Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Davis-dammen, av G Lbg - Mount Morris-dammen, av G Lbg - Jättekupol av aluminium, av Rg - Världens största segmentluckor, av G Lbg - Bortskaffande och utnyttjande av tyska ruiner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1350
1093
av vilka en traktordragen multipelplog ansågs bäst. Zon 2
innehöll mycket sten och vältades i 36 cm lager. Vid
fyllning till 55 m höjd hade zon 2 satt sig 27,5 cm men zon 1
91 cm. Materialet i zon 3 utlades i 60 cm skikt utan annan
vältning än transportfordonens.
Betongen skulle vid gjutningen icke vara varmare än
27°C, vilket klarades med hjälp av en kylanläggning, som
kylde flodvatten till ö°C eller tillverkar is. Högsta
istill-sats var 60 kg/m3 betong. Kylrör ingöts i alla grova
betongkonstruktioner (H F Bahmeter i Civ. Engng maj
1950). G Lbg
Mount Morris-dammen är belägen i en 90 m djup
kan-jon i Genesee River, NY. Grunden består av lerskiffer,
överlagrat av ett 0,45 m kalkstenslager. Dammen, av
gravitationstyp, är 75 m hög med 308 m krönlängd. På
ned-strömssidan är bottnen beklädd på 72 m längd mellan
16,6 m höga ledmurar. Avbördningen sker genom nio
1,5 X 2,1 m slussluckor. Vid norra landfästet finns två
öppningar med 6 m diameter för framtida tilloppstuber.
I dammen finnes vid grunden en genomgående 1,8 m bred
inspektionsgång, från vilken man skall göra borrningar
och injekteringar i berggrunden.
För schaktningar i floden prövades först ett mudderverk
med 25 cm skopor, som emellertid var för små för det
grovsteniga materialet. Stränderna nedströms dammen
rensades från jord medelst traktorer med schaktblad, som
makade ned jorden utför slänterna; den lastades därefter i
truckar och släpades bort till tippen. Blöt jord bortfördes
av släpskopor. Sprängningen av skiffern vållade ingen
svårighet. Borrhastigheten var 0,6 m/min. Sprängningen
erfordrade 0,45 kg 40 % dynamit per m3 berg. Fångdamm
utfördes av den i USA vanliga typen med cirkulära celler
14,5 m i diameter och placerade med 16,3 m
centrumavstånd. Den byggdes först över halva älven för första
byggnadsstadiet och flyttades därefter till den andra
hälften. Till de 20 cellerna erfordrades 2 800 t stålspånt med
9,2—15,0 m längd, de nedslogs i bottenjorden högst 6 m.
Till fyllning i cellerna användes material från flodbottnen.
Betonggruset levererades av en underentreprenör från ett
grustag 42 km från byggnadsplatsen. Utrustningen i
grus-stationen bestod av en 1,23 X 1,53 m käftstenkross, en
0,5 m roterande kross, ett 1,84 0 X 3,78 m och ett 1,53
(J) X 3,78 m sorterverk samt ett antal transportörer och
fickor. Transporten till dammläget sköttes av en särskild
entreprenör. Stenen, 2—18 cm, fraktades med 15—20 t
dumpvagnar. Inom betongstationsområdet användes 17
bandtransportörer med 0,43—1,07 m bredd. Tre
betongblandare à 3 m3 lämnade betongen till dubbla 6 m3
transportkärl, som fördes till gjutplatsen av en linbana. Kärlets
båda avdelningar kunde tömmas var för sig. De
horisontala gjutfogarna rengjordes ibland genom sandblästring
(W V Greeley i Civ. Engng sept. 1950). G Lbg
Jättekupol av aluminium. En del av den stora
nationella utställningen "Festival of Britain 1951" (Tekn. T.
1950 s. 725) kommer att inrymmas i en nyuppförd
kupolbyggnad, "Dome of Discovery". Kupolen är världens
största: 111 m diameter, täckande nära 10 000 m2, drygt 14 m
pilhöjd (byggnadens totala höjd är 27 m). Kupolen vilar
på stålsträvor, vilka i sin tur uppbär en ringformad
stålbalk, som utgör upplag för kupolens bärande system. Detta
består primärt av tre i vertikalled cirkulära huvudbalkar
(fackverk med triangulär sektion) samt sekundärbalkar,
åsar och taktäckning, allt av en legering av aluminium
med 1 \% Si, 0,6 % Mg och 1 % Mn (Brit. Engng okt.
