Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Statistiska synpunkter på utmattningshållfastheten, av Waloddi Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. S—N-sambandet för Pi=0,50 vid roterande böj- Fig. 4. S—N-sambandet för P\=0,80 vid roterande
böj-utmattningsprov med Bofors-stålet FR86 (TS=z84,5 utmattningsprov med Bofors-stålet FR86 (TS\=8t,4
kplmm*, S i=3S,0 kplmm2, kt= 3,63 ■ 10~\ m\=3,91). kplmm2, S i= 39,0 kplmm2, Jt,= 3,63 ■ 10’*, m = 3,86).
ställande sätt återge en försöksserie av Wallgren2
med följande ekvation
TS — S
= 1 — <P (a log iV + c)
(2)
där vänstra membrum är en "normaliserad"
spänning, som då S är lika med
utmattningsgränsen S antar värdet noll och för S lika med
draghållfastheten TS antar värdet 100 %.
Symbolen anger Gausska felfunktionen och a och
c är parametrar.
För att slippa ifrån Gauss-funktionen, som vid
användningen kräver ett tabellverk, har jag
modifierat högra membrum och sätter
.-A-(logiV)"
TS — S
(3)
Ekv. (1) är ett specialfall av ekv. (3), som
erhålles genom att sätta m — 1. Man bör här anse
TS vara en parameter, som icke nödvändigtvis är
identisk med draghållfastheten.
Tillämpas ekv. (3) på median-värdena i tabell 1,
erhålles kurvan för P = 0,50 enligt fig. 2, var-
Fig. 3. S—N-sambandet för P = 0,10 vid roterande
böj-utmattningsprov med Bofors-stålet FR86 (TS\—8i,5
kplmm’, S = 36,0 kplmm’, k i= 3,63 ■ 10’*, m c= i,00).
vid koordinaterna valts så, att kurvan blir en
rät linje. Det värde på parametern TS, som
ger den bästa anpassningen, visade sig vara
84,5 kp/min2, vilket är samma värde, som
erhölls vid ett normalt dragprov. Man skulle
snarast väntat sig, att parametern haft ett något
högre värde än draghållfastheten. Fig. 3 och 4
visar resultaten för P = 0,10 resp. P = 0,80, dvs.
för första och näst sista kolumnen i tabell 1.
Fig. 5 visar en tillämpning av ekv. (3) på
ovannämnda undersökning av Wallgren.
Överensstämmelsen är här ändå bättre än i föregående
exempel, trots att antalet prov endast är 3 för
varje belastning med undantag för belastningen
± 25, där antalet prov var 5. Förklaringen ligger
möjligen däri, att den rektangulära provstaven
hade ett borrat hål för åstadkommande av
spänningskoncentration.
Tabell 3 visar en jämförelse mellan beräknade
och uppmätta värden på log N med användning
Tabell 3. Uppmätta och beräknade värden på log N vid
olika belastningar. (Roterande böjutmattningsprov med
Bofors-stålet FR 86)
TS = 84,5 kp/mm3 = 36,0; S2,= 38,0; ^,= 39,0
k= 3,63 X 10"4 4,00; nu= 3,91; nv= 3,86
±s 1 2 3
kp/mm® P = = 0,10 P,= = 0,50 P = 0,80
log N log N log N
upp- beräk- upp- beräk- upp- beräk-
mätt nat mätt nat mätt nat
40 5,97 6,00 6,66 6,63
42 5,71 5,74 6,05 6,21 6,39 6,56
44 5,53 5,53 5,98 5,93 6,30 6,21
46 5,53 5,35 5,87 5,71 5,96 5,95
48 5,24 5,19 5,44 5,51 5,83 5,73
50 5,06 5,04 5,28 5,34 5,91 5,53
52 4,94 4,90 5,20 5,18 5,44 5,36
55 4,76 4,70 4,87 4,95 5,12 5,12
60 4,20 4,37 4,61 4,59 4,90 4,73
65 4,00 4,05 4,26 4,23 4,76 4,35
70 3,57 3,68 3,87 3,84 4,05 3,94
75 3,29 3,27 3,38 3,39 3,46 3,47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
