Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - Richard Smedberg †, av Pedro Hellström - Hänt inom tekniken - Betygsfordringarna för teknisk licentiatexamen - En kurs för stadsplanetekniker - Tredje Världspetroleumkongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
TEKNISK TIDSKRIFT
Richard Smedberg †
Richard Smedberg — alltsedan 1899 ledamot av Svenska
Teknologföreningen — civilingenjör SVR och
överstelöjtnant VVK har slutat sin arbetsfyllda rika levnad. Den
27 oktober 1950 nådde oss det oväntade och smärtsamma
budskapet. För mindre än fem månader sedan hade vi
glädjen att få hedra honom på hans 70-årsdag.
Han föddes i Ludgo, Södermanland, men genomgick sina
läroverksår vid Norra Real i Stockholm, varifrån han som
student fortsatte sin utbildning vid KTH, där han 1903
avlade sin civilingenjörsexamen som väg- och vattenbggare.
Vattenkraftens tillvaratagande i industriell skala var vid
sekelskiftet en mäktig uppgift i vardande och denna
uppgift ägnade Richard Smedberg sitt liv som tekniker. Han
låste emellertid icke fast sig vid ritbord eller byggnadsplats,
ehuru han hos Ingenjörsfirma Unander & Jonson och
Vattenbyggnadsbyrån samt som förste posthavande
ingenjör vid Gullspångs vattenkraftanläggning under åren 1903
—07 tillgodogjorde sig såväl konstruktörens som
byggarens erfarenheter. År 1908 finner vi honom hos den
nyinrättade Hydrografiska Byrån, där han blev förste
stats-hydrograf 1918. Från 1919 till pensionsåldern 1945 verkade
han inom Österbygdens vattendomstol.
Men vad allt uträttade väl icke Richard Smedberg
utanför de nu angivna huvudlinjerna! Statens fiskeriingenjör,
sakkunnig hos Jordbruks-, Finans- och
Justitiedepartementen, Järnvägsstyrelsen, Kammarrätten,
Kommerskollegium, Riksbanken, Socialstyrelsen, Statens
Organisationsnämnd — detta endast ett axplock ur hans arbetsbok.
Särskilt omnämnande kräver hans värdefulla insats inom
flottningsväsendet.
Vad nu anförts utgör emellertid endast en sida hos
Richard Smedberg — den skicklige ingenjören. Bakom det
skapande verket såg han än mera intresserad den
skapande människan. Ty han var en djupt kännande humanist
med genomträngande blick för det personliga i tillvaron.
En sådan karaktär blir aldrig passiv ledamot i de
föreningar, till vars syften han ansluter sig. Richard
Smedberg var städse villig att påta sig arbetsbördor inom
de många sammanslutningar han tillhörde. Som stiftare
deltog han som den förste ordföranden under tio år i
Norra Realarnes Förening. Han glömde aldrig sitt gamla
läroverk. När Svenska Väg- och Vattenbyggares
Riksförbund bildades blev han likaså dess förste
ordförande. Närmast ligger här till att tacka för hans värdefulla
medverkan inom Svenska Teknologföreningen i vars
styrelse han deltog under tvenne perioder och därtill var
dess sekreterare år 1914. I ännu större omfattning deltog
han i dess avdelnings för Väg- och Vattenbyggnadskonst
verksamhet och i dess styrelse. Under treårsperioden 1936
—38 var han dess högt värderade ordförande och hans
namn står för all framtid ingraverat i avdelningens
ordförandeklubba.
Men icke nog härmed! Richard Smedberg hade förmågan
att i tal som skrift klart, värdigt och stilistiskt fulländat
bruka och forma vårt svenska språk; icke endast i fråga
om tekniska sakförhållanden utan även i fråga om
skildring av människor och historiska skeden. Han har lämnat
oss ett stort antal värdefulla skrifter på nyssnämnda
ämnesområden. Inom Svenska Teknologföreningen och vår
VoV-avdelning drog vi stora växlar på dessa hans
värdefulla egenskaper. Under tvenne perioder, 1909—1920 och
1939 fram tills nu, alltså under sammanlagt 24 år, har han
axlat kappan som vår fackredaktör i Teknisk Tidskrift —
en uppgift som han fullföljt med den äran.
Richard Smedberg har nedlagt sin penna! Sörjande men
tacksamma står vi nu vid hans bår. Och alla de minnen
han lämnat oss av vänfasthet, rättrådighet och av ett
varmt klappande hjärta, dem skall vi i vördnad och med
innerlig tacksamhet allt framgent bevara. Ljus lyser Din
rika personlighet för oss! Pedro Hellström
Hänt inom tekniken
Betygsfordringarna för teknisk licentiatexamen
beskrivs ingående i en 79-sidig broschyr, utgiven av KTH.
Behörig att avlägga teknisk licentiatexamen är den, som
har avlagt avgångsexamen vid svensk teknisk högskola.
Examen avlägges i minst två av professor företrädda
ämnen (Kollegienämnden beslutar i varje särskilt fall om
tillåtna ämneskombinationer). Ett av ämnena skall vara
huvudämne. I detta skall den studerande erhålla minst betyget
"med beröm godkänd" och ha författat en vetenskaplig
avhandling. Denna skall vara av så högt vetenskapligt värde,
att den förtjänar att publiceras i fackpressen.
Om licentiatsarbetets experimentella del med större fördel
anses kunna utföras på en annan institution eller ute i
industrin, får detta ske, om examinator kan beredas
tillfälle att följa arbetets gång och icke helt eller delvis
av-händer sig ansvaret för dess bedömning.
För betyget "godkänd" är fordringarna i licentiatexamen
i huvudsak de som krävs för "med utmärkt beröm
godkänd" och "berömlig" i civilingenjörsxamen; härtill
kommer i vissa fall specialfordringar, t.ex. på förkunskaper,
samt fordran att den studerande skall fullgöra en
litteraturgranskningsuppgift. Kursomfattningen till
licentiatexamen bör vara avpassad för normalt fyra terminer full
studietid, räknat från civilingenjörsexamen, under
förutsättning att den studerande i civilingenjörsexamen har
erhållit minst med "utmärkt beröm godkänd" i de båda
ämnen, som licentiatexamen skall omfatta.
En kurs för stadsplanetekniker började den 16 oktober
1950 vid Högre tekniska läroverket i Stockholm. Kursen,
som skall pågå åtta veckor, är anordnad av Överstyrelsen
för yrkesutbildning i samråd med Byggnadsstyrelsen och
upplagd efter i huvudsak samma riktlinjer som en
motsvarande kurs våren 1949. Eleverna skall ha genomgått
byggnadsteknisk eller husbyggnadsteknisk linje vid högre
tekniskt läroverk eller äga annan lämplig utbildning. I
kursen deltar ett trettiotal elever.
Denna kursverksamhet utgör ett led i strävandena att
tillvarata arbetskraften på det stadsplanetekniska området
hos såväl statliga och kommunala organ som
konsulterande fackmän och firmor. Stadsplanetekniker, som har
erhållit dylik kursutbildning, beräknas kunna från de få
fackmän med högre utbildning, som nu finns, avlasta
åtskilligt rutin- och detaljarbete.
Tredje Världspetroleumkongressen hålles i Haag den
28 maj—6 juni 1951. Organisationen har anförtrotts
Petroleumsektionen vid Koninklijk Instituut van Ingenieurs i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
