Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - Hänt inom tekniken - Tredje Världspetroleumkongressen - Chalmerister i USA möts - Nya tidskrifter - Böcker - Tala bättre, av sah - Bokens typografi, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1045
Holland. Kongressen uppdelas i tio huvudsektioner:
geologi och geofysik; borrteknik och produktion; fysikaliska
oljebehandlingsmetoder; kemiska oljebehandlingsmetoder;
produktion av kemiska produkter ur råolja och
råoljederivat; mätning och kontroll, analyser och provningar;
användning av oljeprodukter; konstruktion av
anläggningar, materiel- och korrosionsfrågor; transport, lagring och
distribution; ekonomiska problem och statistik. Deltagarna
erhåller de 150—200 föredragen före konferensen, vid
vilken endast korta referat lämnas för att ge största
möjliga utrymme för diskussionerna.
1 anslutning till konferensen ordnas studiebesök vid bl.a.
oljefälten vid Schoonebeek, raffinaderier i Rotterdam
-Pernis samt Royal Dutch’s Shell-laboratorier. För
deltagande damer uppgörs ett speciellt program.
I Sverige har i samarbete med STF:s avd. Kemi och
Bergsvetenskap bildats en kommitté bestående av B Groth
(ordförande), E Schjånberg, P Ågren, H Hedström samt F
Eklund. Upplysningar och anmälningsblanketter fås från
sekreteraren, ingenjör F Eklund, AB Svenska Shell, Stockholm.
Chalmerister i USA möts den 1 december 1950 på
restaurang Three Crowns i New York. Ordförande vid mötet
är Gunnar Nicholson och sekreterare är Odd Albert.
Nya tidskrifter. ’’Produttività" är en ny italiensk
tidskrift, utgiven i samarbete med den statliga italienska
återuppbyggnadskommittén. Tidskriften vill genom ett
polyteknisk! innehåll, med tyngdpunkten lagd på
produktionstekniska och industriekonomiska frågor, medverka till att
höja den italienska industrins standard och
konkurrenskraft, "därvid icke glömmande den viktiga
produktionsfaktorn människan". Utgivare av den rikt illustrerade och
innehållsrika tidskriften är dr-ingenjör Carlo Rossi;
chefredaktör är dr Giuseppe Ratti. Tidskriften skall utkomma
en gång i månaden; prenumerationspriset i utlandet är
5 000 lit./år.
"Chemie jiir Lcibor und Betrieb" är en tysk kemitidskrift
i fickformat, som började utges i juni 1950. I hittills
utkomna fyra häften behandlas kemins alla sidor — allmän,
fysikalisk, biokemi, teknologi, apparatlära, industriell
ekonomi samt historia i korta artiklar. Ett klart språk och
utsökt bildmaterial ger de vetenskapligt betonade
uppsatserna en mycket lättsmält form, och totalintrycket av
trevlig kvällslektyr understrykes ytterligare i en
välkom-ponerad avdelning för kuriosa. Tidskriften utkommer med
ett häfte i månaden från Umschau Verlag, Frankfurt a.M.;
utgivare är ett tiotal kemister och tekniker från
Västtysklands ledande kemiska industrier. Prenumerationspriset är
3,60 DM per kvartal+ porto.
"Radiometer Polarographics" är en liten firmatidskrift,
som utges med ett häfte i kvartalet av Radiometer,
Köpenhamn. Den skall uteslutande syssla med nyheter inom
polarografin. En viktig del av publikationen är
recensioner av nyutkomna böcker och korta referat av
tidskriftsartiklar. Tidskriften erhålles gratis från Radiometers
agent i Sverige, Bergman & Beving AB, Stockholm.
Böcker
Tala bättre, av gundel Rienexe. Bonniers, Stockholm
1950. 186 s. 4,50 kr.
Behövligheten av denna bok, icke minst för ingenjörer,
har förf. tidigare dokumenterat (Tekn. T. 1950 s. 349).
Att ingenjörerna emellertid icke är ensamma om sin
bristande förmåga att uttrycka sig offentligt ger hon belägg
på i inledningen till denna bok, där hon påvisar hur
spänning och stelhet i talarstolen kan avhjälpas genom
träning, vilken hon anser bör inledas redan på skolstadiet.