1950). Rg
Världens största segmentluckor anser sig
amerikanarna ha utfört vid Horseshoe Dam vid Phoenix, Ariz. För
att kunna avbörda 7 000 m3/s finns i dammen tre utskov,
reglerade med segmentklaffluckor med 7,9 m höjd och
34,8 m bredd. Stödpelarna befinner sig bakom och i luck-
Fig. 1. Automatisk segmezitlucka vid Horseshoe Dam i
Arizona.
öppningarna, vilket medför betydligt förbättrad
avbörd-ning. Luckorna sträcker sig kontinuerligt över tröskeln
med 104,4 m bredd. Varje lucka är upplagd på tvenne
tappar i stödpelare, som placerats på 1/5 av luckbredden. På
nedströmsändan av luekarmarna finns motvikter.
Luckorna manövreras alla tillsammans eller var för sig.
I allmänhet är driften automatisk, reglerad av
uppströms-vattenståndet, men luckorna är även utrustade med
eldrift. Då motviktskammaren, som står i förbindelse med
uppströmsvattenytan, fylles, lyftes motvikten A, som
balanserar mot luckans motvikt (fig. 1), så att luckan kan
öppnas. Förbindelseledningarna mellan
uppströmsvattenytan och motviktskammaren passerar en central
kontrollanläggning. Ventilen B påverkas av en flottör i
motviktskammaren (Eng. News-Rec. 14 sept. 1950). G Lbg
Bortskaffande och utnyttjande av tyska ruiner. När
fientligheterna upphörde 1945 stod man inför stora
arbetsuppgifter i många av Tysklands städer. I Frankfurt
a.M. fanns sålunda ruinhögar på sammanlagt ca 13 milj.
m3, ty av stadens 44 559 hus var 35 876 mer eller mindre
skadade, och av dessa var 12 132 krossade till 70 %
eller mer.
Den mest angelägna uppgiften var att frilägga gatorna,
men man beslöt att från början planera arbetet så, att
det undanröjda materialet kunde utnyttjas. Härtill
fordrades en fabriksanläggning och en till denna ansluten
upplagringsplats. Något lämpligt utrymme härför fanns ej
inom staden, utan man valde en plats i dess östra utkant,
där utom fabriken en lagersilo på 800 000 m3 fick plats.
Man försökte några veckor använda handröjning med
frivillig arbetskraft, men denna metod visade sig oekonomisk,
framför allt därför att transportmedlens kapacitet ej
kunde utnyttjas till fullo på grund av ofrånkomlig väntetid
vid lastningen. Därför övergick man till användning av
grävmaskiner. Vid röjning av gator erhölls härvid bästa
resultat med en skopvolym på 0,8—1,0 m3, men på trånga
arbetsplatser visade sig små maskiner med 0,38 in3
skopvolym synnerligen händiga.
Det bästa transportmedlet var utan tvivel lastbilar, men
man hade icke tillräckligt många sådana för att på rimlig
tid transportera materialet till utkanten av staden. Man
ordnade därför flera tillfälliga upplagsplatser inne i staden,
och från dessa byggdes en järnväg med 90 cm spårvidd
ut till fabrikstomten. För transporterna på denna hade
man nio ånglokomotiv på 160—230 hk, som drog
tippvagnar på 6 m3 och stora, öppna vagnar med 15 m3
lastrum. Största transportkapaciteten var 2 000 m3/dag och
25 000 m3/månad. Den senare prestationen hade tydligen
kunnat höjas, men det fanns ingen orsak att göra detta.
I april 1949 kunde fabriken för materialets upparbetning
köras i gång och i juni samma år var alla gator frilagda.
Dessa förhållanden inverkade på transporterna. Tillgången
på lastbilar hade vidare blivit så stor, att transport direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
