- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
973

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1950 - TAPline — den transarabiska oljeledningen, av J Gunnar Amnéus och Lennart Danielson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lft- oktober 1950

973

Stålplåten har följande analysvärden:

C Mn PS

< 0,30 0,85—1,25 < 0,045 0,0

I allmänhet håller stålet omkring 0,25—0,26 %
kol och omkring 1,0 % mangan. Materialet är
halvtätat och plåten levereras med ca 2 %
avsiktlig övervalsning på alla tjocklekar, då den
under rörtillverkningen skall utsättas för en viss
sträckning. Tjocklekarna är nominellt 6,25—
11,1 mm.

Från valsverket transporteras plåten mer än
800 km till det rörverk där rören tillverkas enligt
ett förlopp som i princip framgår av fig. 7.
Materialet flyter från vänster till höger i två
parallella linjer — en för 30" och en för 31" rör.
Längst till vänster är plåtförrådet, dit plåtarna
anländer i storlek ca 9,6 X 2,40 resp. 2,45 m.
Traverser med lyftmagneter tar fram plåtarna
till en riktmaskin och de förflyttas sedan till
gradsaxen, där storlekarna klippes relativt exakt,
medan långsidornas bearbetning till exakt bredd
samt fasning sker i kanthyvlarna. Nästa
arbetstempo sker i kantvalsen, där långsidorna bockas
upp till en begynnande cirkelform för att i
plåtvalsen få sin helt cylindriska form.

Den längsgående fogen svetsas i två tempon,
först från utsidan och sedan från insidan, båda
helautomatiskt enligt Unionmelt-metoden.
Maskinen riktar in de båda plåtkanterna, pressar
dem tätt tillsammans och matar in röret under
elektroden. Svetshastigheten är 1,5 m/min och
svetsningen sker mot ett vattenkylt
kopparmot-håll, som pressas mot fogen på rörets insida.
På utgångssidan bryts slaggen upp maskinellt
och sugs upp tillsammans med överblivet
flux-medel. Den invändiga svetsen utföres på i princip
samma sätt, varvid svetshuvudet sitter på en
lång konsol, över vilken röret förs in. Maskinen
har sex parallella enheter och svetsar alltså
nästan ett rör per minut.

Det så svetsade röret har 1/2,/ mindre diameter
än den slutgiltiga storleken, vilken erhålles
genom expansion i hydraulisk press. Rörändarna

måste först tänjas mekaniskt, då friktionen
mellan rörändarna och backarna i pressen annars
skulle hindra ändarna att följa rörmanteln. I
pressen läggs röret in mellan två i halvcirkelform
svarvade dynor med den fastställda
ytterdiametern på röret. När dynorna lagts ihop, pressas
backarna mot rörändarna och röret sätts under
175 kp/cm2 vattentryck, tills det kommer i
kontakt med dynorna, erhåller sin exakta
cylindriska form och samtidigt också blir riktat.

Efter denna kallbearbetning, som samtidigt är
en kalibrering av röret och en provning av
svetsen, blir denna okulärbesiktigad under
hamring, varefter godkända rör går vidare till en
svarv där ändarna planas och fasas för
fältsvetsningen. Efter ytterligare in- och utvändig
kontroll och en sista provtryckning följer
teleskopförpackning och avsändning per järnväg, varvid
lyftmagneter används vid lastningen.

Hela anläggningen har en kapacitet av 5,5 km
rör per dag av 30" och 31" diameter.
Anläggningen kan klara rör med 36" diameter men har
före TAPline’s beställning inte utfört större än
26", och det lär inget annat verk i USA heller ha
gjort i denna skala. Tillverkningen har dock
måst avbrytas vid flera tillfällen, dels ett långt
uppehåll under 1948 då exportlicenser ej kunde
erhållas, dels vid senare kol- och stålstrejker.

Det uppställda kravet på TAPline’s rör var att
de tangentiellt skulle hålla en lägsta sträckgräns
på 37 kp/mm2 och en högsta på 46 kp/mnr.
Båda siffrorna har konsekvent innehållits, och
största delen av partiet har hållit över
42 kp/mm2. Expansionen vid kalibreringen
förorsakar tydligen ett tillskott till sträckgränsen
i tangentiella riktningen. Enligt en uppgift,
som den amerikanska källan helt får stå för,
skulle den tangentiella ökningen ligga på
genomsnittligt 11 kp/mm2 och den axiella möjligen
på hälften. Brotthållfastheten uppges lia stigit
med 2—5 kp/mnr tangentiellt. Vid
provtryckningen i samband med den sista avsyningen,
tryckes röret till en påkänning motsvarande

Fig. 7. Schematisk framställning av rörfabrikationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0987.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free