- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
814

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1950 - Nya byggnadsbestämmelser för träbåtar, av N Lll - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1950, av N Lll - Fyra motorer på en propeller, av Hfm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

814

TEKNISK TIDSKRIFT

Nya byggnadsbestämmelser för träbåtar. Lloyd’s
Register of Shipping har i samarbete med Yacht Racing
Association i England antagit reviderade föreskrifter för
byggnad av lufstbåtar av trä, publicerade i ett nyligen
utgivet supplement till 1929 års upplaga av "Rules for the
Construction and Classification of Wood Yachts" och
avsedda för båtar upp till ca 60’ längd i vattenlinjen.

En båt får enligt de reviderade bestämmelserna betydligt
lättare materialdimensioner än enligt 1929 års reglemente,
och skrovets styrka blir närmast jämförbart med vad som
gäller för konstruktion av båtar enligt International Racing
Class.

International Yacht Racing Union har antagit helt nya
regler för 8, 9, 10 och 12 meters kryssnings- och
kappseglingsklasserna, som i stor utsträckning väntas komma
att ersätta de båttyper, som byggts enligt de förutvarande
internationella bestämmelserna för kappseglingsjakter.
I.Y.R.U. har likaledes beslutat, att vid nybyggnad i de nya
klasserna jakten skall utföras med materialdimensioner
enligt det nämnda supplementet. N Lll

Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1950. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni i år ett
handelstonnage om 1 043 fartyg på 4 549 921 brt under byggnad
i världen, vilket jämfört med 1 042 fartyg om 4 394 768
brt vid årsskiftet 1949/50 betyder en ökning av tonnaget
med 155 153 brt. Fartygens medelstorlek har sålunda ökats
från 4 210 brt till 4 367 brt. Fördelningen på de olika
länderna är följande (motsvarande siffror vid årsskiftet
anges inom parentes):

antal fartyg brt

Storbritannien och

Nordirland ........................326 (368) 1 937 191 (1 994 191)

Frankrike ............................108 (101) 491 180 ( 422 046)

Japan ..................................83 ( 41) 372 088 ( 120 416)

Förenta Staterna ..............31 ( 41) 326 024 ( 512 787)

Holland ................................113 ( 94) 307 694 ( 301 506)

Sverige ................................56 ( 62) 301 935 ( 297 325)

Italien ..................................42 ( 45) 241 353 ( 214 410)

Danmark ............................29 ( 32) 121 872 ( 132 129)

Norge ..................................61 (66) 117 301 ( 82 775)

Brittiska samväldets

utomeuropeiska länder.. 39 ( 37) 110 393 ( 80 755)

Spanien ................................102 ( 85) 102 154 ( 109 347)

Belgien ................................18 ( 18) 87 650 ( 65 860)

Portugal ..............................11 ( 11) 15 250 ( 15 250)

Finland ................................14 ( 10) 10 202 ( 8 493)

Jugoslavien ........................1 ( 1) 4 000 ( 3 199)

Uruguay ..............................9 ( 9) 3 624 ( 3 624)

42,58 % av totaltonnaget faller på Storbritannien och
Nordirland, varjämte 2,43 % kommer på brittiska
samväldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 45,01
vilket (47,22 % vid senaste årsskiftet) betyder att de övriga
ländernas sammanlagda tonnageproduktion är större, eller
54,99 % av det totala. Frankrike bygger 10,79 %, Japan
8,18 %, Förenta Staterna 7,17 !%, Holland 6,76 %, Sverige
6,64 % och Italien 5,30 !% av totaltonnaget. Mest
anmärkningsvärd är Japans väldiga ökning av sin
handelsskeppsbyggnad. Förenta Staternas har däremot gått mycket
tillbaka. Siffror för Tyskland, Ryssland, Polen och Kina
saknas i statistiken.

