- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
890

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Kontrollutrustning i vattenkraftstationer, av Gunnar Jancke och Lennart Iveberg - Amerikansk transformatorpraxis, av Je - Konstgummi som transformatorisolation, av Je - Tyska högspänningsproblem, av Je - Kraftledningsbygge med helikopter, av Je — sah - Igenslamning vid Boulder Dam, av Je

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

890

TEKNISK TIDSKRIFT

matarspänningen om ca 1 500 V likström.
Regleringen sker utan pendlingar och den är stabil
även vid negativ magnetisering. Vid
snabbreglering är mataren egenmagnetiserad.
Kopplingsorgan finnes för automatisk omkoppling till
handreglering med separatmagnetisering vid fel
på reglerutrustningen.

Nätets frekvensreglering ombesörjes av
automatik, som påverkar turbinregulatorerna. En
rent elektrisk frekvensreglerutrustning införes
nu, med vars hjälp man lätt kan införa styrning
även från vattenytor, ledningsbelastningar etc.
Totalverkningsgraden för en station förbättras
genom automatisk belastningsfördelning mellan
de olika aggregaten.

Amerikansk transformatorpraxis. American Gas and
Electric Co har 2 200 MW generatoreffekt och ett
omfattande ledningsnät för 154 kV och lägre spänningar.

Större transformatorer valdes tidigare i form av tre
en-fasenheter med en fjärde som reserv. Transformatorers
driftsäkerhet har dock ökats samtidigt som deras
dimensioner har gått ned, och det anses nu förmånligare att
använda trefasenheter. Reservfrågan löses ibland så att
man installerar två transformatorer, vardera för nominellt
60 à 70 % av totalbelastningen. Gemensam reserv hålles
för lika transformatorer i olika kraftstationer. Man har
ett antal järnvägsmobila 15 MVA trefastransformatorer
med rikliga omkopplingsmöjligheter och överväger inköp
av dylika 50 MVA enheter. För lägre spänningar används
landsvägsflyttbara 3 MVA transformatorer, vilka dels
fungerar som reserv, dels användes vid arbeten och för
oväntade nya belastningar.

Transformatorerna utförs sparkopplade om
omsättnings-förhållandet understiger 2. De är då Y-kopplade med en
D-kopplad tertiärlindning. Upp till 10 MVA används
själv-kvlning, medan större transformatorer får forcerad
kylning. Fläktar och pumpar matas från transformatorn
själv. Uppdelning på två grupper sker, så att drift med
reducerad last kan ske vid fel på endera av dem.

Kraftledningsnäten drivs med direktjordad nollpunkt,
överspänningsavledare monteras ofta direkt på
transformatorerna. Man har därvid funnit det möjligt att reducera
transformatorisolationen vid 88 kV och högre spänning
med ett steg gentemot de amerikanska standard basic
insulation levels, varvid man inbespar 15—20 % i kostnad.
Vid lägre spänning lönar det sig ej att reducera
isolations-nivån. Sedan 1934 har man anskaffat 3 750 MVA
transformatorer med reducerad isolation. Nästan alla har
im-pulsprovats före leverans, varvid 13 % genomslagits. På
uppställningsplatsen utförs med tre års intervall rutinprov
på lindningar, genomföringar och olja. För oljefiltrering
hade man tidigare fasta anläggningar i varje station. Detta
blir mycket dyrt och nu används i stället flyttbara
olje-reningsaggregat.

Alla större transformatorer utrustas med
differentialskydd. Termiska reläer finns kopplade på signal. Endast
i undantagsfall har man fasta brandsläckningsanordningar.
Smärre reparationer utförs på uppställningsplatsen. Vid
svårare skador sändes transformatorerna till fabrikantens
verkstäder. Tidigare byggde man egna reparationshallar
i de större stationerna, men de kom sällan till användning
(Electr. Engng juli 1950). Je

Konstgummi som transfomratorisolation. Butyl har
börjat finna användning som isolationsmaterial i
mättransformatorer för upp till 15 kV. Transformatorns kärna
och lindningar hopmonteras utan isolation och placeras i
en gjutform. Butyl fylles på under kontrollerade tryck- och

temperaturförhållanden. En kontinuerlig och homogen
isolation erhålles. Butyl har bättre dielektrisk och mekanisk
hållfasthet, lägre förlustfaktor samt mindre benägenhet
att absorbera fukt än det vanligen använda
asfaltimpreg-nerade papperet (Electr. World 3 juli 1950). Je