1 bokens första del ges en mängd goda råd för
förberedelserna till ett anförande t.ex. hur man samlar material,
gör en disposition och utarbetar föredraget. Förf. klar-
lägger även sådana detaljer som hur man börjar och slutar
ett föredrag (det sista icke minst en kritisk punkt!), hur
man gör föredraget omväxlande med hjälp av bilder,
svarta tavlan eller ljudillustrationer, och vidare behandlas
uppträdande i talarstolen, andning, uttal och fonetik m.m.
Jämnlöpande med den praktiska handledningen analyserar
förf. skälen för och emot olika alternativ och ger därmed
en livfull och saklig bakgrund åt sin framställning.
I andra delen har förf. sökt att karakterisera olika slag
av anföranden: det informerande, propagerande och
berättande föredraget, introduktion och avtackning av talare,
middagstal och diskussion, och ger differentierade råd för
dessa olika tillfällen. Man kan vara tveksam om, i vad
mån en sådan åtskillnad är verklig eller artificiell. Är det
icke så, att det som är bra i ett informerande föredrag
icke skämmer det propagerande föredraget — och vice
versa? Icke heller är det till nackdel för någon av dessa
två arter, om framställningen är livfull liksom i det
berättande föredraget. Och är det icke just en av den svenska
talarens hämningar, att han tror att t.ex. ett upplysande
föredrag icke får vara livfullt (och allra minst
entusiastiskt) och att ett middagstal nödvändigtvis skall vara
skämtsamt? Därmed dock icke sagt, att förf. pläderar för en
sådan uppfattning — de råd som hon ger i rikligt mått
strävar i helt motsatt riktning.
Boken avslutas med några exempel (bl.a. ett par
radioföredrag av imponerande hög klass), en plan för en
studiecirkel i muntlig framställning samt allra sist
litteraturanvisningar.
Att förf. lever som hon lär, och alltså även skriver
mycket bra, kan till slut konstateras. Boken är alltså både
nyttig och underhållande. sah
Bokens typografi, av Sten Lagerström. Bröderna
Lagerström, Stockholm 1950. 150 s., 80 fig. 9,50 kr.
I denna trevliga handledning har förf. enligt förordet velat
ge en samlad framställning av alla de olika element, som
gemensamt samverkar till att konstituera boken och
därmed ge en orientering om de fundamentala synpunkter,
som måste beaktas vid den goda bokens planering och
typografiska gestaltning.
1 enlighet härmed behandlar förf., efter en kort historisk
inledning, bokens allmänna planering med hänsyn till dess
olika funktioner — t.ex. som nyttobok, roman eller
bildverk. Förf. har på ett lyckligt sätt undgått den
schemati-sering, som denna uppdelning av ämnet kunde fresta till,
och ger tvärtom många goda synpunkter och nyttiga råd.
Förf. är icke heller någon dogmatisk typografikonstens
teoretiker; hans mer än tjugoåriga praktiska
konstförvant-skap har i stället givit honom en med tolerans för andra
riktningar omfattad tro på det enkla och rättframma — en
lära som för övrigt har fått ett mycket vackert uttryck i
hans egen hoks utstyrsel.
I följande avsnitt går förf. mera i detalj in på
bestämningen av bokens format och visar även här sin vidsynthet
vid behandlingen av de standardiserade pappersformaten.
Därefter ger han goda råd vid val av papper, och sin
korta handledning i valet av bokstavsformer avslutar han
med att plädera för en välbehövlig rationalisering av
tryckeriernas urval av stilgarnityr.
Bokens sista avsnitt ägnas åt utformningen av titelarket
och textsidan, och även här gör sig förf. till tolk för en
lugn och sober typografi, vilken säkerligen är den som ger
ett optimum av praktiska och estetiska förtjänster. I varje
fall torde den knappast misslyckas, som utformar en bok
efter det enkla men dock detaljerat utformade recept, som
förf. här ger.
Boken avslutas med en litteraturförteckning; tyvärr har
förf. försummat att exemplifiera sina goda råd om hur ett
register bör ställas upp genom att förse sin egen bok med
ett sådant. Detta är också i stort sett den enda anmärkning,
som man kan rikta mot boken. Möjligen kan man tvista
om riktigheten av förf:s tes, att boken skulle vara den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
