Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Statistiska synpunkter på utmattningshållfastheten, av Waloddi Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1063
Fig. 5. S—N-sambandet
för Cr—Mo stål vid
växlande drag- och
tryck-belastning med
medel-spänningen noll (TS t=10ti
kplmm2, S\=20 kplmnv,
ki= 4,4 • 10~’, m <= 2,40
(enl. Wallgren).
Fig. 7. £—P-sambandet
vid roterande
böjutmatt-ningsprov med
Boforsstålet FR86 u,= —0,50,
£oi= + 0,57, m i= 2,413).
av ekv. (3) och de i tabellen angivna
parametrarna.
En granskning av fig. 2—5 visar, att den
använda formeln återger försöksresultaten på ett
mycket tillfredsställande sätt. Vid en diskussion
våren 1950 framfördes den åsikten, att detta till
en del skulle bero på användandet av
loglog-funktionerna, eftersom logaritmen för ett tal är
mycket mindre än talet självt och loglog således
ändå mycket mindre. Genom införandet av
loglog-värdena skulle man därför operera med så
små värden, att eventuella avvikelser icke skulle
komma till synes. Denna anmärkning är riktig,
endast om man i samtliga fall använde samma
skala vid den grafiska framställningen. Men det
gör man naturligtvis icke, utan man väljer
skalan så, att man får kurvan att uppta så stort
utrymme, som man av praktiska skäl kan
tilllåta sig.
För att belysa denna fråga visas i fig. 6
kurvorna från fig. 2—4 samt observationerna från
fig. 2 i det vanligare koordinatsystemet S-log N.
Om vi då jämför fig. 2 och fig. 6, finner vi, att
rutnätet i vågrät riktning i ena fallet omfattar
intervallet 0,50—0,86 och i andra fallet
intervallet 0—10. Vidare ligger motsvarande
observationer, jämförda punkt för punkt, naturligtvis
Fig. 6. Utmattningskurvor vid roterande
böjutmattnings-prov med Boforsstålet FR86.
alltid på samma sida om den teoretiska kurvan
i de båda framställningarna, och avvikelserna
är icke på något sätt maskerade av
loglog-framställningen — snarare tvärtom, ty ögat märker
lättare en avvikelse från en rät än från en krökt
linje. Härtill kommer den rent praktiska
fördelen, att det är mycket enklare att på fri hand
dra en rät linje, som ansluter sig till
observationerna än en kurva, som ju förutsätter en
numerisk beräkning av värdena för varje
parameterpar (k, m). I förra fallet kan även minsta
kvadratmetoden direkt tillämpas.
Extrapolering av P —> O
Den andra utvidgningen av S—iV-fältet,
nämligen till gränsen P = 0, kan erhållas genom en
extrapolering antingen i horisontell eller i
vertikal riktning.
Första alternativet förutsätter en lämplig
fördelningsfunktion för log A7 och som sådan väljer
vi försöksvis
P = l — e-\-^-) (4)
Av tabell 1 framgår, att avvikelserna från
medelvärdet av log N icke uppvisar någon signifikativ
gång med växande belastning. Av denna
anledning har samtliga differenser £ = x — x, där
Fig. 8. Fördelning av £ vid roterande böjutmattningsprov
med Boforsstålet FR86 — 0,50, £oi= + 0,57, m i=
2,413).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
