Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1950 - Böcker - Rapport final du Troisième Congrès de l'Association Internationale des Ponts et Charpentes, Liége 13—18 septembre 1948, av Sune Ewerdahl - Anlegg i fjell, av Magnus Smedberg - Faste højder i boligbyggeriet, av sah - ACI 20-year index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
TEKNISK TIDSKRIFT
skrivit. A E Seddon har redogjort för ett antal tryckprov
på tunna väggar, J Mandes om beräkning av väggar och
G de Kazinczy om sågtak. Valvdammar har behandlats av
P Lardy, Beer och E Tschech.
Det femte ämne, som behandlades av kongressen,
omfattade byggnadskonstruktionernas säkerhet samt dynamiska
påverkan. Säkerheten hos ett byggnadsverk motsvarar en
viss liten brottrisk, som teoretiskt sett kan beräknas
medelst sannolikhetskalkyl men i praktiken kan vara
svår-bestämbar. Spridningen i materialens hållfasthet har här
betydelse. Försök härutinnan och även beträffande
belastningar, t.ex. vindförhållanden, bör utföras i större
utsträckning. Härigenom kan en klarare uppfattning ernås
i säkerhetsfrågan. Verkningssättet hos rörliga samt
upprepade belastningar och dessas dynamiska inverkan är
ännu icke tillräckligt uppklarade och ytterligare försök
är här av värde. Campus, F V Costa, I Korånyi och
Torroja har framfört vissa teoretiska synpunkter på
säkerhetsproblemet, R Chambaud, P Lebelle och R Pascal har
utfört vissa brottförsök på armerade betongkonstruktioner
samt M Cassé och M Prot spridningsförsök på
hållfastheten hos mjukt stål respektive cementbruk och betong.
De dynamiska frågorna har behandlats av V Kolousek
och Cassé.
Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att föreliggande
slutrapport från Liégekongressen innehåller mycket av
värde. Man hade hoppats, att de i mycket knapp form
behandlade frågorna i den preliminära rapporten här skulle
grundligt ventileras. Så har endast i undantagsfall skett,
ty även i slutrapporten är redogörelserna väl kortfattade,
vilket för all del iir bättre än motsatsen.
Sune Ewerdahl
Anlegg i fjell, utgiven av Industrivernet, Oslo 1950.
135 s., 102 fig. 14,50 skr.
Industrivernet i Norge upprättades den 1 januari 1948
inom Norges Industriförbund såsom ett kontaktorgan
mellan industrin och myndigheterna i civilförsvarsfrågor och
för att handlägga frågor angående industrin och försvaret.
Liksom hos oss i Sverige har byggandet av skyddsrum i
berg, bergverkstäder, i berg insprängda kraftstationer osv.
även i Norge en stor aktualitet. Till fullföljandet av sina
uppgifter anordnade därför Industrivernet i april 1949 ett
"fjellmöte" i hithörande frågor med ett större
inledningsanförande samt en rad (tydligen på förhand avtalade)
diskussionsinlägg. Resultatet av mötet redovisas i
föreliggande bok, som i första hand synes vända sig till alla
de personer hos myndigheter, förvaltningar och
industrier, vilka i ett eller annat avseende konfronteras med
hithörande problem.
Inledningsanförandet anförtroddes åt bergmästare O
Eklund i Falun, som ger en översiktlig resumé över geologiska
spörsmål, utfomning av bergrum, brytningsteknik,
förstärkningsarbeten och byggnadskostnader. Föredraget
innehåller inga egentliga nyheter för fackmannen men bör
vara en lättläst orientering för övriga intresserade. En del
anförda siffror ställer man sig litet frågande inför, såsom
att fördröjningen vid kortintervalltändare skulle vara en
10 000—20 000-dels sekund. Den torde vara 10 à 20 ms,
dvs. 0,01—0,02 s. Jernbanegeolog Rosenlund, docent
Wellner och statsgeologerna Bugge, Oslo, samt Caldenius,
Stockholm, behandlar olika geologiska problem och
refererar erfarenheter ur geologisk synpunkt.
