Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1950 - Inkomster och förmögenheter bland personer med studentexamen, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1155
emedan siffrorna för de två äldre årgångarna bäst anger
den inkomststandard, som skilda grupper intellektuella
har under större delen av den tid, de gör sina insatser i
samhället på slutliga platser. Man bör vidare komma ihåg,
att uppgifterna om de taxerade inkomsterna för personer
i skilda yrken har mycket skiftande värde. För dem som
t.ex. är anställda i offentlig tjänst ger de deklarerade
inkomstuppgifterna säkra upplysningar om den verkliga
inkomststandarden, medan för en del fria yrkesgrupper de
taxerade inkomsterna är ett betydligt sämre uttryck för
den verkliga inkomststandarden.
De som har avlagt examen vid fackhögskolor (inklusive
läkarna) har genomgående de högsta inkomsterna, medan
de som har studerat vid universitet och högskolor men
slutat utan examen (och sedan ej skaffat sig annan
akademisk utbildning) har de lägsta inkomsterna.
Läkarna har i de två äldre årgångarna de ojämförligt
högsta inkomsterna av samtliga utbildningsgrupper. I
årgång 1930 har däremot tandläkarna högre inkomster än
läkarna, vilket får ses i samband med att tandläkarna vid
tidpunkten för uppgiftsinsamlingen hade varit ute i
förvärvsarbete ungefär dubbelt så länge som läkarna.
Tandläkarna visar för övrigt den mest överraskande
inkomstserien vid jämförelse mellan de tre studentårgångarna;
årgång 1910 har de lägsta och årgång 1930 de högsta
medianinkomsterna. Speciellt förvånar den låga siffran för
årgång 1910. En förklaring till att äldre tandläkare
verkligen har lägre taxerade inkomster än yngre, är att de
äldre gör större avsättningar för egen pensionering. En
annan förklaring är, att äldre tandläkare har mindre
praktik än de i fyrtioårsåldern, vilket i sin tur väl närmast
beror på den starka förslitningen av yrkets utövare.
Skillnaden i medianinkomst mellan fil. doktorer och
personer med lägre filosofisk examen visar, att det tydligen
lönar sig att disputera. Fil. doktorer i de två äldre
årgångarna har 3 000—4 000 kr. mer i årsinkomst. Antar man att
denna skillnad gäller under tjugo år betyder det bortåt
70 000 kr. mer i sammanlagd inkomst för doktorerna än
för de övriga.
Folkskollärarna bland studenterna har i alla tre
årgångarna de lägsta medianinkomsterna av alla med någon
examen utöver studentexamen.
Förmögenhet av minst 100 kr. hade deklarerats av 69, 62
resp. 49 <Vo av samtliga studenter i de tre årgångarna.
Bland samtliga män i hela riket i motsvarande åldrar hade
48, 40 resp. 29 °/o någon förmögenhet (år 1945). Förmö-
genheterna var betydligt större bland studenterna än bland
deras jämnåriga i städerna, vilket visas av följande
uppställning av förmögenheternas medianvärden i kr.:
55—60-åringar 45—50-åringar 35—40-åringar
Studenter ............. 28 000 20 000 13 000
Jämnåriga stadsbor ... 9 300 6 600 4 900
Av samtliga män i hela riket med förmögenheter var ca
4 °/o studenter. Med stigande förmögenhet växer
studenternas relativa antal från ca 2 %> i lägsta
förmögenhetsklassen till 15—20 % i högsta förmögenhetsklassen; i
städerna ökar "studentprocenten" från 5 till 30 °/o.
Anmärkningsvärt är, att med stigande åldrar studenternas relativa
antal sjunker inom samtliga förmögenhetsklasser, starkast
inom de högre. Att studenterna är relativt många i de
yngre åldrarna torde bero på att de mer än sina andra
jämnåriga ärver förmögenheter. A andra sidan har
undersökningen även visat, att sambandet mellan inkomst och
förmögenhetsstandarden är mycket starkt bland personer
med studentexamen; de grupper som har de högsta
inkomsterna — läkare, tandläkare, ingenjörer — har även de
största förmögenheterna.
