Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 30 september 1950 - Flygmedicinska krav på utrustningen i hypermoderna flygplan, av Kjell Rasmusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Hastighetsgränser för olika räddningsmöjligheter.
ras upp till 15 g för att de skall påverka förarens
syn och medvetande. Upprepade sådana
växlingar av lastfaktorn är emellertid icke enbart
tröttande utan betraktas redan vid
storleksordningen 5 g som nästan outhärdliga. Föraren blir
nämligen så omskakad, att han mister kontrollen
över sina organ och därmed över flygplanet.
Skulle så ej vara fallet, kvarstår fortfarande
risken att tröttheten väsentligt kan nedsätta
flygarens omdömesförmåga i slutet av ett även
kortvarigt flygpass, ined följder som naturligtvis är
värre i hypermoderna flygplan än i våra dagars.
Omskakningar blir följden vid flygning ej
endast i turbulent luft, som företrädesvis
förekommer på Tåg höjd sommarhalvåret och i
cu-mulunimbusmoln. Vid flygning genom
ljudområdet, dvs. en ökning till eller minskning från
överljudfartområdet, befaras samma fenomen.
Svårighetsgraden av skakningar blir beroende på
flygplanets aerodynmiska utformning. Redan nu
kan sägas att flygplanets beteende vid
passerandet genom "ljudvallen" måste ägnas särskilt
intresse av hänsyn till flygaren. Det är emellertid
ej säkert att ett tillgodoseende av förarens krav
Fig. 3. Höjdgränser för
olika anordningar för
syrgastillförsel vid nedförd
efter utsprång från
flygplan.
samtidigt är till nytta för flygplanets
aerodynamiska utformning i övrigt. Beklagliga
kompromisser kan bli följden.
Fastbindningsremmarna i flygplanet måste i
detta sammanhang beröras. Det har nämligen
visat sig vid hittills utförda djurförsök att
om en organism påverkas av accelerationer av
snabbt växlande riktning och styrka, kroppen
kan få en tendens att "krypa ur" de hårdast
åtdragna fastbindningsremmar av konventionell
typ. Fastbindningsanordningarna i flygplan
kommer i framtiden förmodligen att närma sig
väst-typer.
Det har på vissa reaförband utomlands införts
flyghjälm som ersättning för flyghuva. En av
anledningarna härtill har varit förarnas behov av
skydd då huvudet vid flygningen under ovan
antydda förhållanden tornade mot tak och sidor
i trånga kabiner. En annan var önskemålet om
skydd mot ljud och förmodade
ultraljudsvängningar. Det kan ej förnekas att detta skydd är
effektivt mot ljudsvängningar. Däremot är
nyttan av hjälmen med avseende på ultraljud, om
detta verkligen kan nå och menligt påverka
föraren, mycket omdiskuterad.
Reaktionstid
Ju snabbare händelseförlopp en människa
sättes in i, desto mera får reflexerna ersätta det
överlagda tänkandet som källa för handlandet.
Då gäller det i snabba flygplan att skaffa föraren
sådana instrument och manöverorgan att han
förmår sköta flygplanet "instinktivt" och kan
reservera allt det tankearbete han är mäktig för
snabba omdömen och goda, av tidsnöden
opåverkade taktiska beslut. Långt gående
automatisering; högst ett flyginstrument vid sidan av
fartmätaren och accelerometern, vars förenklade
indikeringar bör vara projicerbara vid sidan av
siktet på siktrutan; motorinstrument utbytta
mot varningssignal är önskemål, som ej torde
vara omöjliga att uppfylla men som tarvar
utvecklingsarbete utan dröjsmål.
Fallskärmsutsprång och kraschlandning.
Sedan de faromoment, som redan behandlats
och som sammanhänger med dekompression och
tidreserv, lyckligen är överståndna återstår, om
flygplanet måste överges, en serie faktorer som
kan påverka en lycklig utgång av det uppkomna
nödläget. Vid sidan av de risker som alltid är
förbundna med fallskärmsutsprång och som
beror av materielens funktion, tillkommer särskilt
vid uthopp från hög höjd och vid hög fart
ur-komstmöjligheter, stötverkan i samband med
utsprång eller vid utlösning av fallskärmen,
för-frysningsrisk, syrebrist samt öronbesvär vid
snabb lufttrycksökning. Fig. 2 och 3 visar hur
fart och höjd begränsar de olika
räddningsmöjligheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
