Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 4 november 1950 - Sannolikhetsberäkning av ledningsförlusters bidrag till toppenergier, av Jarl Salin - Väggplattor av plast - Bröd håller sig färskt längre - Ultraljudsvängningar misstänks som brandorsak - Levande hummer på burk - Utan att röras av mänsklig hand - Elkraftförsörjning i Italien, av Je - Byggnadskostnaderna för vattenkraftverk i olika länder, av WS - Elmotor med snabbt omkastbar rörelseriktning, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1006
TEKNISK TIDSKRIFT
storlek s i förhållande till hela sannolikhetskvadraten
anger sannolikheten att strömmen i den betraktade
ledningen skall vara större än det ifrågavarande värdet (5 kA) och
samtidigt summaströmmen -f h större än det gränsvärde
Is, vid vilket toppenergiregistreringen börjar.
Genom att uppmäta areaförhållandet s för även ett
flertal andra värden /, än det i fig. 3 som exempel valda
värdet 5 kA och i ett /-,, s-diagram enligt fig. 4 utmärka
punkterna för sammanhörande värden på Ix och s, får
man motsvarande antal punkter på en sålunda bestämbar
kurva (fig. 4), vilken kan sägas utgöra varaktighetskurvan
för en produkt f • Ilt där /1 är den variabla strömmen i den
betraktade ledningen och / är en faktor, som är lika med
1, ifall + /2 > Is och toppenergi alltså registreras, men
lika med 0, om 7X H- /G <C /s och toppenergi alltså ej
registreras.
Av denna betydelse hos kurvan i fig. 4 framgår nu lätt
att det bidrag, som förlusterna i den betraktade ledningen
lämnar till toppenergin under den betraktade tiden, kan
sättas lika med de energiförluster, som under en lika lång
tid skulle uppkomma i samma ledning, ifall
strömöverföringen där skulle uppvisa en varaktighetskurva enligt
fig- 4.
Härmed är problemet överfört till en uppgift att beräkna
medelenergiförlusterna i en ledning, som genomflytes av
en ström med känd varaktighetskurva.
En välkänd och nära till hands liggande metod att lösa
denna återstående uppgift är att upprita en mot
varaktighetskurvan (fig. 4) för svarande varaktighetskurva för
// eller för förlusterna I® R, vilket f.ö. kan ske omedelbart,
utan uppritande av en varaktighetskurva för enligt fig. 4,
och sedan med ledning av denna kvadrat- eller
förlustkurva bestämma det tillhörande kvadrat- eller
förlustmedelvärdet. Andra metoder att lösa denna återstående,
enkla uppgift finnes även3.
Litteratur
1. Kuusinen[—Salin], J: Sannolikhetskarakteristikor
(varaktighetskurvor) för slumpvis sammansatta belastningar. Tekn. Fören. Finl.
Förhandl. 57 (1937) s. 177.
2. Kuusinen[—Salin], J: Wahrscheinlichkeitsberechnungen in der
Kraft- und Wärmetechnik. Acta Acad. Aboensis Math. & Phys. 9
(1936) h. 6 s. 11.
3. Hultin, S O & Salin, J: Beräkning au ekonomiska dimensioner
för elektriska ledningar. Tekn. Fören. Finl. Förhandl. 66 (1916) s. 150.
Väggplattor av plast användes i stället för kakel i USA.
De är på baksidan bestrukna med lim, som skyddas av
ett pappersblad. Då detta tas bort i varmt vatten kan
plattan omedelbart klistras fast på väggen.
Bröd håller sig färskt längre om en del av fettet vid
bakningen ersättes med emulgeringsmedel på glyceridbas.
I USA har detta ganska spridda förfaringssätt tillfälligt
förbjudits, i avvaktan på en undersökning av metodens
eventuella hälsovådlighet.
Ultraljudsvängningar misstänks som brandorsak vid
en del annars oförklarade fartygsexplosioner i hamn. I
ett sådant fall har man funnit, att elgeneratorer och
vinschmotorer gav upphov till svängningar med 100—1 000 kp/s
och tillräckligt stor amplitud för att ha fysikalisk-kemiska
verkningar.
Ijevande hummer på burk är en amerikansk
förpackningsnyhet, som grundar sig på att skaldjuren
transporteras i hermetiska plåtburkar, fyllda med vatten och ett
ämne som är syreavgivande och avfallsabsorberande.
Nedkylda till 5°C håller sig humrarna levande ett par veckor.