De tre inläggen om lagring av flytande bränsle i bergrum
är författade av civilingenjör Tauson i Sentab, som
beskriver anläggningar utförda av nämnda firma, av major
Herman Jansson, som redogör för planerna på att utvidga
Louddens oljehamn med en underjordisk del samt av
förrådsdirektör Edholm, som ger en mycket ingående
beskrivning av den nyligen i dagspressen presenterade
oljedepån i Härsbackagruvan vid Flaxenvik i Stockholms
skärgård. Civilingenjör Bo Jondals artikel i "Tryckluft" om
spårvägstunnlarna i Stockholm är helt återgiven, medan
överingenjör Wittrocks inlägg kan betecknas som ett
sammandrag av hans och Eklöfs artiklar i Tekn. T. 1949 s. 411,
561 om Harsprånget, kompletterat med några data från
Kilsforsens avloppstunnel.
Boken innehåller ytterligare tretton längre eller kortare
inlägg från norskt och svenskt håll om brytningsmetoder,
förstärkningar, långhålsborrning, valvkonstruktioner i
betong, civilförsvarsanläggningar och ventilation. Särskilt må
omnämnas överste E Lidströms artikel om
"Anfallsmedlens verkningar och skyddsrum i berg". Man får där
en klargörande beskrivning på de olika krafter, som kan
uppstå vid bombexplosioner, samt synpunkter på
skyddsrums användningsmöjligheter i fredstid för förräntning av
anläggningskapitalet.
Boken är typografiskt mycket tilltalande med klara bilder
och diagram. Det svenska språket är dock tydligen en
stötesten för de norska korrekturläsarna, enär stavfel icke
är sällsynta. Som ovan sagts, innehåller boken inget
väsentligt nytt men ger många intressanta och vägledande
inblickar i de olika problem, som måste tas med i
beräkningen, när sådana här anläggningar skall projekteras och
kostnadsberäknas, varför man lugnt kan rekommendera
den till intresserade. Magnus Smedberg
Fäste højder i boligbyggeriet, redigerad av mogens
Voltelien. Arbejds- och Boligsministeriet, Köpenhamn
1950. 14 s., ill.
Detta förslag till normering av höjdmåtten inom
byggnadstekniken har utarbetats på uppdrag av danska
arbets-ministeriet i samarbete med en kommitté, tillsatt av Dansk
Ingeniørforening i samråd med Statens
Byggeforskningsinstitut, Dansk Standardiseringsraad samt Akademisk
Ar-kitektforening och Dansk Arkitektforening.
Förslaget går ut på att, i anslutning till det tidigare
antagna modulmåttet 10 cm, fastställa höjdmått, vilka
baserar sig på den i Danmark vanliga murningen med 15
tcgelskift per meter (mot 11—12 i Sverige). Med
utgångspunkt härifrån får man en naturlig indelning av höjden
i steg om 20 cm, motsvarande tre skift. Som mätplan för
måttagningen har man fastställt överkanten på det gjutna
golvbjälklaget, vilket skall sammanfalla med överkanten
på ett tegelskift. Höjden för färdigt golv fastslås sedan till
10 cm över mätplanet i bostadsrum och 5 cm över samma
plan för badrum.
Som standard för våningshöjden har valts 280 cm från
färdigt golv till färdigt golv (i Sverige är 290 cm vanligast),
och 260 cm från källargolv till bottenvåningsgolv. Vidare
har man fastställt tre bröstningshöjder: 60 cm över
mätplanet för "utsiktsfönster", 80 cm för vanliga fönster och
100 cm för köks- och badrumsfönster. Fyra fönsterhöjder
har normerats, nämligen 120, 140, 160 och 180 cm, och en
enda dörrhöjd, 220 cm över mätplanet.
Genom normeringen hoppas man få många fördelar,
såväl vid tillverkningen av färdiga delar — t.ex. trappor och
rörledningar — som på arbetsplatsen. Som vid all
normering blir givetvis fördelarna allt större och mera
utpräglade, ju allmännare förslaget blir antaget. sah
ACI 20-year index är ett 256-sidigt register, som
American Concrete Institute har givit ut, över innehållet i sina
båda publikationer (Journal of the American Concrete
Institute och ACI Proceedings) under åren 1929—1949.
Registerboken innehåller två huvudregister: först ett
alfabetiskt sökregister, där man kan slå upp på sakord,
uppsatsrubrik eller författarnamn och får veta när och i
vilken publikation uppsatsen har ingått, och sedan ett
kronologiskt register, där korta sammandrag av
uppsatserna följer på varandra i den ordning som artiklarna
har ingått i resp. publikation. Vidare finns en förteckning
över nu gällande ACI-normer.
Registret, som ersätter det 1947 publicerade
tioårsregistret, skall senare kompletteras med ett register även för åren
1905—1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