Tyska högspänningsproblem. I det östtyska 110 kV
nätet har man under senare år haft talrika urfasfall med
åtföljande totala nätsammanbrott. Detta skylles till en del
på, att man ej tillräckligt har övervakat ledningsbelastning
och generatormagnetisering, varför den statiska
stabilitetsgränsen överskreds. Vidare har reläskyddet haft för långa
funktionstider vid kortslutning nära kraftstationer. Man
har huvudsakligen använt reaktansskydd från början av
1930-talet. Motivet var främst hänsyn till
ljusbågsmotstån-dets inverkan på avståndsmätningen. Skydden är
emellertid relativt långsamverkande och pendlingskänsliga. Det
anses att man vid nuvarande stora kortslutningseffekter
ej behöver befara så stor inverkan av ljusbågsmotstånd,
varför impedansmätande reläer skulle vara bättre.
Skyddens arbetsförhållanden studeras med en nätmodell.
Siemens har konstruerat ett nytt konduktansskydd med korta
funktionstider, vilket lämpar sig väl för
medelspännings-nät. Införande av snabbåterinkoppling överväges.
Man har långt avancerade planer på ett 380 kV nät. Det
förutsättes att reaktiv effekt ej skall transporteras över
detta. Nollpunkten blir direktjordad. Multipelledare
kommer att användas, dock är det ej utrett huruvida två eller
fyra ledare per fas blir gynnsammast. Man är rädd för
att ledarna ej skall kunna utnyttjas för en driftsäker
högfrekvensförbindelse på grund av korona. En
provanläggning skall byggas (Elektr.-Wirtsch. juli 1950). Je

Kraftledningsbygge med helikopter. Helikoptern
vinner ständigt ökad användning inom kraftföretagen. En
amerikansk kraftdistributör begagnar den sålunda vid val
av kraftledningssträckning. Fördelarna är, att man kan
studera det aktuella området bättre än på kartor, synfältet
är obegränsat och skalan kan förändras godtyckligt. Man
kommer fram utan att besväras av terränghinder, och
hastigheten kan varieras från stillestånd till ca 100 km/h.
Alternativa linjegator kan studeras på kort tid. När
sträckningen har bestämts, släpper man ned från helikoptern
kalksäckar eller tyngdförsedda flaggor för markering av
vinkelpunkter.

På Hawaii har helikoptern använts för lindragning.
Omkring 7 km förlina har med dess hjälp kunnat läggas ut
över oländig terräng på mindre än en timme. Med
konventionella metoder skulle arbetet med hänsyn till de
nödvändiga röjningsarbetena ha tagit tre veckor.
Arbetskostnaderna minskades med 60 ’%, även med hänsyn tagen till
helikopterhyran.

Förlinan, som hade 3 mm diameter, avrullades från en
vinschtrumma av helikoptern som flög den till följande
stolpe och där gjorde två varv, innan den släppte linan.
Linjearbetare fäste linan till en 6 mm vinschlina som
trumman drog tillbaka och med vars hjälp kopparledaren
sedan drogs över stolparna (Electr. World 10 apr., 31 juli
1950). Je — sah

Igenslamning vid Boulder Dam. Colorado för med sig

stora mängder siam, som avsätter sig i Lake Mead,
magasinet vid Boulder Dam. En nyligen gjord undersökning
visar att sedan 1935 avlagrats ca 2 000 Mt, motsvarande
nära 5 % av magasinsvolymen. Med denna takt tar det
275 år innan sjön är försvunnen. Man föreslår byggande
av nya dammar högre upp i floden och vidare åtgärder
för minskning av erosionen. Nya utskov vid Lake Mead
skulle kunna användas för avtappning av det mest
slam-bemängda vattnet. Farhågor har hysts för att Lake Mead
skulle urarta till att bli en saltsjö. Undersökningen visade
dock att vattents bor- och fluorhalt låg långt under
faronivån (Electr. World 3 juli 1950). Je

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free