Utan att röras av mänsklig hand transporteras 7 000 t
eldfast tegel från det stenarna har staplats på lastpallar i
Höganäs till dess de tas om hand av murarna på
Värtagasverket i Stockholm. Mellanleden i transporten utförs
med gaffeltruckar och extratåg.
Elkraftförsörjning i Italien. Italiens elkraftförsörjning
baseras nästan helt på vattenkraft, som under åren 1923
—36 gav i genomsnitt 96,5 % av energimängden. Under
och efter kriget har ångkrafttillsatsen ökats och uppgår nu
till ca 8 %.
Statistiken visar, att den årliga nederbördsmängden
fortlöpande minskas; den utgjorde i genomsnitt 857 mm under
perioden 1836—1892 och 805 mm 1893—1949. Dessutom
har vattenrika resp. vattenfattiga perioder visat en tendens
att bli längre, så att en utjämning försvåras. Italien har
95 st^re dammanläggningar, som kan magasinera en
vattenmängd motsvarande ca 13 i% av den genomsnittliga
kraftgenereringen.
Ar 1941 utgjorde vattenkraftgenereringen 19 100 MkVVh
vid effekten 5 300 MW. Till följd av kriget sjönk siffrorna
avsevärt under följande är, och först 1948 kom man upp
till 5 600 MW och 20 600 MkWh. Utbyggnadstakten är
högst i norra delen av landet, och en avsevärd
energitransport söderut äger rum. Man kämpar ännu med stora
svårigheter, då sedan 1941 befolkningen ökat med 8 %
och samtidigt energiförbrukningen per kapita stiger (ETZ
1 juli 1950). Je
Byggnadskostnaderna för vattenkraftverk i olika
länder. Europakommissionens elkraftsektion beslöt vid
sitt sammanträde i Genève i september 1950 att
genomföra en jämförande undersökning av
anläggningskostnaderna för vattenkraftanläggningar i olika länder i
Europa. Vad man framförallt vill ha fram är hur
vattenfallets natur påverkar byggnadskostnaderna.
Undersökningen skall omfatta: en jämförelse av anläggningskostnaderna
för stora, moderna vattenkraftverk jämte ställverk; en
jämförelse mellan kostnaderna för vattenkraftverk
exklusive elektrisk utrustning; en detaljerad jämförande
analys av kostnaderna för vissa byggnadselement, såsom
betong, stål osv.
En av orsakerna till att undersökningen har beslutats
torde vara, att de svenska kraftutbyggnadskostnaderna är
avsevärt lägre än andra länders. WS
Elmotor med snabbt omkastbar rörelseriktning. För
snabb omkastning av rörelseriktningen hos magnetiska
band, vilka användes som minnen i matematikmaskiner,
liar vid National Bureau of Standards konstruerats en
liten elmotor, som kan kasta om sin rörelseriktning pä
3—4 ms. Principen är att rotorns rörelseenergi, i stället för
att omvandlas till värme i en broms, lagras som energi i
en fjäder, vilken användes för att hastigt accelerera
motorn i motsatt rörelseriktning.
Elmotorn är en tvåfasmotor med endast en fas inkopplad
till växelströmsnätet. Motorn roterar alltså i den
rörelseriktning i vilken den startas. Fjädern består av en 75 cm
lång torsionsstång av 5 mm rundstål. I)en är i sin ena
ända fast förbunden med motoraxeln och i den andra
försedd med två bromskopplingar, en för vardera
rotationsriktningen. Särskilt lämpade som bromskopplingar är
de elektromagnetiska kopplingarna med järnfilspån i
olje-suspension (Tekn. T. 1948 s. 770; 1949 s. 323, 876),
vilka de också har utvecklats vid National Bureau of
Standards.
Om motorn t.ex. roterar medsols och motsvarande
koppling slås till, stannar torsionsfjäderns motorända efter ca
20° rörelse, varefter den i fjädern lagrade energin ger
en impuls till rotation åt motsatt håll åt motoraxeln, vilken
uppnår full hastighet åt andra hållet inom en tid som icke
överstiger 2 ms.
Proven har hittills utförts med små motorer på ca 1/75 hk
vid 3 200 r/m, men det finns ingenting som hindrar att
metoden kan finna användning för motorer med betydligt
högre effekter. Strömstötar i ledningsnätet kan undvikas
genom lämpligt val av kopplingsschema ocli
begränsningarna ligger enedast i de berörda delarnas mekaniska
hållfasthet (Mechan. Engng aug. 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
