Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Atomvapens verkningar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Atomexplosion under vattnet (andra provet vid Bikini); a dimkammareffekten gör sig starkt gällande strax
efter explosionen, vägen på vattenytan syns tydligt; b plymen bildas, under det dimkammareffekten häller på att
försvinna; c det hattformade molnet, vars början syns ovan dimmolnet på föregående bild, är fullt utvecklat,
basbränningen börjar; d basbränningen rullar fram och skymmer explosionsplatsen.
Gasbubblans radioaktiva innehåll bortgår genom denna och
bildar ett hattformat moln på dess topp (fig. 2 c). Man
uppskattar, att plymen steg till ca 2 400 m höjd vid andra
Bikini-provet. Dess största diameter var ca 600 m,
väggarnas tjocklek ca 90 m och vattenmassans vikt ca 1 Mt.
När plymen faller tillhaka, uppstår ett kolossalt dimmoln
vid dess bas (fig. 2 c). Det stiger till ca 300 m höjd och
insveper plymens skaft belt och hållet (fig. 2d). Detta
fenomen, som kallas basbränningen ("base surge") är ett
tätt moln av vätskedroppar, som kan flyta nästan som en
homogen vätska. Vid andra Bikini-provet började
basbränningen 10 s efter explosionen. När den rörde sig utåt
med stark fart, steg den sakta över vattenytan och efter
5 min hade den samma utseende som en massa av
strato-cumulus-moln, som fick en tjocklek på 500—800 m. Frän
molnen, som rörde sig med vinden, föll ett tämligen starkt
regn under nästan en timme. Få grund av sin
radioaktivitet kan basbränningen vara en verklig fara på flera
kilometers avstånd särskilt i vindriktningen.
Skador vid explosion i luft
Chockvågen orsakar den största förstörelsen vid en
luftexplosion. Den medför en häftig tryckstegring, som följs
av småningom fallande tryck under ca 1 s. Därefter
kommer en sugfas med vakuum under flera sekunder.
Tillsammans med chockfronten kommer en orkan, som
fortsätter under hela tryckfasen men med avtagande styrka.
Den vänder vid övergången till sugfas, är då ej så stark
men varar längre tid. De skador, som vållas av en
atombomb, varierar naturligtvis med avståndet från
sprängningspunkten. En linje, som tänks dragen genom denna
och jordens medelpunkt, skall kallas sprängningsaxeln, och
alla avstånd skall räknas från denna. Skillnaden mellan
verkningarna av en atombomb och en högexplosiv
spräng-bomb bestäms framför allt av den förras oerhörda kraft,
vilken medför en unik form av skadeverkan, kallad
mass-distortion ("mass distortion") av byggnader.
När chockvågen träffar marken, reflekteras den, men på
grund av dess stora styrka sker detta ej på vanligt sätt.
De oregelbundenheter, som uppstår, när infallsvinkeln är
tillräckligt spetsig är av intresse. I detta fall förenas
nämligen de infallande och reflekterande vågorna till en enda
chockvåg (fig. 3), vars front rör sig parallellt med marken
(fig. 1). Denna våg, som kallas Mach-stammen
("Mach-column") sträcker sig till en viss höjd över marken, och
det ser därför ut, som om den ursprungliga chockvågen
skulle reflekteras mot ett luftskikt.
En undersökning av de områden i Japan, som hade
påverkats av atombomber (Tekn. T. 1946 s. 1257, 1950 s. 381),
visade, att små stenhus omslöts av tryckvågen och föll
ihop helt. Lätta byggnader förstördes totalt av orkanen
och av eld. Fabriksbyggnader med stomme av
stålkonstruktioner berövades tak och väggar, och blott förvridna
stålskelett stod kvar. Nästan allting ovan jord på kort
avstånd från explosionsaxeln utom skorstenar av armerad
betong förstördes; gasbehållare trycktes ihop. Träbroar
brann upp, men stålbroar skadades mycket litet.
Ledningsnät ovan jord förstördes på upp till 3 km avstånd men
underjordiska skadades ej. Skyddsrum av trä med ett 45 cm
tjockt jordlager gav effektivt skydd ända till 30 m från
explosionsaxeln.
Skador vid explosion under jord
Försök att beräkna en atombombs verkningar ur
iakttagelser vid TNT-explosioner under jord har ej visat sig
särskilt framgångsrika. Man kan emellertid jämföra en
atomexplosion under jord med en jordbävning. Dessa
indelas efter skadorna i svaga, starka, mycket starka och
våldsamma, en atombomb torde falla inom den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
