- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1092

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Konstruktion av ekofria akustiska mätrum, av Ove Brandt och Torsten Hagman - Big Creek kraftstationen nr 4, av G Lbg - Davis-dammen, av G Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108-4

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 14.
Kontroll av
av-avståndslagen i
rummet, fig. 12,
mätningarna
är utförda
efter en
diagonal, parallell med
golvet.

Fig. 14 visar kontrollmätningarna av avståndslagens
giltighet. Även för detta rum finner man störst avvikelse från
avståndslagen inom ett mellanfrekvensområde, här störst
vid 1 500 p/s. Samma mätapparatur som för det stora
rummet hade använts, och anomaliteten förorsakas
antagligen i bägge fallen av mättekniska svårigheter på grund
av olämplig ljudkälla vid mättillfället.

Litteratur

1. Olson, H F: Elements of acoustical engineering. New York 1940,
s. 305.

2. Meyer, E, Buchmann, G & Schoch, A: Eine rieue
Schall-Schluckanordnung hoher Wirksamheii und der Bau eines
schallge-dämpften Raumes. Akust. Z. 5 (1940) s. 352.

3. Beranek, L L & Sleeper, H P: The design and construction
of anechoic sound chambers. J. acoust. Soc. Amer. 18 (1946) s. 140.

4. Brüel, P V: Rörmetodens anvendelse i akustiken. Ing.-vidensk.
Skr. 1945 nr 1.

Rig Creek kraftstationen nr 4 gör det möjligt för
Southern California Edison Co att leverera 2 750 milj. MWh
under ett normalt år. Kostnaderna för kraftstationerna och
överföringsledningarna uppgår till 258 $/kW. Vid Big
Creek nr 4 uppföres nu en 76 m hög betongdamm.
Vattnet ledes genom tunnlar, 7,3 m i diameter, sammanlagt
3,2 km och en helsvetsad ståltub, 4,6 m i diameter, till ett
maskinaggregat på 42 MW. Strömmen upptransformeras
till 230 kV för transport 420 km till Los Angles-området.
Betongarbetet är nu ungefär halvfärdigt; erforderligt
material tas från tunnelarbetet; största stenstorlek 15 cm.
Tunneldrivningen har skett huvudsakligast från ena änden
och har hittills hunnit 950 m i hård granit med i medeltal
lim per dag. Borrvagnen bär 13 borrmaskiner; ca 95 hål
borras per salva; i medeltal har åtgått 2,05 kg dynamit
per ms berg (W L Chadwick i Civ. Engng maj 1950).

G Lbg

Davis-dammen i Colorado är nu i huvudsak färdig.
Under arbetets gång har oförutsedda förhållanden i avseende
på vädret, grundens beskaffenhet och materialtillgång
närmast efter kriget medfört åtskilliga konstruktionsändringar.

Avloppskanalen, som är nedsprängd i berg, skulle ha
23 m bottenbredd och släntlutningen 2 : 1 med 45 cm
betongbeklädnad, men då berget var alltför löst och ras
kunde befaras, ändrades bottenbredden till 15 m och
släntlutningen till 1:1. Betongbeklädnaden sträcker sig endast
till 90 m uppströms utskoven och sprutades 15 cm tjock,
armerades med wire nr 10 i 15 cm maskor förankrade med
16 mm järn, inborrade 90 cm i berget med 15 cm
centrumavstånd.

Avloppet genomkorsas nära intaget och utskovspartiet av
flera skölzoner och en djup erosionsklvfta. För att få
pålitlig grund fick därför intaget svängas till ett bättre läge,
varjämte berget groutades. Skölzoner vid norra änden av
maskinstationen utgrävdes och återfylldes med betong
(fig. 1). Flyttningen av intaget medförde, att
tilloppstuberna helt måste omkonstrueras. Under tiden göts
omgivande konstruktioner med åttkantiga ursparingar för
ståltuberna, vilka transporterades till rätt läge på spår
från nedre änden. Därefter inpumpades betong för
tubernas fastgjutning. Sedan denna betong hårdnat injekterades
cementbruk mellan ny och gammal betong. Tubernas
skarvar svetsades och kontrollerades medelst röntgen.

Fångdammen för flodens avledande utfördes av massor
från de olika byggnadsschakten. Härmed nådde man 45 m
ut i floden, över återstående öppning, ca 107 m, byggdes
en pålbro. När dämningen skulle verkställas, var
vatten-föringen 130 m3/s till omloppskanalen och 570 m3/s i den
naturliga flodfåran. Man började med att låta femton
10,7 m3 bottentömmande vagnar i snabb takt cirkulera
mellan schaktet och tippen i flodfårans djupaste parti.
Efter 30 h verksamhet hade man endast lyckats minska
flödet till 480 m3/s. Så började man tippa alla massor
mellan endast ett par av brobockarna, växelvis från
vardera stranden. Efter 15 h arbete återstod en 7,6 m bred
öppning, som genomsläppte 300 m3/s, men medan
vagnarna hämtade mer fyllning, vidgades öppningen till 15 m.
Stenblock om 0,75 m3 följde med strömmen. Man utlade
då stålkonstruktioner mot brons uppströmssida, varigenom
vattenhastigheten nedsattes så mycket att
fyllnadsmassorna icke spolades bort. Sammanlagt uttippades 20 000 m=;
det hela tog 53 h. För torrläggning av arbetsplatsen
användes ett omfattande system av brunnar (Tekn. T. 1948
s. 788).

Jordfyllningen i dammen består av tre olika zoner; zon 1
utgör kärnan och består av tät jord och höll 2 % högre
fuktighet än den som ger högsta täthet. Den packades
genom vältning tolv gånger i 15 cm lager av fårfotsvältar.
För att hålla jämn fuktighet användes specialmaskiner,

Fig. 1. Skölzon vid Davisdammen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free