Flera officiella undersökningar har visat, att den sociala
rekryteringen av studenter har varit förvånansvärt
konstant under 1900-talets första hälft. Flertalet studenter
kommer från socialgrupperna 1 och 2. De som avlägger
examina vid fackhögskolorna och de medicinska
fakulteterna kommer i regel från mer välbärgade hem än de som
avlägger examina vid de fria fakulteterna, speciellt de
filosofiska och de teologiska. Dessa senare i sin tur kommer
från mer välbärgade hem än de som söker sig ut i
förvärvslivet direkt efter studentexamen eller efter kortare
utbildning. Bland de studenter, som avbryter sina
akademiska studier utan att nå fram till någon examen,
kommer förhållandevis många från socialgrupp 3.
I förening med detta visar resultatet av den här
relaterade undersökningen, att ett ganska starkt samband råder
mellan studenternas sociala ursprung och deras egen
senare standard. De som kommer från bättre situerade hem,
uppnår senare i livet i regel en betydligt bättre ekonomisk
ställning än de som kommer från mindre välbärgade hem.
Den uppåtgående ström i ståndscirkulationen under det nu
avslutade halvseklet, som har bestått i att barn till
småbrukare, arbetare och hantverkare har nått studentexamen
och därutöver, har varit ganska svag. Den har varit svag
inte bara i den meningen, att ganska få barn till fattiga
Tabell 1. Fördelning och medianvärden för den årliga nettoinkomsten 1946—1947 bland studenter av årgångarna 1910,
1920 och 1930 efter utbildning
Utbildning Studenter 1910 Studenter 1920 Studenter 1930
Antal studenter Median- Antal studenter Median- Antal studenter Median-
to- per inkomstklass to- per inkomstklass inkomst to_ per inkomstklass
talt 1 000-tal kr. 1947 talt 1 000-tal kr. 1947 talt 1 000-tal kr. 194b
0-9 10-19 20-29 30- kr 0-9 10-19 20-29 30- kr 0-9 10-19 20-29 30- kr
Teologisk ............. 67 13 50 4 — 13 500 71 7 63 1 — 13 000
Juridisk ............... 94 19 30 21 24 19 500 184 26 71 55 32 19 500
Lägre filosofisk ....... 144 9 113 14 8 14 500 112 21 77 10 4 14 000
Fil. dr ................. 58 4 33 18 3 18 500 37 2 26 7 2 17 000
59 2 5 20 32 32 500 132 5 17 48 62 29 500
Teknisk högskola ...... 93 9 21 27 36 24 500 15S 13 61 48 36 20 500
Handelshögskola ....... 23 6 6 4 7 14 500 41 4 16 8 16 22 000
Tandläkare ............ 25 5 12 5 3 15 000 63 — 29 28 6 20 500
Farmaceutisk institut.. 7 — 3 3 1 32 2 22 7 1 16 000
Annan fackhögskola .. • 52 3 31 14 4 17 500 60 3 43 9 5 16 000
Officer eller GCI ,, , 100 18 52 18 12 15 500 75 4 59 8 4 15 500
Folkskollärare ......... 22 4 18 — — 11 500 77 20 56 1 — 11 000
Handelsgymnasium .... 35 6 19 8 2 16 000 100 25 49 14 12 12 500
Statliga verkens utbild-
ningskurser .......... 29 1 28 — — 13 000 17 1 14 2 — 13 000
Akademiska studier
80 42 22 0 10 9 500 96 41 43 4 8 11 000
övriga ................. 106 30 49 14 13 13 500 181 66 91 13 11 12 000
Samtliga 994 171 492 176 155 15 500 1 439 240 737 263 199 15 000
106 70 35 1 — 9 500
178 47 102 21 8 13 500
108 66 39 2 1 9 000
53 19 30 3 1 11 500
136 11 84 35 6 17 000
238 18 169 35 16 15 000
67 15 35 8 9 14 000
71 2 30 37 2 21 000
24 3 21 — — 12 000
42 8 33 1 — 14 000
67 10 55 1 1 11 000
29 26 3 — — 8 500
92 36 56 7 3 12 000
43 23 19 1 - 10 000
170 108 49 8 5 8 500
205 117 68 10 10 9 500
629 579 818 170 62 12 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
