Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1950 - Kloromycetin — ett nytt högaktivt antibiotikum, av Richard Dahlbom - Synen hos 4000 arbetare - Mjukt bröds ålder - Antihistaminer - Aureomycin - Kamfer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
923
02N
>—CO • CH.Br • (CH2)6Né
HCl
02N
(CH3C0)20
CO • CH2 • NH2
O2N —/ N—COCH2NHCOCH3
HCHO
OoN
NH • CO • CH3
I Al (i — OC3H7)3
— CO • CH — CH.OH —––-* OsN —<
(6)
H NHo
02N—<
V- C — C — CH.OH
I I
OH H
CHCl2-CO OCH3
0-.N
Detta framställningssätt visade sig vara särskilt
förmånligt, då man överraskande fann, att det vid reduktionen
av (6) med aluminiumisopropylat nästan uteslutande
bildades dMhreo-formen av (7).
Genom dessa syntesmetoder har kloromycetin blivit ett
relativt lättillgängligt ämne. Den syntetiska processen
ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än den mikrobiologiska,
varför den produkt, som nu finnes i marknaden, är
framställd på syntetisk väg. I detta avseende intar
kloromycetin en särställning bland antibiotika.
Litteratur
1. Ehrlich, Babtz, Smith, Joslyn & Burkholder: Chloromycetin,
a nov antibiotic from a soil actinomycete. Science 106 (1947) s. 417.
2. Carter, Gottlieb & Anderson: Chloromycetin and
Streptothri-cin. Science 107 (1948) s. 113.
3. Smuh, Joslyn, Gruhzit, McLean, Penner & Ehrlich:
Chloromycetin; biological studies. J. Bact. 55 (1948) s. 425.
4. Chloromycetin. Brit. med. J. (1948 II) s. 428.
5. Bartz: Isolation and characterization of chloromycetin. J. biol.
Chem. 172 (1948) s. 445.
6. Bebstock, Crooks, Controulis & Bartz: Chloramphenicol
(Chloromycetin). Chemical studies. J. Amer. chem. Soc. 71 (1949)
s. 2 458.
7. Gontroulis, Bebstock & Crooks: Chloramphenicol
(Chloromycetin) synthesis. J. Amer. Chem. Soc. 71 (1949) s. 2 463.
8. Long & Troutman: Chloramphenicol (Chloromycetin). A
synthe-tic approach. J. Amer. chem. Soc. 71 (1949) s. 2 469.
9. Long & Troutman: Chloramphenicol (Chloromycetin). Synthesis
throngh p-nitroacelophenone. J. Amer. chem. Soc. 71 (1949) s. 2 473.
Synen hos 4 000 arbetare vid en amerikansk fabrik har
undersökts i avsikt att minska olycksfallsfrekvensen.
Av-arbetarna befanns 800, dvs. 20 %, ha synfel. Närmare
40 % av de arbetare där dessa korrigerades ökade sin
produktion.
Mjukt bröds ålder mäts i en maskin, med vilken man
pressar brödet för att bestämma dess hårdhet. Genom att
studera hårdnandet och konstatera olika ingrediensers och
tillverkningsmetoders inflytande på detta fenomen har man
kunnat utarbeta metoder, genom vilka bröd kan hållas
färskt 48 h längre än tidigare.
Antihistaminer varken "botar, förhindrar, minskar,
avlägsnar, hämmar eller förkortar varaktigheten av en
vanlig förkylning", förklarar fem tillverkare av dessa ämnen
i USA. Anledningen till denna uttömmande karakteristik
av produkternas värde är, att firmorna av Federal Trade
Commission anklagats för användning av "falsk och
missledande" reklam.
Aureomycin är icke blott ett läkemedel utan även en
tillväxtfaktor. Preparatet har visat sig öka svins
tillväxthastighet med upp till 50 %, vilket kan få betydelse för
ökning av världens tillgång på kött.
H NH • CO • CH3
1 1
>—C-C—CH.OH
I I
OH H
(7)
H NH • CO • CHCla
I I
>— C — C — CH.OH
I I
OH H
HCl
Kamfer är en naturprodukt, som har varit känd i
tusentals år. Dess stora användning, framför allt till vissa
syntetiska material, har gjort, att man livligt intresserat sig
för dess struktur och framställning. Vid slutet av
1800-talet var den förra utredd och den totala syntesen
genomfördes av Komppa år 1908. Efter ett stort antal
misslyckade försök att sätta i gång tillverkning av syntetisk kamfer
lyckades man omkring 1930 starta en betydande
produktion både i Europa och USA.
Många metoder för syntes av kamfer har föreslagits, men
numera tycks blott en av dem komma i fråga. Vid denna
utgår man från a-pinen, som är huvudbeståndsdelen i
terpentin, och isomeriserar den till kamfen (fig. 1). Efter
rening acetyleras denna till isobornylacetat, som
hydrolyseras till isoborneol. Slutligen dehydrogeneras
isoborneo-len till kamfer. Denna skiljer sig från optiskt aktiv,
naturlig kamfer blott däri, att den är racemisk. Den kan
därför lika bra som den naturliga användas till
plastice-ringsmedel vid framställning av moderna konsthartser,
framför allt till celluloid. I renad form används den även
inom farmakologin.
Vid krigsutbrottet 1939 var den europeiska
tillverkningen av syntetisk kamfer i huvudsak koncentrerad till två
stora anläggningar i Tyskland och en mindre i England.
En av de tyska fabrikerna har nedmonterats av ryssarna,
den andra och den engelska är i drift. Sedan 1931 har
den senare haft en kapacitet på G00 t/år och kunde då
icke tillfredsställa efterfrågan inom landet. Därför beslöt
man 1945 att bygga en belt ny fabrik för ca 1 300 t/år.
Denna fullt moderna anläggning, som först nyligen blivit
färdig, kan vara värd en kort beskrivning.
Isomeriseringen av ct-pinen sker genom upphettning och
omröring med titanoxid som katalysator. Mekanismen vid
denna reaktion är icke fullt känd, men man vet, att den
måste utföras under mycket milda betingelser på grund av
CK-pinens stora reaktionsförmåga. Man kan erhålla gott
PIPENTEN
Fig. 1.
Reaktionsschema för
syntes av
kamfer ur oc-pinen.
ISOBORNEOL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
