- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
954

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

954

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 15. Anläggning för
Wirbos-avkarbonisering med mättat
kalkvatten; effekt 15 m’lh
(Per-mutit).

salter är alltså en oeftergivlig fordran, i
synnerhet vid höga tryck.

Äldre utfällningsanläggningar, som arbetar med
soda, kaustikt natron eller trinatriumfosfat,
behöver överskott på alkalier för att ge en
tillräckligt låg resthårdhet, varför man inte kan vänta
sig, att de skall ge ett matarvatten med låg
alkalitet.

Detsamma gäller för basutbytesförfarandena
med enkel koksaltregenerering, såvida man inte
vidtar speciella åtgärder. En sådan är att
förbehandla vattnet med släckt kalk och att därefter
genom basutbyte befria vattnet från dess
rest-karbonat- och mineralsyrahårdhet.

Medan man tidigare lät vattnet, efter tillsats av
kalkvatten eller kalkmjölk, stå i
avsättningsbehållare, vilka måste vara dimensionerade för
2,5—1 h avsättningstid alltefter vattnets
temperatur och i vilka det avsatta slammet hade en
vattenhalt av 95 % och mera, använder man i
moderna anläggningar ett snabbförfarande.

Reaktionen mellan kalken och vattnets
karbo-nathårdhet sker nämligen så gott som
momentant, om det som reaktionsprodukt alstrade kal-

ciumkarbonatet erbjudes en tillräckligt stor
kristallisationsyta. Karbonathårdheten kan då
avlägsnas ända till löslighetsgränsen (1,5—2°
dH). Det utskilda kalciumkarbonatet
kristalliserar därvid på de till buds stående kontaktytorna
till 95 % och mera i fast, kornig form och
kornen tilltar hela tiden i storlek. Det bildas
praktiskt taget inget kalkslam och därmed bortfaller
även alla de svårigheter, som är förbundna med
slammets avlägsnande.

Schemat för en dylik Wirbos-avkarbonisering
("WYrfrelstrom ohne Schlamm") visas i fig. 15.
Anläggningen arbetar med kalkvatten, som
tillsättes genom en strypventil helautomatiskt och
i exakt förhållande till tillförseln av råvatten;
särskilda doseringsdon blir sålunda obehövliga.
Råvattnet och kalkvattentillsatsen ledes sedan in
i en konisk reaktor, som till en del är fylld med
en finkornig kontaktmassa. Vid den höga
hastighet, som härskar i virvelströmskammaren,
avlagras kalciumkarbonatet på denna
kontaktmassa, vars kornstorlek alltmer tilltar. Då
kornen har nått en storlek av 2—2,5 mm, tappas
massan ut och ersättes med ny massa. Kostna-

-med om rö rare-

Fig. 16. Reningsanläggning för matarvatten, 60 m’!h; Wirbos-avkarbonisering med basutbytesavhärdning med
Permu-tit och trinatriumfosfat-dosering (Permutit).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0968.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free