperatur, vid vilken
supraledning inträder, är olika för olika kvicksilverisotoper.
Skillnaden mellan omvandlingspunkterna för ren Hg198 och
naturligt kvicksilver med atomvikt 200,6 visade sig vara
0,02°K, och den kan blott bero på atomkärnornas
olikhet, eftersom isotoperna i övrigt är identiska.
Vid Rutgers University undersöktes icke fullt rena prov
av Hg198, Hg2*"’ och Hg204. Sammanställs värdena för de
olika isotoperna, finner man en rätlinjig relation mellan
atomslagets masstal och omvandlingspunkten. Sedan
isotopeffekten först iakttogs, har man vid Bureau of
Standards iakttagit ett analogt förhållande för tenn.
Skillnaden mellan omvandlingspunkterna för ej fullt rent Sn124
med atomvikt 123,1 och naturligt tenn med atomvikt 118,7
visade sig vara 0,05°K (Nat. Bur. Stånd. Techn. News Bull.
juli 1950). SHl
Sterilisering med elektroner. Man lär kunna sterilisera
födoämnen utan kokning eller ändring av dessas arom
med hjälp av en apparat, som kallas Capacitron. Denna
ger elektroner, som har så stor genomträngningsförmåga,
att konserver mycket snabbt kan steriliseras i sina burkar.
Bestrålningen kan göras mycket kortvarig och medför
ingen nämnvärd, temperaturförhöjning och ingen ändring
av varans utseende, lukt eller smak. Elektronerna anses
verka på desoxiribonukleinsyran i bakterier och virus. Då
denna syra tros vara en av genernas nyckelkomponenter,
skulle elektronerna verka förlamande på
mikroorganismernas fortplantningsmekanism (J. chem. Education maj
1950). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
