Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 december 1950 - Framgångar och misslyckanden på järnsvampsfronten, av Sven Eketorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1133
Tabell 1. Värme förbrukning per ton järn (Fetot) i
produkten för olika processer
Koks Koks- Sten- El- Brutto Åter Netto
stvbb kol kraft i avgas
milj. milj. milj.
kg/t kg/t kg/t kWh/t kcal/t kcal/t kcal/t
Koksmasugn,
USA ...... 860 5,7 2,6 3,1
Domnarfvet 620 4,1 1,5 2,6
Tysland—
Hole ...... 145 285 2 640 4,9 1,7 3,2
Wiberg—
Söderfors . . 230 900 2,3 2,3
Höganäs ... 570 125 4,1 4,1 [-Vätereduktion-]
{+Väte-
reduktion+} . . 6 500 5,6 5,6
Antagna värmevärden: avgaser: kcal/m3 m3/t
kcal/kg tackjärn
koks ..................... 6 650 Koksmasugn, USA 890 2 830
stenkol ................... 6 650 Domnarfvet ...... 670 2 120
koksstybb ................ 5 850 Tysland-IIole .... 2 580 650
Det lyckades dock aldrig att helt undvika
klibbning och det var därför heller icke möjligt att
uppnå störningsfri drift under någon längre tid.
Kalling-processen använder överskott av koksgrus
och kringgår på så sätt klibbningen men tycks
dock icke helt ha kunnat undvika att svampen
häftar vid de i chargen nedsänkta elektroderna.
Den enda processen där man kan vara absolut
säker på att icke besväras av
klibbningstenden-ser är Höganäs- och Norsk Staal-processerna, av
vilka den senare dock på andra grunder ej varit
framgångsrik. Detta förhållande är en av de
stora fördelarna med Höganäs-processen och gör
den mycket pålitlig och okänslig mot
förändringar i reduktionstid och temperatur. Man
skulle kunna tänka sig en process, där malmen
eller sligen rör sig i förhållande till muffelväggen
under reduktionen, men då måste man också
sörja för att ett betryggande skikt av
reduktionsmedel befinner sig mellan svamp och ugnsvägg.
Svavelrening
Jämfört med kokstackjärnet har järnsvampen
den fördelen att det är möjligt att uppnå låga
svavelhalter i slutprodukten även med normala
svavelhaltiga bränslen såsom koks med 0,5—
1,0 % S. Höganässvampen håller normalt 0,010 %
S, om svavelrena sliger reduceras. Vid högre
svavelhalter i malmen kan man räkna med en
desulfurering av 60—80 %. Detta tycks dock
endast gälla för de fall, att malmen ej innehåller
fri kalk, som binder svavel från koksen under
bildning av CaS, vilken förening är svår att på
enkelt sätt avlägsna från svampen. I
Wiberg-Söderfors-processen kan svavelhalten alltid
hållas låg. Den framtida processen kommer att
arbeta med kokskarburator och då är det
nödvändigt att låta reduktionsgasen passera genom
ett kalkfilter före inträdet i schaktet. Tabellen
visar några exempel på avsvavling i
Wiberg-Söderfors-processen, där träkol och intet
kalkfilter använts. I Kalling-processen blandas sligen
med koksstybb, varigenom svavelhalten blir hög
och en extra svavelreningsoperation är
nödvän-dig.
Malm
S %
Järnsvamp
S % Fe/o/ % Fe™/ %
Steep Röck, Kanada . . 0,043 0,008 90 82
Kiruna A ............. 0,040 0,008 92 83
Kulsinter ............. 0,080 0,009 90 80
Värmeförbrukning
Det antas allmänt, att järnsvampsprocesserna
har låg värmeförbrukning per ton svamp, och
att de i detta hänseende är överlägsna t.ex.
tackjärnsmetoderna. Att detta icke är en generell
sanning illustreras av tabell 1, i vilken några
data för olika processer sammanställts.
Wiberg-Söderfors-processens kaloriförbrukning
är som synes utomordentligt låg och man har
här kommit så nära den teoretiskt uppnåeliga
förbrukningen, som det gärna kan vara möjligt.
Höganäs-processens bränsleekonomi är icke så
gynnsam även om dess bruttokaloriförbrukning
ligger under den för smältprocesserna. Det anses
allmänt som ett oeftergivligt villkor för
järnsvampsprocesserna, att deras totala kaloribehov
bör vara så lågt som möjligt så att all tillgänglig
värme förbrukas i processen själv. Detta är
naturligt, enär en av drivkrafterna för
järnsvampen har varit bristen på bränsle i landet.
Det bör understykas, att tabellen endast ger
uppgift om kaloriförbrukningen och icke om
kostnaden för kalorierna från de olika
energikällorna. Det är sålunda fullt möjligt, att
kostnaden för bränslet i t.ex. Höganäs-processen är
Fig. 3. Kallings
rullugn för [-järnsvampsframställning.-]
{+järnsvamps-
framställning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
