Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Vattenkraftstation av ny typ, av G Lbg - Snabb rörläggning, av sah - Maskin för nedläggning av markledare - Kulmetod att fälla träd, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1190
TEKNISK TIDSKRIFT
konventionella typen, som är bruklig i Sverige och väckte
de amerikanska ingenjörernas intresse vid
dammkongressen i Stockholm 1948, är Guayastationen konstruerad med
horisontal maskinuppställning (fig. 1). Fördelarna härmed
uppges vara att maskinstationens utrymme i vertikal led
minskas avsevärt; de raka tuberna blir enkla att utföra
och ger minskade fallförluster; även sugrören blir raka,
koniska och minskar avloppstunnelns längd;
generator-och turbinfundamenten vilar direkt på berg; generatorn
och turbinerna monteras samtidigt kort tid efter
sprängningsarbetets avslutande; turbinerna kan sänkas till sin
plats genom tuberna; kavitationsfaran minskar.
En olägenhet är att turbinens rörliga delar vid behov
måste tas ut i horisontal led utan användande av
maskinsalens travers; särskilda transportanordningar erfordras.
Kraftstationen skall först utföras med två aggregat à
15 MW men kan utökas med ytterligare tre aggregat (K E
Sörensen i Eng. News-Rec. 15 juni 1950). G Lbg
Snabb rörläggning. Lyckade försök har utförts i
Storbritannien med förläggning under jord av mjuka
kopparrör med tillhjälp av en täckdikningsplog. Röret fastsättes
vid plogbillen med hjälp av en flätad ståltrådsstrumpa av
samma typ som användes för att dra elkablar. Kniven och
billen nedsänkes till önskat djup i en startgrop och plogen
dras fram av en traktor eller vinsch, varvid den enda
omröringen av marken är den som förorsakas av den 2 cm
breda kniven.
Traktorn eller vinschen bör ha en dragkraft av 3 500 kp
och rörläggningen kan då ske med en medelhastighet av
30—40 m/min. Allteftersom rördelarna dras fram, kan nya
skarvas i till en total längd av 300—450 m. Rörledningen
kan även läggas i kurvor, om krökningsradien hålles över
6 m. Det är lämpligt att mellan plogen och strumpan ha
ett brottstycke med en brotthållfasthet av
storleksordningen 500 kp för att undvika att röret dras av (Architect. J.
26 jan. 1950). sah
Maskin för nedläggning av markledare.
Vattenfallsstyrelsen har utprovat en maskinell metod för nedläggning av
markledare, som första gången användes för 380 kV
ledningen Harsprånget—Hallsberg. Med en traktor, fig. 1,
plö-jes en fåra i marken, i vilken samtidigt markledaren läggs
ned. Detta har uppnåtts genom att man på schaktbladets
plats i ramen framför traktorn monterat ett särskilt
plogaggregat, som manövreras med traktorns hydrauliska
lyftanordning. Från en lintrumma, upphängd i en anordning
på nedre delen av en traktorkran, ledes linan över ett
linhjul, genom ett styrrör och över en brytskiva till
plogspetsen.
Nedgrävningsdjupet är ca 0,6 m och
nedläggningshastigheten 14—25 m/min beroende på jordmånen. På grund av
plogens utformning faller största delen av det upplogade
materialet tillbaka i rännan. Aterfyllning och tillpackning
Fig. 1. Maskin för nedläggning av markledare.
Fig. 1. Skogsröjning med vinschlina och stålkula.
kring linan kan därför i stor utsträckning utföras genom
att traktorn körs tillbaka med det ena bandet i plogfåran.
Återfyllningen efterjusteras för hand. Endast om det
uppkörda materialet är mycket blockrikt, måste återfyllningen
helt och hållet utföras för hand.
Kulmetod att fälla träd. För röjning av stora områden
från träd har man i USA, och även i Afrika, använt en
stållina eller kätting, som dras fram av två traktorer,
varvid träden fälls och buskar upprotas allt eftersom
traktorerna går fram över terrängen. Då denna metod skulle
användas för rensning av dammläget vid Hungry
Horsedammen i USA visade det sig emellertid att den inte
fungerade, då linan fastnade i stubbar som stod kvar efter
tidigare timmerfällning. Entreprenören kom då på tanken
att mitt på linan fästa en kula av stålplåt med 2,5 m
diameter, fig. 1, vars uppgift var att hålla linan fri från
stubbarna, samtidigt som denna kunde angripa träden på
lämpligaste höjden för fällningen.
Kulan, som väger 4,5 t, är tillverkad av ZU" stålplåt. Den
roterar på en centralaxel med 15 cm diameter, monterad
i rullager vilka smörjes genom att kulan hålles fylld med
ca 40 1 olja. Vid vardera axeländan är fäst 60 in IV2"
stållina, som via en lekare kan kopplas till traktorlinorna.
Dessa, som är på U/4", är upprullade på vinschar, varifrån
de kan rullas ut till en längd av 250 m.
Vid röjningsarbetet förs traktorerna genom skogen i
parallella banor på ett par hundra meters avstånd, olika
alltefter terrängens art och timmergrovleken. Då
traktorlinorna har spelats ut helt och hållet, förankras traktorerna och
kabeln spelas in av båda vinscharna samtidigt. Kulan dras
då fram genom skogen med ungefär vanlig gånghastighet
och de träd som omfattas av linslingan fälls "som om en
orkan hade gått över dem".
Med en sådan fällningsenhet har man kunnat rensa nära
80 ha tät skog på 4 h. Erfarenheten visar, att praktiskt
taget alla trän med en diameter upp till U/4 m helt rotas
upp med anordningen. Mycket klena trän upprotas delvis
eller böjer sig, då linan går över dem, men de får samtidigt
barken avskrapad så att de rätt snart torkar ut och lätt
kan röjas undan samtidigt med det fällda timret (Constr.
Meth. sept. 1950, Compr. Air Mag. okt. 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
