Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Företagsledarnas sociologi, av sah - Glasdiskar och glasskivor - Radioaktiva golfbollar - Möbler i paket - Pannsten och rost - Kommutatorsvårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840
TEKNISK TIDSKRIFT
Ger man alltså större vitsord åt Carlsons siffror finner
man, vilken dominerande betydelse avancemangen inom
ett och samma företag (koncern) synes ha, och hur liten
cirkulationen från en bransch till en annan
överhuvudtaget är i toppskikten. Det senare är särskilt utpräglat
inom industrin; för bank- och försäkringsledare har
Carlson funnit en avsevärt större rörlighet. Han drar härav
slutsatsen, att svenska företagsledare är typiska
branschmän, som behärskar det egna företagets teknik men som
mera sällan har ledarerfarenheter från andra företag eller
branscher. De är mera tekniker i detta ords vidsträckta
betydelse än professionella administratörer och
organisatörer.
För övrigt visar Hökbys undersökning, att man vid
rekrytering utifrån i samma bransch främst söker bland
företagsledare och tekniska chefer i andra företag i
samma bransch, medan man vid rekrytering från företag i en
annan bransch håller sig till företagsledarna. Även detta
tyder på, att val av företagsledare inte gärna förknippas
med något risktagande.
Inkomst
Hökby har även undersökt företagsledarnas inkomst. Till
ledning har legat den till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerade inkomsten, vilken givetvis icke alltid
sammanfaller med lönen, eftersom
förmögenhetsförhållanden (och framför allt ägandeförhållanden till företaget)
ofta spelar en avgörande roll. I beklädnadsindustrin, där
ägareskap är vanligt, ligger företagsledarnas
genomsnittliga årsinkomster betydligt över medeltalet, nämligen vid
115 000 kr. jämfört med 75 000 kr. För
tjänstemandirektörer förekommer annars inkomster över 150 000 kr/år
endast i enstaka undantagsfall. En viss variation kan
konstateras i relation till företagets storlek; i metall- och
maskinindustrin är sålunda genomsnittslönen 56 000 kr/år för
företagsledare i företag med aktiekapital mellan 2—5 Mkr.,
men 124 000 kr/år för företagsledare i företag med
aktiekapital över 20 Mkr.
Vitalitet
För att komplettera denna bild av företagsledarens
sociologi kan kanske nämnas, att enligt en amerikansk
undersökning8 dödligheten hos företagsledare icke är högre än
hos andra delar av befolkningen. Icke heller är, såsom
man tidigare har antagit, förekomsten av hjärtsjukdomar
högre hos företagsledargruppen. (Antagligen är övriga
befolkningsgrupper nu för tiden lika jäktade!)
En undersökning av 500 företagsledare med en
medelålder av 41 år (man blir tydligen företagsledare tidigare i
USA än i Sverige) har visat följande huvudsakliga medi-
cinska defekter:
%
onormal vikt ..........................................................................30,4
onormal hjärtverksamhet ..................................................21,4
högt blodtryck ......................................................................15,4
dålig syn ................................................................................14,2
organisk hjärtsjukdom ......................................................5,6
Omkring 60 % av den undersökta gruppen hade ett
hälsotillstånd, som krävde läkaringripande. Det är icke att
anta, att förhållandena skulle vara gynnsammare för svenska
företagsledare, med deras väsentligt högre medelålder.
Styrelsernas rekrytering
Carlson har slutligen utfört en undersökning av
styrelsernas sammansättning i de 35 på Stockholms Fondbörs
A-lista upptagna industriföretagen, vilka var verksamma
under samma namn 1943 och 1914. För de allra flesta
av dessa företag gäller, att aktierna är utspridda på ett
relativt stort antal händer, och man kan därför anta att
företagens högsta ledning verkligen ligger i resp. styrelses
händer.
Ar 1943 var totala antalet styrelseposter i de 35 företagen
225. Ingen styrelse hade mindre än fem ledamöter och
ingen heller mer än nio; det vanligaste antalet var sex.
Ar 1914 fanns i dessa företag sammanlagt 193 ledamöter,
medan ledamotsantalet i de olika styrelserna varierade
från sex till tretton. Det vanligaste antalet var då fem,
vilket bekräftar den ökning av styrelsernas storlek som
verkligen har skett.
En undersökning av styrelsernas sammansättning ger vid
handen följande
1943 1914
% %
från det egna företaget.............. 29 41,5
från andra industriföretag .......... 19 16
finansmän .......................... 17,5 10,5
grosshandlare, ombudsmän, jurister . . 13,5 15
högre ämbetsmän .................. 12 10
övriga ............................. 9 7
En avsevärd förskjutning har alltså skett från företagens
egna funktionärer till de övriga grupperna. I hälften av
företagen är dock fortfarande över 25 % av styrelseledamöterna
nu eller tidigare inom företagen verksamma funktionärer i
ledande ställning. Företagsledarna är med i samtliga
styrelser, men upptar endast 15,5 % av styrelseposterna.
De 225 styrelseposter som fanns inom de 35 undersökta
företagen innehades av sammanlagt 172 personer. Ett
studium av åldersfördelningen visar, att styrelseledamöter
under 50 år är en relativt sällsynt företeelse. Medelåldern
låg mellan 60 och 65 år, och en sjättedel av de berörda
personerna var över 70 år. Även medelåldern inom varje
styrelse håller sig vanligen mellan 60 och 65 år. I tre
företag låg styrelseledamöternas medelålder mellan 65 och 70
år och i ett företag vid 74 år. I en sådan styrelse finns
naturligtvis en betydande livserfarenhet representerad
(antagligen dock rätt mycket en livserfarenhet på burk!)
sah
Litteratur
1. Carlso.v, S: Företagsledning och företagsledare, 2:a uppl.,
Stockholm 1950.
2. Hökby, B: Om företagsledare i storindustrin, Balans 1950 s. 97.
3. IV’hy executives diop dead, Fortune juni 1950 s. 88.
Glasdiskar eller glasskivor på skrivbord har hos
personer, som ständigt arbetar där, medfört svullna fingrar
eller hudsprickor, på grund av den genom glaset ökade
värmeavgivningen från händerna. En amerikansk resebyrå
har eliminerat dessa olägenheter genom att under disken
inmontera en värmekabel, omgiven av sand. För 35°C
temperatur är energibehovet 100 kWh/mån.
Radioaktiva golfbollar experimenterar man med i USA.
Det ser alltså ut, som om i golfspelarens bag skulle
komma att införlivas en Geiger-Müller-räknare till hjälp för
att hitta borttappade bollar.
Möbler i paket blir lättare att hopsätta och hållbarare
i användning genom en brittisk uppfinning, enligt vilken
små kapslar med plastlim infästes i förbandens tapphål.
Då tapparna, vilka kan göras själviåsande, skjutes in,
krossas kapseln och limmet flyter ut.
Pannsten och rost i ångpannor tas nu bort med en 5 %
lösning fosforsyra med inhibitor, vilka tillsättes direkt i
matarvattnet. Vid kokningen når syran pannans alla delar
och tar bort alla beläggningar, med obetydligt angrepp på
metallytan, vilken samtidigt göres motståndskraftig mot
rost.
Komniutatorsvårigheter på hög höjd i
flygplangeneratorer har visat sig bero på alltför torr luft. Redan vid en
fukthalt av 5—10 % reduceras kolborstarnas slitning till
normala värden. Den onormala slitningen i torr atmosfär
anses bero på skärverkan från mikroskopiska kolpartiklar,
vilken upphör i närvaro av den "smörjande" vattenångan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
