Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Svängningsberäkning för Saab-bilen, av Björn Tornqvist - Värmeväxlare till 5000 kW gasturbin, av Wll - Delanium, av sah - Framtidens »superturbin», av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
961
bilen kör upp på en skarp kant, trottoarkant e.d. En
språngfunktion påtryckes då nätet, varefter svaret i olika
punkter i nätet registreras med katodstråleoscillograf och
kamera.
Det är av intresse att se, hur man på olika håll i vårt
land i växande utsträckning använder analogimetodiken,
vars fördelar i form av tidsvinst och små kostnader man
har all anledning att uppmärksamma (G Norén i
Vingpennor sept.—nov. 1949). Björn Törnqvist
Värmeväxlare till 5 000 kW gasturbin. Genom
mellan-kylning av luften under kompressionen och återvinning
av värme ur avgaserna kan man som bekant avsevärt
höja en gasturbinanläggnings verkningsgrad. För en 5 000
kW anläggning har man vid dimensioneringen av
värmeväxlaren kommit till att 90 % temperaturverkningsgrad på
mellankylaren och 75 % regeneratorverkningsgrad skulle
vara mest ekonomiskt. Verkningsgraden förbättras genom
mellankylaren från 20 till 28 i%, om en regenerator med
75 % verkningsgrad användes. Om man har en
mellan-kylare med nämnd effekt, förbättras verkningsgraden
genom regeneratorn från 21 till 28 %.
Mellankylningen försiggår i två seriekopplade kylare med
vardera 244 ms yta, bestående av 150 st. 2 m långa 25 mm
rör, försedda med 9,5 mm höga spirallindade kammar. Vid
ett luftflöde av 28 kg/m2s och tryckfallet 0,025 at räknar
man med värmegenomgångstalet 73 kcal/m2h°C.
Värmeåtervinningen av avgaserna sker även i två aggregat med
1 220 m3 yta, bestående av 2 500 släta 25 mm rör med
längden 7,5 m. Här har räknats med
värmegenomgångstalet 39 kcal/m2h°G vid ett tryckfall på luftsidan av 0,12 at
och på gassidan av 0,043 at.
Till anläggningen hör även en oljekylare med 26 m2 yta
och en generatorluftkylare med 375 mB yta (Mechan. Engng
apr. 1950). Wll
Delanium. I Storbritannien har utvecklats en process för
framställning av sintrat kol i ett steg, utan den vid andra
processer nödvändiga primära förkoksningen av stenkol,
trä- eller kolpulver. Produkten är ett i hög grad
ogenomträngligt kol, fritt från sprickor och som kan erhållas i
olika kvaliteter, tillräckligt hårda för att repa glas, eller
tillräckligt sega för att tillåta framställningen av t.ex.
långa rör. Dessutom kan produkten omvandlas i
konstgjord grafit.
Tillverkningsprincipen är baserad på iakttagelsen, att
inom ett bestämt temperaturområde kan ett kolhaltigt gel
fås att sönderfalla, samtidigt som det hårdnar och
krymper. Krympningen är så stark, att den blåsstruktur, som i
vanliga fall uppkommer då flyktiga beståndsdelar avgår,
helt elimineras. Genom val av den ursprungliga
blandningens sammansättning, utnyttjande av olika kolsorters
agglutineringsegenskaper och efterföljande
värmebehandling kan egenskaperna hos produkten varieras i mycket
hög grad.
Delanium kan sålunda tillverkas med noga specificerade
värden på mekanisk hållfasthet, ythårdhet, täthet och
po-rositet, elektriska och termiska ledningsegenskaper,
genomtränglighet för gaser och vätskor samt hållfasthet mot
kemiska angrepp. Det kan vidare hållas synnerligen rent från
metalliska och andra föroreningar, dess
genomträngnings-förmåga för olika vätskor kan noga bestämmas och den
mekaniska bearbetbarheten varieras inom vida gränser.
Slutligen kan grafitiseringen varieras mellan 0 och 95 %.
Egenskaperna för kol- och grafitformerna framgår för
övrigt av följande tabell:
kol grafit
Skenbar täthet (askfritt) ...................... 1,55 1,70
Elektriskt ledningsmotstånd ..... ohmcm/cm2 0,0028 0,00028
Värmeledningsförmåga ............... W/m "C 5 70
Skjuvhållfasthet ........................ kp/cm2 850 550
Tryckhållfasthet ....................... kp/cm2 2 700 1 400
Skleroskophårdhet ............................. 85 65
Längdutvidgningskoefficient .......... 10"6/°C 3,8 3,8
Fig. i. Kubisk värmeväxlare med delaniumkropp.
Det närmaste användningsområdet för delanium anges
vara sådana fall, där man önskar kombinera synnerligen
stor motståndsförmåga mot kemiska angrepp med god
värmeledningsförmåga, t.ex. för rör i vissa värmeväxlare.
I en konstruktion av detta slag, den kubiska
värmeväxlaren, fig. 1, använder man grafitblock, genomborrade av
flera rader parallella hål, varvid varje rad ligger i rät vinkel
mot den över- och underliggande. En sådan värmeväxlare
kan få många olika användningsområden. Om den inpassas
mellan kraftiga gjutjärnsplattor kan den tåla tryck upp
till 14 kp/cm2. Jämfört med en motsvarande
tubvärmeväxlare är den erforderliga golvytan en åttondel och
volymen en sjättedel. En modell med 25 cm sidor har en
effektiv yta av 0,85 m2 och ett värmegenomgångstal av
1 700—2 800 W/m2 C (1 450—2 400 kcal/m2 °C) vid
uppvärmning av vatten ined ånga, och en vattenhastighet av
0,3—2 m/s.
Av materialet kan även tillverkas plattor för beläggning
av golv eller behållare till skydd mot frätande vätskor.
För ändamålet har utvecklats ett speciellt kolhartslim,
viket tjänar både som lim och som en tätande beläggning
på plattornas baksida (Engineer 17 mars 1950, Times Rev.
Ind. apr. 1950). sah
Framtidens "superturbin". För att förbättra
ångkraftprocessens verkningsgrad har man gått upp med tryck och
temperatur. De nyaste anläggningarna arbetar med
ångtemperaturen 565°C. Om erfarenheterna blir goda med
denna temperatur kommer man troligen att gå ytterligare
ett steg uppåt till 590°C och kanske till 620°C, men då
behövs det bättre material än vad man har nu. Om man
kan komma upp till ångtemperaturen 650°G och trycket
226 at, dvs. kritiska trycket, skulle man av samma mängd
kol få ut 8 % mer elektrisk energi än i en anläggning med
565°C och 140 at.
I en sådan "superturbin" skulle ånginloppsidan bli en
kritisk detalj. Ängan skulle kanske ledas in till första
turbinhjulet genom en serie små inloppsrör i
ledskenekam-mare gjutna av någon hittills okänd legering, som kan
tåla ifrågavarande tryck och temperatur. I stället för ett
stort hjul i första steget skulle man kanske ha flera
små-hjul med varvtalet 7 000—10 000 r/m och nedväxlade till
normalt varvtal. I dessa hjul kunde trycket sänkas till
125 at eller därunder, varefter vanliga turbinkonstruktioner
kan användas.
Turbinstorleken är beroende på den skovellängd man kan
använda. För närvarande är den största använda
skovellängden 580 mm, och med sista trycksteget uppdelat på
fyra parallellkopplade hjul kan man vid 3 600 r/m bygga
en turbin för 240 MW. Det synes inte vara omöjligt att
man i framtiden skulle kunna komma upp till 300 MW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
