Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - »Cold rubbers» framtidsutsikter, av Frank O Holmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1031
Cold rubbers" framtidsutsikter
Överingenjör Frank 0 Holmes, Norrköping
Det mest diskuterade framsteget inom
gummivetenskapen är utan tvivel "kallt gummi" (Tekn.
T. 1950 s. 213). Intresset för detta är nu stort,
och en diskussion av lågteinperaturpolymerers
utveckling kan därför tjäna till att påvisa det
syntetiska gummits betydelse för
världsmarknaden. Det amerikanska gummiprogrammets
framtid påverkas av flera faktorer, av vilka blott
konsumenternas efterfrågan på gummiindustrins
produkter skall beaktas här.
Tillgång och efterfrågan
Mer än hälften av världsindustrins
gummiförbrukning faller på USA. Efter den kolossala
produktion, som närmast efter kriget behövdes för
att häva den av detta framkallade bristen,
beräknas världens gummiförbrukning under 1950 bli
ca 2,13 Mt. Oin inga stora politiska eller
ekonomiska rubbningar uppstår, kan en långsam
konsumtionsstegring väntas. Till den normala
förbrukningen måste man lägga återuppläggande
av strategiska reserver överallt i världen.
År 1949 framställdes ca 1,5 Mt naturgummi och
ca 0,43 Mt syntetiskt gummi. Den potentiella
produktionskapaciteten beräknas till 1,85 Mt
naturgummi och 0,84 Mt syntetiskt gummi,
tillsammans 2,69 Mt. Tills framställningen av
natur-gumini nått full volym måste bristen fyllas
genom tillverkning av syntetiskt gummi i USA.
Gummiförbrukningen väntas där få följande
sammansättning under 1950:
t
GR-S och butyl GR-I ..... 400 000
neopren- och nitriltyp____ 35 000
naturgummi ............. 700 000
1 135 000
Av krigsberedskapsskäl anses det nödvändigt
med inblandningstvång för syntetiskt gummi i
USA. På lång sikt är det emellertid bäst för alla
parter, även för tillverkare av syntetiskt gummi,
om detta fick konkurrera på en fri marknad.
Vid borttagande av statskontrollen skulle
tillräckligt investeringskapital säkerligen bli
tillgängligt. Ett förnuftigt program för fördelning
av fabrikerna och en polymer med tillräckligt
goda egenskaper för att kunna konkurrera med
naturgummi till bilringar skulle bli nödvändiga.
Bearbetning av föredrag i Sveriges Gummitekniska Förening den 14
april 1950.
678.771
Vad är kallt gummi?
Termen "kallt gummi" används för en
kopo-lymer av butadien och styren framställd vid
5°C med hjälp av en särskild redoxkatalysator
(Tekn. T. 1950 s. 213). Strukturenheterna i
naturgummi (RSS) är till 98 % cis-isopren, GR-S görs
av styren (23,5 % i slutprodukten), 29,3 %
1,2-butadien, 66,2 % träns- och 4,5 %
cis-1,4-butadien. Kallt gummi har samma styrenhalt
men tillverkas av 24,2 % 1,2-butadien, 73,5 %
träns- och 2,3 % ci’s-l,4-butadien.
Medelmolvik-ten är för naturgummi 1 500 000, för GR-S och
kallt gummi 250 000, under det halten av
poly-merer med molvikter under 75 000 är 5 % för
naturgummi, 30 % för GR-S och 10 % för kallt
gummi. Detta har flera linjära molekyler och
färre tvärbindningar än GR-S.
Kallt gummi är den första syntetiska produkt,
som kan tänkas komma att allvarligt konkurrera
med det bästa naturgummit vid användning för
allmänna ändamål, så%om bilringar. Den nya
polymerens slitstyrka överträffar kanske
naturgummis, vilket betyder, att den amerikanska
syntetiska gummiindustrin har en produkt, som kan
göra dess kunder oberoende av andra
råvarukällor. Vidare kostar kallt gummi blott obetydligt
mer än GR-S.
Hur kallt gummi kom till
Kommersiell framställning av kallt gummi har
nyligen börjat. Den första fabriken, som helt
övergick till den nya polymeren, var den statliga
i Baton Rouge. Trots att man länge förstått, att
lågtemperaturpolymerisation skulle ge en bättre
polymer, är den vetenskapliga och tekniska
utveckling, som ligger till grund för kallt gummi,
ganska ny. Många fackmän hade framhållit, att
den ideala polymerisationstemperaturen troligen
var den, vid vilken naturgummi bildades.
Framställning av syntetiskt gummi vid
rumstemperatur visade sig emellertid omöjlig enligt det
vanliga GR-S-receptet med en polymerisationstid på
16—18 h, för vilken fabrikerna var byggda.
När USA:s gummiförsörjning var starkt hotad
under kriget, kände man ingen metod att göra
diengummi på rimlig tid vid temperaturer under
38°C. Man valde 50°G som reaktionstemperatur
vid polymerisering till GR-S och konstruerade
fabrikerna med hänsyn härtill, därför att detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
