Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1950 - Syrafast emalj för kemisk apparatur, av OP Hagbarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1950
909
Fig. 10. Lagning av
emaljskada med cement och
sköld.
Fig. 9. Lagning av
emaljskada med guld.
Fig. 11. Lagning av skadad
emaljstuts med cement och
insats av porslin.
den dock icke rullas direkt på ett hårt golv, ej
heller skall kätting utan rep eller stållinor
användas vid lyftning. Den minsta oförsiktighet vid
en installation kan ge upphov till en osynlig
spricka, som är en effektiv korrosionsanvisning
och kan leda till, att apparaten snabbt förstöres.
Väl på sin plats är emalj apparaten ej längre
så sårbar. Emellertid måste vissa
försiktighetsmått iakttas. Sålunda skall packningarna ägnas
den största omsorg. De bör vara fjädrande men
får icke vara metalliska (fig. 8). Inspektion av
såväl packningar som emalj bör vidtas med icke
alltför långa intervall, och man skall utbyta en
packning, så fort den visar minsta tecken på
förstöring. Bultar vid lock och flänsar skall
alltid åtdras i diagonal ordning i flera omgångar,
och avlyftade lock bör alltid påläggas så, att
samma bulthål som tidigare stämmer överens.
Rengöring får icke ske med stålull, sandpapper
eller knivar, ej heller får tvättmedel
innehållande fluorider och starka alkalier komma till
användning.
Brottskada orsakad av en tappad bult eller
skiftnyckel är det vanligaste fallet av emalj
förstörelse. Dock kan skadan repareras. Är den liten,
med en största diameter av 5 mm, uppborras
bäraren och brottkanterna jämnas, varefter
finguld ifylles (fig. 9). Vid närvaro av ämnen, som
angriper guld, samt vid större skador kan
reparationen utföras med kitt eller cement. I bägge
fallen rengöres det skadade stället genom
mekanisk bearbetning med fil eller slipverktyg och
emalj kanterna jämnas. Kittet utröres med
vattenglas till en plastisk massa, som pålägges till
högst 5 mm tjocklek och får stelna under några
timmar. Därefter bestrykes den något porösa
ytan med fenylatlack, som inbrännes vid 120—
140°C under 2—3 h. Lackeringen upprepas ett
par gånger.
Vid lagning med cement måste brottytan
rengöras såväl mekaniskt som kemiskt med
speciella rengöringsmassor, och det skadade stället
skall torkas medelst infraröd bestrålning.
Därefter pålägges cementet och torkas, antingen
vid rumstemperatur under 36 h eller på 1—2 h
under infraröd bestrålning. Vid stora skador
eller på utstående delar täckes gärna cementet
ined en sköld av korrosionsbeständigt material,
t.ex. tantal7 (fig. 10 och 11). Med guld lagad
emalj är nästan lika hållbar som oskadad emalj,
medan kitt- och cementlagningarna har
begränsad varaktighet.
Syrafast emalj har hittills fått ganska liten
användning som konstruktionsmaterial för kemisk
apparatur i Sverige. I samband med att svensk
kemisk industri under det senaste decenniet
upptagit produktion av kemikalier, vilkas
tillverkning ställer stora krav på
konstruktionsmaterialen, tycks emellertid utnyttjandet av emalj vara
stadd i tillväxt. Detta kan tillskrivas dess
överlägsna korrosionsegenskaper i jämförelse med
metalliska materials.
Litteratur
1. Andrews, A I: Glass-linecl chemical equipment. Träns. Amer.
Inst. Eng. 35 (1939) s. 473.
2. Andrews, A I: Vitreous enamels i "The corrosion handbook",
av H Uhlig. New York 1948 s. 872.
3. Andrew, A I & Coffein, W W: Comparison of tensile strengths
of sheet-iron ground-coat enamcl glasses. J. Amer. ceram. Soc. 22
(1939) s. 11.
4. Andrews, A I & Dietterle, E W: Effecl of cnamel ön the
strengths of enameling iron. J. Amer. ceram. Soc. 23 (1940) s. 29.
5. Barnes, P S: Glass-lined stcel equipment. Ind. Engng Chem.
29 (1937) s. 378.
6. McCann, S w: Glass-lined chemical manufacturing equipment.
Engng Exper. Stat. News, Ohio State Univ. okt. 1947 s. 8.
7. Carboline Co: How to repair glass-lined ketlles and glass
coatcd equipment. Firmabroschyr Bull. C-l, St. Louis 1948.
8. Cook, R L & Andrews A I: The chemical durability of
por-celain enamels. J. Amer. ceram. Soc. 28 (1945) s. 229.
9. Dertnger, W A: Relation of hydrogen to adherence of
sheet-steel enamels. J. Amer. ceram. soc. 26 (1943) s. 151—60.
10. I G Farbenindustrie und Eisenwerke Kaiserslautern: Verfahren
zum Emaillieren von guss- und schmiedeeiserne Stucken. Ty. Pat.
477721. 1927.
11. I G Farbenindustrie: Vorschrift für Prüfung von säurefest
emaillierten Apparaten. Farbenfabrik Bayer Leverkusen, 1939.
12. Fellows, R L: Relation of thickness to impact resistance of
porcelain enamel. J. Amer. ceram. soc. 26 (1943) s. 160.
13. Fellows, R L: Crazing of enamel ön stove tops due lo healing
in service. J. Amer. ceram. soc. 28 (1945) s. 275.
14. Fetterolf, L D & Pamerlee C W: The effects of soda, barium,
and zink ön the elasticity and thermal expansion coefficient o/
glass. J. Amer. ceram. Soc. 12 (1929) s. 193.
15. Helmuth, R E: Electroslatic spraying of porcelain enamcl.
Steel Proc. 33 (1947) s. 281.
16. Holscher, II H: Measurement and significance of enarna
thickness. J. Amer. ceram. Soc. 19 (1936) s. 298.
17. Kieser, A: Schutzüberzüge i "Handbuch der chemisch
tech-nischen Apparate", bd 4 s. 1516. Berlin 1940.
18. King, B W: Improved physical properties of titanum enamels
provide better steel finish. Steel 122 (1948) h. 25 s. 108.
19. King, R M: Mechanics of enamel adherence XIII: Review of
theoretical explanations for formation of metal particles in cobalt
ground coats and pertinent experiments. J. Amer. ceram. Soc. 20
(1987) s. 53.
20. King, R M: Mechanics of enamel adherence XIV: Role of cobalt
oxide in metal and oxide preciptation during ground-coat firing
cycle. Determination of temperature and time intervals of
preciptation. J. Amer. ceram. Soc. 26 (1943) s. 41.
21. King, R M: Mechanics of enamel adherence ä’V. Influence of
cobalt and nickel oxides ön metal preciptation at ground coat-iron
interface. J. Amer. ceram. Soc. 26 (1943) s. 358.
22. King, R M: Mechanics of enamel adherence XVI. Influence of
manganeese dioxide ön metal preciptation at ground coat-iron
interface. J. Amer. ceram. Soc. 27 (1944) s. 350.
23. Petersen F A & Andrews A I: Standard thermal-shock test
for porcelain enameled utensils. J. Amer. ceram. Soc. 28 (1945) s. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
