Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 4 november 1950 - Plastisolerade telekablar, av WS - Vattenånga smörjer borstkol, av D H - Förenklad teknik vid lysrörstillverkning, av RG - Skivautomat, av E Nyholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1014
TEKNISK TIDSKRIFT
metoden"), är en gummiisolerad kopplingsledning med
Neoprene-hölje, hopvulkaniserat med gummiisoleringen.
Neoprene-höljet bildar här ett utmärkt väderbeständigt
skydd för den underliggande isoleringen och är i detta
avseende mycket överlägset tjärtrådens
svartvaximpregne-rade bomullsfläta.
Den tidigare tillverkningen av tvåtrådig självbärande
blykabel, för t.ex. abonnentledningsintag från stolpe till vägg,
har nu kompletterats med ledningar med polyetylenhölje,
resp. gummiisolering och Neoprene-hölje. Av dessa bör
den mera hållbara Neoprene-ledningen användas, då risk
för mekanisk åverkan kan förutses, medan den billigare
polyetylenledningen är avsedd för spänn över fri mark.
Ledningarnas köldbeständighet brukar provas med ett
lindningsprov vid — 40°C, som för polyetylenledningen
utföres på ledningens egen diameter och för
Neoprene-ledningen på fem gånger egen diameter, varvid isolering och
hölje ej skall spricka (enl. uppgifter från LM Ericsson).
WS
Vattenånga smörjer borstkol. Man har hittills haft
åsikten, att kontakter av grafit och kolborstar i elmotorer
och generatorer genom sin "fethet" har varit
självsmörjande. Att detta är oriktigt märkte man snart under
kriget, ty det visade sig, att kolborstar på elmaskiner i
flygplan snabbt slets ned. Man trodde då (Tekn. T. 1947 s. 664),
att orsaken var försvinnandet av ett oxidskikt, som
verkade smörjande. Denna teori har emellertid helt
vederlagts genom en serie försök som har utförts i USA.
Mot en cylindrisk vridbar kopparskiva applicerades några
fasta kolborstar, vilka låg an med lämpligt kontakttryck.
Kopparskivan med borstar insattes i en vakuumkammare
och fick rotera. Det visade sig då, att kolborstarna nöttes
av med en hastighet av ca 25 mm/h; om emellertid en liten
mängd vattenånga insprutades i kammaren, blev
borstslitningen inte stort mer än 0,025 mm/h.
På elmotorer och generatorer som arbetar i vanlig
atmosfär är kolslitningen i allmänhet inte stor. Orsaken är
tydligen, att luften innehåller tillräcklig mängd vattenånga,
vilken tjänar som smörjmedel mellan kol och rotor.
Problemet aktualiseras emellertid på motorer och generatorer
arbetande i flygplan, som går på hög höjd och i sådan
luft där lufttemperaturen är låg och således luftens
fuktighetshalt liten (Tekn. T. 1950 s. 840).
I sådana fall har man kapslat in de aktuella delarna på
motorerna och generatorerna (Tekn. T. 1950 s. 266) och
dessutom i vissa fall ordnat så, att en viss mängd
vattenånga tillföres kolborstarna. Det har härvid visat sig, att
kolborstar, som tidigare förslets på ca 1 h, med
vattenångetillförsel håller mellan 2 000 till 8 000 h. Det finns
andra organiska ångor, som är mycket effektivare än
vattenånga. De behöver ej tillföras i samma mängd och är
ändå ca 1 000 gånger bättre som smörjmedel (Tele Tech.
maj 1950). D H
Förenklad teknik vid lysrörstillverkning. I Tyskland
har man utvecklat en ny metod för tillverkning av
framför allt lysrör, varigenom sådana dyrbara operationer som
fottillverkning, sammansmältning av fot och kolv samt
sockling ersättes av ett enklare förfarande. Därvid är
lysrörskolven ett i båda ändar slipat, ev. med lyspulver
invändigt belagt glasrör (fig. 1). Foten-sockeln är en slipad
hatt av rostfritt stål med god passning på kolven samt
försedd med en elektrod. Röret pumpas från båda ändar
och pumpanslutningarna är så utformade att de inuti
dessa befintliga hattarna under pumpningen med
elektromagneter hålles på något avstånd från röret, varvid
separat urgasning av detaljerna erhålles. Efter
ädelgas-fyllning till lågt tryck brytes magnetströmmen och
hattarna trycks fast mot röret med fjädrar. När sedan det
yttre vakuumet avlägsnas sitter hattarna fast genom
lufttrycket och röret är färdigt.
Fördelarna med denna tillverkningsmetod är enkel och
Fig. 1. Lysrör med
kombinerad fot och
sockel av stål.
robust uppbyggnad, enkla fattningar och lämplighet för
massproduktion. Nackdelarna är att metoden är direkt
tillämpbar endast på rör med en genomföring i varje
ände, alltså rör med kalla eller genom urladdningen
värmda elektroder. Tändspänningen blir sålunda hög.
Ovisst är även hur pass effektiv tätningen blir. Uppgifter
om livslängden föreligger icke. Dessa försök att i vissa
fall ersätta sammansmältningar med slipningar, för övrigt
analoga med amerikanska försök att använda
planslip-ningar vid hopsättning av TV-rör, är dock värda all
uppmärksamhet då de kan bidra till att sänka
högvakuum-industrins fabrikationskostnader (Elektrotechn. Z. 1950
h. 8/9). RG
Skivautomat. I en nykonstruerad skivspelare för
avspelning av 25 och 30 cm grammofonskivor, fig. 1, behöver
man inte lägga skivan på skivtallriken. I stället för man
in den över skivtallriken, varvid en startarm bakom
skivtallriken böjes bakåt och utlöser följande funktioner:
centrumtappen går upp i skivans mitthål, motorn går i gång,
och nålmikrofonen sänks ned på skivan.
För att styra skivorna har man förfarit så, att
skivauto-maten är inbyggd i en radiogrammofonmöbel, vilken på
framsidan har ett horisontellt, 10 mm högt spår, i vilket
skivorna införes. Runt om skivtallriken är fyra rullar
placerade, av vilka en är fast och tre försedda med rörliga
vipparmar. Två av de rörliga rullarna är avsedda att styra
25 cm skivor i sidled; de andra två styr 30 cm skivor. De
förstnämnda styrrullarna föres åt sidan av 30 cm skivan
och går tillbaka till utgångsläget, då skivan efter slutad
avspelning tas ut.
Då en skiva är slutspelad, sker samma förlopp fastän i
omvänd ordning och sista tempot är, att startarmen för
skivan någon centimeter ut genom spåret i möbeln, så att
den blir lätt gripbar.
En fördel med anordningen är även, att avsevärt mindre
utrymme erfordras för grammofonaggregatet än vid
användning av de gängse modellerna av enkelspelande
grammofonverk och skivväxlare. E Nyholm
Fig. 1. Verk till skivautomat; 1 styrrullar för 30 cm skivor,
2 styrrullar för 25 cm skivor, 3 nålmikrofon, i
manöverarm kombinerad med strömställare för start och stopp
jämte återföring av skivan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
