Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1950 - Värmekraftmaskiners verkningsgrad, av Walter Traupel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1162
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Process för en enkel gasturbinanlüggning.
den högre "temperaturfylligheten", som är
orsaken till att dieselmotorn är överlägsen
bensinmotorn. Även högtrycksånganläggningen uppnår
sin överlägsenhet gentemot
lågtrycksanläggningen (lokprocessen) i första hand genom sin högre
"temperaturfyllighet".
Storheten representerar strömningsförluster.
Den är gynnsam för
högtrycksångkraftanlägg-ningen och förbränningsmotorerna men
ogynnsam för gasturbinen och ångloket. Vid det senare
beror det huvudsakligen på, att det är mycket
svårt att ge ångregleringsorganen en god
ström-ningsteknisk utformning. De höga
kolvhastig-heter, som måste väljas för en lokmaskin, ger
därför alltid stora inloppsförluster. Vad som
däremot förefaller märkvärdigt är, att
strömnings-förlusterna för gasturbiner blir så stora, trots att
man har utnyttjat hela den moderna
aerodynamiska forskningen för att hålla dem nere. Däri
återspeglar sig ett typiskt grundproblem för
gasturbintillverkarna. Stora energimängder i
förhållande till nyttoeffekten inom en anläggning
avlämnas av turbinerna till kompressorerna och
även om förlusterna är små i förhållande till
bruttoeffekten är de betydande i förhållande till
nettoeffekten. Vi ser t.ex., att -värdet för den
enkla gasturbinen är större än för alla
andra värmekraftmaskiner, trots dess högvärdiga
strömningstekniska utförande. Gynnsamma
värden uppvisar förbränningsmotorerna, särskilt
fyrtaktsmotorn.
l ig. Process för en gasturbinanläggniny, efterliknande
Carnot-processen.
Värden på Z-it vilka representerar
totalverkningsgradens försämring genom inre
värmeut-bytesförluster, är i allmänhet små. Värdet 0,049
för högtrycksångkraftverket visar sålunda, att
matarvattenförvärmning genom fem
avtappningar rent termodynamiskt är en nästan ideell
process, och att man inte vinner mycket även
om man kunde anordna oändligt många
avtappningar. Även värdet 0,071 för
gasturbinkraftverket visar, att total verkningsgraden inte stiger
nämnvärt, om regeneratorn förbättras.
Det påfallande höga värdet hos bensinmotorn
härrör sig från kompressionsrummet, som vid
dessa motorer är förhållandevis stort. Efter
ut-strömningen innehåller det en stor mängd heta
gaser. Dessa gaser blandar sig med den insugna
friskluften, varigenom blandningens
begynnelsetemperatur blir hög. Vid dieselmotorer, vilka
arbetar efter tvåtaktsprincipen, är denna förlust
mycket mindre, dels emedan avgaserna är
kallare, dels därför att spolluftöverskottet möjliggör
en god utdrivning av restgaserna. Vid den enkla
gasturbinen blir lika med noll, emedan där
varken avsiktliga eller oavsiktliga värmeutbyten
uppträder.
Pannverkningsgraden representeras av r/r/ när
det gäller ångloket och högtrycksångkraftverket
(egentligen oförbränt); för bensinmotorn
betyder r\fJ verkningsgraden för förbränningen. Denna
kan som bekant inte vara fullständig, då
motorerna arbetar med luftunderskott. Däremot är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