I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på

brt %

720 (751) motorfartyg 2 930 764 (2 789 162) 64,5 (63,5)
307 (346) ångare ..... 1 616 131 (1 605 606) 35,5 (36,5)

I de flesta länderna är det under byggnad varande
motortonnaget större än motsvarande ångtonnage. Förenta
Staterna är fortfarande härvidlag ett markerat undantag
och bygger 22 ångare om 317 102 brt men endast 9
motorfartyg om 8 932 brt. I Sverige byggs 48 motorfartyg om
296 335 brt men blott 8 ångare om 5 600 brt.

Tankfartyg tillverkas fortfarande i ovanligt stor
utsträckning: 173 (174) om 1 877 049 (1 924 333) brt, dvs. 41,5
(43,8) [% av totaltonnaget, varav i

Storbritannien och Nordirland ...... 90 om 988 787 brt

Sverige ............................ 21 om 211 350 brt

Förenta Staterna ................... 10 om 168 902 brt

Holland ........................... 9 om 105 903 brt

Japan .............................. 14 om 104 880 brt

Frankrike .......................... 7 om 103 875 brt

Antalet fartyg inom olika storleksgrupper var:

över 30 000 brt ................................................................1

25 000—29 999 brt ................................................................4

20 000—24 999 brt ................................................................7

15 000—19 999 brt ................................................................40

10 000—14 999 brt ................................................................108

8 000— 9 999 brt ................................................................85

6 000— 7 999 brt ................................................................86

4 000— 5 999 brt ................................................................85

2 000— 3 999 brt ................................................................105

1 000— 1 999 brt ................................................................85

100— 999 brt ................................................................437

Under 1950 års andra kvartal påbörjades totalt 184 fartyg
om 693 744 brt, varav i:

Storbritannien och Nordirland ....... 66 om 372 433 brt

Sverige ............................. 15 om 87 800 brt

Norge .............................. 20 om 52 610 brt

Under andra kvartalet sjösattes inalles 235 fartyg om
1010 338 brt, varav i:

Storbritannien och Nordirland ..............95 om 484 873 brt

Sverige ..........................................................19 om 115 087 brt

Förenta Staterna ......................................11 om 109 726 brt

Japan ............................................................22 om 81 110 brt

Holland ........................................................31 om 71 632 brt

Under andra kvartalet färdigställdes sammanlagt 243
fartyg om 829 673 brt, varav i:

Storbritannien och Nordirland ...... 85 om 345 614 brt

Förenta Staterna .................... 14 om 125 254 brt

Sverige ............................. 16 om 98 498 brt

Holland ............................ 28 om 54 620 brt

N Lll

Fyra motorer på en propeller. Det norska motorfartyget
"Trudvang" om 2 730 tdw, som har byggts vid A/S Bergens
Mek. Verk., har försetts med ett ovanligt
maskinarrangemang. Fyra vid verkstaden tillverkade sexcylindriga
dieselmotorer på sammanlagt 1 500 ahk driver genom
hydrauliska kopplingar och en kuggväxel med inbyggt trycklager
en propeller med variabel stigning. Motorernas
uppställning är anpassad efter skrovformen i maskinrummet,
vilket är placerat akterut. Växeln ligger mitt i rummet
med två motorer på förkant och två på akterkant, vilka
senare har placerats högre och närmare midskeppslinjen
än de förra. På toppen av växeln är en manöverplats
anordnad med ett manöverstativ för varje motor med
koppling samt för propellern. Denna kan också manövreras från
styrhytten. Stigningen hos propellern varieras med hjälp
av två Imopumpar.

Till de båda förliga propellermotorerna är i förliga änden
kopplade två 150 kW generatorer. Eftersom motorerna,
även vid manöver, håller konstant varvtal, inbesparas,
genom detta arrangemang särskilda hjälpmotorer av
större typ. Vid användning i hamn av kraftkrävande
däcksmaskineri löses den hydrauliska kopplingen till växeln,
varefter de förliga motorerna kan användas enbart för
drift av generatorerna.

För normal hamndrift och start finns ytterligare två
dieselgeneratorer, en på 40 kW och en på 10 kW (Motor
Ship jan. 1950). Hfm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free